Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Hur fungerar en skördare? Edvin Lidén från naturbruksgymnasiet förklarar för en grupp högstadieelever.FOTO: DAVID LUNDMARK
Jakt och viltvård, programmet som artisten Brolle en gång i tiden gick, finns fortfarande kvar. Under visningsdagen i mitten av april, när snön ännu låg kvar, fick högstadieeleverna prova på att skjuta. FOTO: DAVID LUNDMARK
Maya Westman provkör en skotare på visningsdagen i Kalix. Jakob Pessa från skogsmaskinsinriktningen hjälper till. Målet med dagen är att locka elever till skolan. FOTO: DAVID LUNDMARK
”Det har varit mycket tankar och funderingar”, rektorn Anders Resin har upplevt en vår med mycket jobb och oro. FOTO: DAVID LUNDMARK
Arne Karlsson är lärare i skogsbruk. FOTO: DAVID LUNDMARK
Magnus Paavola har startat en namninsamling för att bevara naturbruksgymnasiet i Kalix. FOTO: DAVID LUNDMARK

Succéskolan lockar inte

Nästan alla som lämnar utbildningen får jobb. Ändå ligger hot om nedläggning över Kalix naturbruksgymnasium. Ska skolan finnas kvar behöver den fler elever.

Att ha spelat tv-spel är ingen nackdel när eleverna ska lära sig att köra skördare. FOTO: DAVID LUNDMARK

Att ha spelat tv-spel är ingen nackdel när eleverna ska lära sig att köra skördare. FOTO: DAVID LUNDMARK

Lukas Westerlund minns stunden för fem år sedan. När han under en av naturbruksgymnasiets visningsdagar fick kliva upp i en skogsmaskin.
– Helst ville man bara sitta och köra hela tiden. Man var så exalterad. Det var hur roligt som helst, säger han.
Det var den känslan som fick honom att välja bort jobb på styvfaderns åkeri och i stället söka in till skogsmaskins-inriktningen på Kalix naturbruksgymnasium. Han gick ut skolan för flera år sedan, men är tillbaka på en visningsdag.

Det är kul att träffa alla kompisar. Skolan är liten och alla umgås med alla, så jag känner de flesta, säger Lukas Westerlund.

Under den här dagen hoppas skolan på att fler ungdomar ska hitta känslan som avgjorde Lukas Westerlunds gymnasieval.
Kalix naturbruksgymnasium består förutom skogsmark av några röda byggnader som innehåller omkring 70 elever och 30 lärare. Rektorn Anders Resin visa-r runt bland skogsmaskinssimulatorer, klassrum och motorsågsförråd. Han visar sågverksanläggningen som skolan är ensam i Sverige om.
Vid en av matsalens väggar stannar Anders Resin till. Precis ovanför brödkorgen hänger rockartisten Brolles debutskiva.
– Det är första exemplaret som kom ut från fabriken, förklarar han.
Brolle läste jakt och viltvård på Kalix naturbruksgymnasium och har hyllat skolan i en låt.
– Har ni inte hört den? säger Anders Resi-n samtidigt som han börjar nynna.
”På naturbruks i Kalix, här trivs man så bra, det är som min syo han sa. På naturbruks i Kalix är gemenskapen bra.”
Tidigare elever. Nuvarande elever. Lärare. Alla berättar om sammanhållningen och stämningen som finns på skolan, hur små klasser och boende på internat skapar starka band.

Kompisarna hemma förstod inte vad man menade när man sa att man ”fick sluta efter kaffet”.

