”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Hur fungerar en skördare? Edvin Lidén från naturbruksgymnasiet förklarar för en grupp högstadieelever.FOTO: DAVID LUNDMARK
Jakt och viltvård, programmet som artisten Brolle en gång i tiden gick, finns fortfarande kvar. Under visningsdagen i mitten av april, när snön ännu låg kvar, fick högstadieeleverna prova på att skjuta. FOTO: DAVID LUNDMARK
Maya Westman provkör en skotare på visningsdagen i Kalix. Jakob Pessa från skogsmaskinsinriktningen hjälper till. Målet med dagen är att locka elever till skolan. FOTO: DAVID LUNDMARK
”Det har varit mycket tankar och funderingar”, rektorn Anders Resin har upplevt en vår med mycket jobb och oro. FOTO: DAVID LUNDMARK
Arne Karlsson är lärare i skogsbruk. FOTO: DAVID LUNDMARK
Magnus Paavola har startat en namninsamling för att bevara naturbruksgymnasiet i Kalix. FOTO: DAVID LUNDMARK

Succéskolan lockar inte

Nästan alla som lämnar utbildningen får jobb. Ändå ligger hot om nedläggning över Kalix naturbruksgymnasium. Ska skolan finnas kvar behöver den fler elever.

Att ha spelat tv-spel är ingen nackdel när eleverna ska lära sig att köra skördare. FOTO: DAVID LUNDMARK

Att ha spelat tv-spel är ingen nackdel när eleverna ska lära sig att köra skördare. FOTO: DAVID LUNDMARK

Lukas Westerlund minns stunden för fem år sedan. När han under en av naturbruksgymnasiets visningsdagar fick kliva upp i en skogsmaskin.
– Helst ville man bara sitta och köra hela tiden. Man var så exalterad. Det var hur roligt som helst, säger han.
Det var den känslan som fick honom att välja bort jobb på styvfaderns åkeri och i stället söka in till skogsmaskins-inriktningen på Kalix naturbruksgymnasium. Han gick ut skolan för flera år sedan, men är tillbaka på en visningsdag.

Det är kul att träffa alla kompisar. Skolan är liten och alla umgås med alla, så jag känner de flesta, säger Lukas Westerlund.

Under den här dagen hoppas skolan på att fler ungdomar ska hitta känslan som avgjorde Lukas Westerlunds gymnasieval.
Kalix naturbruksgymnasium består förutom skogsmark av några röda byggnader som innehåller omkring 70 elever och 30 lärare. Rektorn Anders Resin visa-r runt bland skogsmaskinssimulatorer, klassrum och motorsågsförråd. Han visar sågverksanläggningen som skolan är ensam i Sverige om.
Vid en av matsalens väggar stannar Anders Resin till. Precis ovanför brödkorgen hänger rockartisten Brolles debutskiva.
– Det är första exemplaret som kom ut från fabriken, förklarar han.
Brolle läste jakt och viltvård på Kalix naturbruksgymnasium och har hyllat skolan i en låt.
– Har ni inte hört den? säger Anders Resi-n samtidigt som han börjar nynna.
”På naturbruks i Kalix, här trivs man så bra, det är som min syo han sa. På naturbruks i Kalix är gemenskapen bra.”
Tidigare elever. Nuvarande elever. Lärare. Alla berättar om sammanhållningen och stämningen som finns på skolan, hur små klasser och boende på internat skapar starka band.

Kompisarna hemma förstod inte vad man menade när man sa att man ”fick sluta efter kaffet”.

Lukas Westerlund har inget speciellt ärende på visningsdagen, mer än att han vill hålla kontakten med alla elever och personal på skolan.
– Det är kul att träffa alla kompisar. Skolan är liten och alla umgås med alla, så jag känner de flesta, säger Lukas Westerlund.
Utöver sammanhållningen pratas det mycket om jobb. Skolans egen statistik visar att 95 procent av dem som avslutat utbildningen är i arbete eller studier.
Magnus Paavola som tog studenten 2006 är en av dem. Måndagen efter studenten satt han återigen i en skotare. Skillnaden från skolan han precis slutat var i stort sett att han fick betalt.
Han hade förberetts på arbete i tre års tid på naturbruksgymnasiet i Kalix. På skolan hade de kört skogsmaskiner i skift och tagit kafferaster vid 9 och 14.
– Kompisarna hemma förstod inte vad man menade när man sa att man ”fick sluta efter kaffet”, säger Magnus Paavola.
– De frågade vad fan ”efter kaffet” var, så utbildningen var kanske lite unik.
Trots goda möjligheter till jobb blir eleverna på utbildningen allt färre. I dag går inte ens hälften så många på skolan som för tio år sedan. Sedan 2007 har elevantalet rasat från 158 till 68.

