Lönegapet minskar – men glappet är kvar

Lönegapet mellan män och kvinnor minskar inom IF Metall. Männen tjänar fortfarande 4 procent mer än kvinnorna. Jämställda löner måste bli en daglig fråga och inte bara dyka upp inför varje avtalsrörelse, säger förbundets avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Egentligen är den ojusterade löneskillnaden drygt 6 procent. Men löneskillnaden krymper till 4 procent när man tar hänsyn till ålder, yrke, utbildning, näringsgren, län och hur stor arbetsplatsen är.

– Det innebär att 4 procents löneskillnad inte går att förklara, säger Maja-Malin Ekelöf, utredare på IF Metall som skrivit rapporten Skilda löner som presenterades i dag.

– Därmed är det inte sagt att lönediskrimineringen är så här stor. Men någonting ligger det i den här siffran. Vi har ett problem att jobba med.

Den 4-procentiga skillnaden avser 2013 års löner. 160 000 IF Metallares löner har undersökts. Förbundet gjorde en liknande undersökning 2009.

Under mätperioden minskade lönegapet. Om gapet alltså var 4 procent 2013 så uppgick löneskillnaden till 5 procent 2013 när man tagit hänsyn till ålder, yrke, utbildning, näringsgren, län och arbetsplatsens storlek.

Att manliga IF Metallare tjänar mer än kvinnor beror i första hand på yrke och näringsgren. Ju större andel män som finns inom en näringsgren desto högre än lönen. Männen dominerar inom gruvindustrin och i stålindustrin där lönerna är högre. Medan kvinnor dominerar på tvätterier och i den allokemiska industrin där lönerna är låga.

Men inom exempelvis gruv- och stålindustrin är löneskillnaderna mellan könen små.

– Det beror på att det är stora arbetsplatser men väl fungerande klubbar som kan hålla koll på hur löner fördelas, säger Emilia Töyrä, gruvarbetare vid LKAB och i dag riksdagsledamot för socialdemokraterna.

Finns det en klubb på företaget finns oftast också ett lönesystem. Med lönesystem blir lönerna mer jämlika och rättvist satta och med mindre utrymme för chefens subjektiva tycke.

– Vi har ett lönesystem på LKAB där vi får extra påslag om vi tar på oss mer ansvar. Problemet är att de som erbjuds mer ansvarsfulla befattningar oftast är män.

Kennet Bergqvist, tidigare IF Metallklubbens ordförande, numera leancoach på verkstadsföretaget Indexator i Vindeln berättade om företagets prisbelönta jämställdhetsarbete.

– Grunden är att vi tror att ökad jämställdhet berikar och utvecklar företaget. Mångfald ger olika perspektiv, det är viktigt för utvecklingen.

– Lönekartläggning är nog bra, men det är ju egentligen bara en efterkontroll. Det är nog så viktigt att man har en jämställdhetsplan, att värdera befattningar och inte minst att utbilda chefer i jämställdhet så att de förstår skillnaderna, säger Kennet Bergqvist.

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, hoppas att jämställdhetsarbetet får samma status som arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna.

– Frågan måste in i det dagliga fackliga arbetet, precis som arbetsmiljön.

Klubbarna måste driva frågan med större kraft, tycker Veli-Pekka Säikkälä. Exempelvis kartläggs löneskillnaderna bara på hälften av arbetsplatser.

– Det är för dåligt, vi måste bli bättre. Hittar man diskriminering så hittar man också åtgärder mot den.

En ny avtalsrörelse väntar och med den en förnyad diskussion om hur lönegapet mellan män och kvinnor ska minska. Veli-Pekka Säikkälä tycker att jämställdhetsfrågan har en tendens att bara dyka upp inför ”varje avtalsrörelse för att sedan falla i dvala”.

– Jag skulle vilja se en pågående diskussion under hela avtalsperioden, att vi jobbar mer systematiskt med jämställdhetsfrågan.

Att vissa sektorer i samhället skulle stå tillbaka för andra tror han inte på.

– Pengar flyttas inte mellan branscher. Det funkar inte så. Lönen finns ute i de enskilda företagen.

Harald Gatu