Lukas Westerlund har inget speciellt ärende på visningsdagen, mer än att han vill hålla kontakten med alla elever och personal på skolan.
– Det är kul att träffa alla kompisar. Skolan är liten och alla umgås med alla, så jag känner de flesta, säger Lukas Westerlund.
Utöver sammanhållningen pratas det mycket om jobb. Skolans egen statistik visar att 95 procent av dem som avslutat utbildningen är i arbete eller studier.
Magnus Paavola som tog studenten 2006 är en av dem. Måndagen efter studenten satt han återigen i en skotare. Skillnaden från skolan han precis slutat var i stort sett att han fick betalt.
Han hade förberetts på arbete i tre års tid på naturbruksgymnasiet i Kalix. På skolan hade de kört skogsmaskiner i skift och tagit kafferaster vid 9 och 14.
– Kompisarna hemma förstod inte vad man menade när man sa att man ”fick sluta efter kaffet”, säger Magnus Paavola.
– De frågade vad fan ”efter kaffet” var, så utbildningen var kanske lite unik.
Trots goda möjligheter till jobb blir eleverna på utbildningen allt färre. I dag går inte ens hälften så många på skolan som för tio år sedan. Sedan 2007 har elevantalet rasat från 158 till 68.

I Kalix har man under de senaste tio åren krympt kostymen. Personalstyrkan har gått från att vara 50 till närmare 30 stycken i dag. Lokalerna har minskat i antal och tiden med inhyrda maskiner till utbildningen har också minskats. Skolan är nu dimensionerad för 100 elever.
– Det går inte att krympa mer än vi gjort, säger Anders Resin.
Visningsdagar och aktiviteter i skogen är ett sätt att locka ungdomar att söka naturbruksgymnasiet och därmed rädda utbildningen.

Visningsdagen ska precis börja. Bland gummistövlar och jympadojor skymtar en klacksko som långsamt sjunker ner i den vårblöta leran. Ett hundratal högstadieelever från Råneå, Boden och Haparanda har bussats ut i skogen. De är omringade av skog och snö. Det är bara här omkring som en lervälling bildats av omkring tvåhundra fötter med varierande skor.Från platsen de står på går en slinga ut i skogen. Längs med slingan ligger åtta stationer som Arne Karlsson, Jesper Hannu och andra lärare och elever på naturbruksgymnasiet har förberett under morgonen.
Under dagen kommer högstadieeleverna att få köra skotare, lära sig om motorsågar, prova på skytte och mycket mer.

Åttonde- och niondeklassarna delas in i  grupper och skickas ut till de olika stationerna. På varje station finns ett antal elever från naturbruksgymnasiet utposterade. Redo att visa upp utbildningen för mer eller mindre intresserade högstadieelever.
Alexander Luthström går i nian på Gränsskolan i Haparanda. Han har inte bestämt sig för vad han vill läsa på gymnasiet än. Men han har kompisar som går på naturbruksgymnasiet och som har berättat att de trivs bra.
Maya Westman går i åttan på Råneåskolan. Hon har ett år kvar att fundera på gymnasievalet. Sakta lämnar hon sin grupp bakom sig och tar stegen fram mot den gula Ponsse-skotaren. Hon klättrar upp och sätter sig till rätta. Dörren går igen med en smäll. En elev på naturbruksgymnasiet visar hur hon ska göra och färden runt den förberedda banan kan börja.

I mitten av februari surfade Anders Resin in på lokaltidningens hemsida. Informationen han möttes av där gjorde honom både förvånad och frågande. På hemsidan kunde rektorn läsa att naturbruksgymnasiet i Kalix var nedläggningshotat.Landstinget har haft huvudmannaskapet för Norrbottens båda naturbruksgymnasium. Förutom skolan i Kalix finns Grans naturbruksgymnasium i Piteå. Under förra året gick skolorna tillsammans nära 20 miljoner minus. Med en budget på 70. För att spara pengar har landstinget beslutat att utreda ett ändrat huvudmannaskap. Ska naturbruksgymnasierna finnas kvar i framtiden behövs alltså med största sannolikhet en ny huvudman. Intresse och engagemang för skolorna finns utan tvekan. Och kanske går det att hitta lösningar på situationen.
Vad elevtappet i Kalix beror på är svårt att säga. Gymnasiereformen 2011 tog bort den automatiska högskolebehörigheten från yrkesprogram.
Även om behörigheten går att läsa in tror Anders Resin att det kan ha skrämt en del elever. Men han tror också att det finns ett minskande intresse för utbildningen bland ungdomar.