I Kalix har man under de senaste tio åren krympt kostymen. Personalstyrkan har gått från att vara 50 till närmare 30 stycken i dag. Lokalerna har minskat i antal och tiden med inhyrda maskiner till utbildningen har också minskats. Skolan är nu dimensionerad för 100 elever.
– Det går inte att krympa mer än vi gjort, säger Anders Resin.
Visningsdagar och aktiviteter i skogen är ett sätt att locka ungdomar att söka naturbruksgymnasiet och därmed rädda utbildningen.

Visningsdagen ska precis börja. Bland gummistövlar och jympadojor skymtar en klacksko som långsamt sjunker ner i den vårblöta leran. Ett hundratal högstadieelever från Råneå, Boden och Haparanda har bussats ut i skogen. De är omringade av skog och snö. Det är bara här omkring som en lervälling bildats av omkring tvåhundra fötter med varierande skor.Från platsen de står på går en slinga ut i skogen. Längs med slingan ligger åtta stationer som Arne Karlsson, Jesper Hannu och andra lärare och elever på naturbruksgymnasiet har förberett under morgonen.
Under dagen kommer högstadieeleverna att få köra skotare, lära sig om motorsågar, prova på skytte och mycket mer.

Åttonde- och niondeklassarna delas in i  grupper och skickas ut till de olika stationerna. På varje station finns ett antal elever från naturbruksgymnasiet utposterade. Redo att visa upp utbildningen för mer eller mindre intresserade högstadieelever.
Alexander Luthström går i nian på Gränsskolan i Haparanda. Han har inte bestämt sig för vad han vill läsa på gymnasiet än. Men han har kompisar som går på naturbruksgymnasiet och som har berättat att de trivs bra.
Maya Westman går i åttan på Råneåskolan. Hon har ett år kvar att fundera på gymnasievalet. Sakta lämnar hon sin grupp bakom sig och tar stegen fram mot den gula Ponsse-skotaren. Hon klättrar upp och sätter sig till rätta. Dörren går igen med en smäll. En elev på naturbruksgymnasiet visar hur hon ska göra och färden runt den förberedda banan kan börja.

I mitten av februari surfade Anders Resin in på lokaltidningens hemsida. Informationen han möttes av där gjorde honom både förvånad och frågande. På hemsidan kunde rektorn läsa att naturbruksgymnasiet i Kalix var nedläggningshotat.Landstinget har haft huvudmannaskapet för Norrbottens båda naturbruksgymnasium. Förutom skolan i Kalix finns Grans naturbruksgymnasium i Piteå. Under förra året gick skolorna tillsammans nära 20 miljoner minus. Med en budget på 70. För att spara pengar har landstinget beslutat att utreda ett ändrat huvudmannaskap. Ska naturbruksgymnasierna finnas kvar i framtiden behövs alltså med största sannolikhet en ny huvudman. Intresse och engagemang för skolorna finns utan tvekan. Och kanske går det att hitta lösningar på situationen.
Vad elevtappet i Kalix beror på är svårt att säga. Gymnasiereformen 2011 tog bort den automatiska högskolebehörigheten från yrkesprogram.
Även om behörigheten går att läsa in tror Anders Resin att det kan ha skrämt en del elever. Men han tror också att det finns ett minskande intresse för utbildningen bland ungdomar.

Vi brukar jämföra med anläggningssidan, grävmaskin och hjullastare. De har helt andra villkor. De jobbar dagtid och tjänar bättre.

292 sökande i hela landet

Antal förstahandssökande till
skogsbruksutbildningar 2015 per gymnasieskola.

