Hettan pressar arbetarna på SSAB – särskilt de ovana: ”Det tar hårt”
Värmen slår från två håll på stålverket 70-80 grader på jobbet
Valsverket i Borlänge blir kvar – men bara ett år: ”På gott och ont”
Publicerad 2025-06-27, 05:00
SSAB:s nya stålverk i Luleå blir försenat – då får valsverket i Borlänge vara igång ett år till innan det läggs ned.
– Det är på gott och ont, säger Sven-Erik Rosén, IF Metall-klubbens ordförande i Borlänge.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
För en vecka sedan kom beskedet att starten det nya stålverk som SSAB ska bygga i Luleå skjuts upp. Orsaken är att bygget av en kraftstation i Svartbyn, som ska förse verket med el, blivit försenat. Tanken var att stålverket skulle starta i slutet av 2028, nu blir det först ett år senare.
Satsningen i Luleå innebär slutet för det 140 år gamla varmvalsverket på SSAB i Borlänge. Men beskedet om förseningen gör att man får fortsätta valsa plåt i Borlänge ett år till.
– På så sätt är det positivt, men företagsmässigt hade det varit bättre att köra i gång enligt tidsplan, säger Sven-Erik Rosén.
Nedläggningen av Borlänges anrika valsverk skjuts upp
Han tror att nedläggningen av valsverket kommer att ske någon gång kring 2029/30. Ungefär 200 personer, kollektivare och tjänstemän, jobbar där i dag.
– Vi har pratat om någon typ av lösning. Jag tror inte att det blir så att 200 personer skickas ut i arbetslöshet.
De har hittat lösningar förut. 2015 lades beläggningsverket med 170 anställda ned. Då löste man det hela genom att ”tofa”. Tof står för trygghets- och flexibilitetsavtal, och finns inskrivet i stål- och metallindustrins röda avtal. Varje anställd får 68 timmar per år i tof – ett slags timbank. Där läggs också den extra tid personen arbetar. Totalt kan det bli 272 timmar enligt det lokala avtalet.
När övertaligheten var ett faktum 2015 såg man till att folk tog ut sina timmar, i stället för att säga upp folk. Ett skiftlag på åtta personer utökades till exempel till nio, och så fick de turas om att vara lediga en månad i taget med lön. Efter fyra år hade man tagit ut lika mycket i tof som neddragningen behövde vara. Under den tiden tog man heller inte in sommarjobbare.
– Ingen som ville vara kvar fick sluta, säger Sven-Erik Rosén.
Nu hoppas han på någon liknande lösning för dem som jobbar i valsverket.
En annan sak han hoppas på är att lokalerna ska komma till användning.
– Jag hoppas vi får hit något annat. Att de utvecklar Borlänge och inte bara Luleå.
Läs också
Tidskontot som ersätter uppsägningar
Möt Anna, Sara, Anna, Åsa och Magnus. De ”tofar” med glädje, det vill säga utnyttjar det trygghets och flexibilitetsavtal som finns i stålindustrin. Det har gjort jobben säkrare – men nu dödar Sandvik sin egen modell.