Blekinge, NB-gymnasiet, Ronneby Blekinge   5
Burträsk, NB-gymnasiet, Skellefteå Västerbotten   8
Helgesbogymnasiet Kalmar    5
Jällagymnasiet, Uppsala Uppsala  15
Jämtlands Gymnasium, Torsta Jämtland  22
Kalix, NB-gymnasium Norrbotten  15
Kvinnerstaskolan, Örebro    9
Ljusdal, NB-gymnasiet Gävleborg  41
Munkagårdsgymnasiet Halland  13
Osby, NB-gymnasiet    5
Plönningegymnasiet Halland (Avvecklas)
RyssbyGymnasiet, Kronoberg  20
Skedomskolan, Sollefteå Västernorrland   12
Stora Segerstad & Värnamo NB-gymnasium   13
Svenljunga, NB-gymnasiet Västra Götaland  40
Södra Viken, NB-gymnasiet, Sunne Värmland  24
Vretagymnasiet Östergötland   15
Älvdalens Utbildningscentrum Dalarna   15
Ösby Västmanlands NB-gymnasiet   15

Magnus Paavola sitter på kökssoffan i huset i Långnäs, en bit från Piteå. Det var här han och tjejen flyttade in hösten 2013. Sedan dess har en till tjej tillkommit i familjen. Hon sitter i pappas knä och är en anledning till att han inte längre är kvar i skogen.
Magnus Paavola börjar berätta om skogsbranschen. Han ritar med handen i luften för att illustrera hur han som anställd fått flänga runt mellan olika jobb.
– Jag kan åka härifrån Långnäs till Älvsbyn som ligger en bit bort för att jobba. På vägen dit möter jag någon från Älvsbyn som är på väg hit till Långnäs.
För att locka fler ungdomar till naturbruksgymnasiet och yrket tror Magnus Paavola att arbetsvillkoren behöver bli bättre.
– Branschen har sig själv att skylla att det har blivit som det har blivit. Vi brukar jämföra med anläggningssidan, grävmaskin och hjullastare. De har helt andra villkor. De jobbar dagtid och tjänar bättre.
– Ur den anställdes perspektiv tycker jag att hela systemet skulle behöva ändras lite, och jag tror inte att branschen skulle behöva förlora så mycket på det.

Skiftgång, långa resor och en osäker anställningssituation fick Magnus Paavola att lämna sitt jobb i skogen. Numera arbetar han som lageransvarig 7-16 och har mer tid för familjen.
– Skiftgång går ju bra när man är 19-20 år och är ensam.
– Det är svårt att ha två skiftarbeten och att passa ihop, som vi hade.  Man får byta skift och hålla på. Det är ganska skönt att jobba dagtid faktiskt.

Provturen lyckas inte fånga Maya Westmans intresse. Efter att ha kört ett varv i skotaren förklarar Maya Westman att hon inte är någon naturmänniska. Det är ingen av hennes kompisar heller. Helst av allt vill hon läsa till frisör i Luleå.
– Det är skönt att vara ute, men jag är inte så intresserad av sådant här, säger hon.
Några sekunder senare sticker hon iväg efter sin grupp, som fortsatt på slingan bort mot jakt- och skyttestationen.
Mer intresserad blir Alexander Luthström som får kompisarnas ord om skolan bekräftade. Visningsdagen gör honom mer intresserad och när det är dags för lunch berättar Alexander Luthström att han tänker söka till naturbruksgymnasiet.
– Det verkar så tråkigt att sitta på kontor, det är roligare att vara ute i skogen och köra maskin, säger han.
– Jag vill inte plugga något mer sedan. Och jag vet många som har fått jobb direkt efter att de har slutat här.

Okunskapen ett problem

Varje år går ungefär 300 elever ut från naturbruksgymnasiernas skogsmaskinsutbildningar. Branschen behöver mellan 350 och 500 per år enligt Skogs- och lantarbetsgivareförbundet, som arbetar aktivt för att fler elever ska söka sig till skolorna och yrket.

Maud petri hog

Maud Petri Rådström. FOTO: RICHARD LINDOR

– Vi måste visa upp fördelarna med branschen, säger Maud Petri Rådström.
Hon är förhandlare på Skogs- och lantarbetsgivareförbundet och berättar att alla branscherna konkurrerar om ungdomarna i dag. Maud Petri Rådström tror att okunskap bland ungdomar och föräldrar om möjligheterna till vidareutbildning kan skrämma bort potentiella elever från skogsmaskinsutbildningar.
– De tror att man ska göra ett yrkesval som 14-åring. Men har du valt naturbruksgymnasium finns bra möjligheter att komplettera för högskola. Efter en teoretisk utbildning är det svårt att komplettera det man lär sig på ett naturbruksgymnasium, säger hon.

Omkring 300 elever går varje år ut från skogsmaskinsutbildningar på naturbruksgymnasium runt om i Sverige. Men alla blir inte skogsmaskinsförare. Enligt Skogs- och lantarbetsgivareförbundet hamnar högst mellan 50 och 75 procent av eleverna i ett yrke inom skogsbruket. Glappet till arbetskraftsbehovet fylls till viss del upp av upp av yrkeshögskolor, yrkesvux och bristyrkesutbildningar. Men antalet elever skulle behöva bli fler ändå. För att locka fler ungdomar till naturbruksgymnasium, och i förlängningen till branschen, jobbar Skogs- och lantarbetsgivareförbundet för att marknadsföra utbildningarna.
– Det är skolorna som ska möta eleverna, men vi är behjälpliga, säger Maud Petri Rådström.
Det är framför allt skolornas marknadsföring som arbetsgivareförbundet stödjer ekonomiskt.

Maud Petri Rådström tycker att beskrivningen av branschen ofta fokuserar på det negativa.
– De företag som är medlemmar i SLA har kollektivavtal, därutöver är en stor del av företagen certifierade i PEFC eller FSC, eller båda två. Inom ramen för certifieringen finns även krav på sociala villkor. Sedan har alla yrken sina för- och nackdelar, säger hon.

Erik Ignerus

Kommentera här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3

Södra vill slå sig in på trähusmarknaden

Industrikoncernen Södra satsar rejält på trähusmarknaden. Om ett år ska en ny linje för korslimmat trä vara klar. Bakom ligger ett stort behov av nya bostäder och klimatskäl.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Välkommen in till neonmuseet. Foto: Linn Bergbrant

Följ med till Londons neontempel

SKYLTMAKAREFamiljen Bracey har varit neonets mästare i flera generationer, deras färgglada skyltar finns i butiker över hela världen och har använts i modereportage och storfilmer. Läs eller lyssna till reportaget om det självlysande museet i London.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

9

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Robert Berkovic var en av 75 grafiker som fick behålla jobbet när Sörmlands Grafiska räddades efter konkursen. Foto: David Lundmark

Räddad av konkursen

HoppfulltNär tryckerimomsbubblan sprack gick Sörmlands Grafiska i konkurs. Men företaget räddades av en ovanlig köpare, som dessutom anser att den svenska branschen är lönsam. På tryckeriets golv känns framtiden ljusare än på länge.

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Foto: David Lundmark

Toaborstarna som når lite längre

ÖgonblicketKlockan är 13.42 på Kron i Vinslöv

Inträdesjobben är inte lösningen

KrönikaDet är viktigt att de som ska in på arbetsmarknaden har en lön som det går att leva på.

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

”SD:s oärlighet måste synas i sömmarna”

Debatt”Att Sverigedemokraterna står till höger i svensk politik är inget nytt. Den stora skillnaden mellan Alliansen och Sverigedemokraterna är graden av ärlighet gentemot väljarna””, skriver Tommy Andersson och Julius Petzäll Mendonca från föreningen AGGIS.

GS stämmer skogsentreprenör

ÖVERTIDSkogsarbetaren jobbade sex dagar i veckan, men fick varken ob-tillägg eller övertidsersättning. Ett frivilligt byte av arbetstid anser arbetsgivaren, men GS-facket stämmer för brott mot kollektivavtalet.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Få rätt pengar när du är sjuk

KOLL PÅHar din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

2

Med öga för skavanker

ÖGONBLICKETKlockan är 08.07 på ABB i Figeholm.

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

De nya smarta robotarna kommer inte att ersätta människan, och kan göra industriarbetet roligare, tror Erik Billing vid Skövde högskola. ”Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala.”

Bläddra i elektroniska DA!

Dagens Arbete lanserar nu sitt månadsmagasin som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Den funkar som en vanlig tidning men ger också merläsning genom ett enkelt klick och har ett arkiv med två års tidningsutgivning.

”Många barnböcker är för gulliga”

ProfilenSom ung drömde Rainer Paakkinen om att gå på Konstfack, han blev pappersarbetare i stället och får guldklocka nästa år. Men drivet kom tillbaka, i sex år har han tecknat varje dag och har nu illustrerat sin första barnbok.

Hur pratar man politik på jobbet?

DilemmatVarför är det så svårt att prata sansat om politik? Det är enklare att prata när man står axel mot axel med någon på golvet, än att få till ett bra samtal i lunchrummet, tycker Patrik Andersson på tryckeriet V-tab i Vimmerby.

Skogsarbetarna får inget skadestånd

DomAtt lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.

4
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.