Vi brukar jämföra med anläggningssidan, grävmaskin och hjullastare. De har helt andra villkor. De jobbar dagtid och tjänar bättre.

292 sökande i hela landet

Antal förstahandssökande till
skogsbruksutbildningar 2015 per gymnasieskola.

Blekinge, NB-gymnasiet, Ronneby Blekinge   5
Burträsk, NB-gymnasiet, Skellefteå Västerbotten   8
Helgesbogymnasiet Kalmar    5
Jällagymnasiet, Uppsala Uppsala  15
Jämtlands Gymnasium, Torsta Jämtland  22
Kalix, NB-gymnasium Norrbotten  15
Kvinnerstaskolan, Örebro    9
Ljusdal, NB-gymnasiet Gävleborg  41
Munkagårdsgymnasiet Halland  13
Osby, NB-gymnasiet    5
Plönningegymnasiet Halland (Avvecklas)
RyssbyGymnasiet, Kronoberg  20
Skedomskolan, Sollefteå Västernorrland   12
Stora Segerstad & Värnamo NB-gymnasium   13
Svenljunga, NB-gymnasiet Västra Götaland  40
Södra Viken, NB-gymnasiet, Sunne Värmland  24
Vretagymnasiet Östergötland   15
Älvdalens Utbildningscentrum Dalarna   15
Ösby Västmanlands NB-gymnasiet   15

Magnus Paavola sitter på kökssoffan i huset i Långnäs, en bit från Piteå. Det var här han och tjejen flyttade in hösten 2013. Sedan dess har en till tjej tillkommit i familjen. Hon sitter i pappas knä och är en anledning till att han inte längre är kvar i skogen.
Magnus Paavola börjar berätta om skogsbranschen. Han ritar med handen i luften för att illustrera hur han som anställd fått flänga runt mellan olika jobb.
– Jag kan åka härifrån Långnäs till Älvsbyn som ligger en bit bort för att jobba. På vägen dit möter jag någon från Älvsbyn som är på väg hit till Långnäs.
För att locka fler ungdomar till naturbruksgymnasiet och yrket tror Magnus Paavola att arbetsvillkoren behöver bli bättre.
– Branschen har sig själv att skylla att det har blivit som det har blivit. Vi brukar jämföra med anläggningssidan, grävmaskin och hjullastare. De har helt andra villkor. De jobbar dagtid och tjänar bättre.
– Ur den anställdes perspektiv tycker jag att hela systemet skulle behöva ändras lite, och jag tror inte att branschen skulle behöva förlora så mycket på det.

Skiftgång, långa resor och en osäker anställningssituation fick Magnus Paavola att lämna sitt jobb i skogen. Numera arbetar han som lageransvarig 7-16 och har mer tid för familjen.
– Skiftgång går ju bra när man är 19-20 år och är ensam.
– Det är svårt att ha två skiftarbeten och att passa ihop, som vi hade.  Man får byta skift och hålla på. Det är ganska skönt att jobba dagtid faktiskt.

Provturen lyckas inte fånga Maya Westmans intresse. Efter att ha kört ett varv i skotaren förklarar Maya Westman att hon inte är någon naturmänniska. Det är ingen av hennes kompisar heller. Helst av allt vill hon läsa till frisör i Luleå.
– Det är skönt att vara ute, men jag är inte så intresserad av sådant här, säger hon.
Några sekunder senare sticker hon iväg efter sin grupp, som fortsatt på slingan bort mot jakt- och skyttestationen.
Mer intresserad blir Alexander Luthström som får kompisarnas ord om skolan bekräftade. Visningsdagen gör honom mer intresserad och när det är dags för lunch berättar Alexander Luthström att han tänker söka till naturbruksgymnasiet.
– Det verkar så tråkigt att sitta på kontor, det är roligare att vara ute i skogen och köra maskin, säger han.
– Jag vill inte plugga något mer sedan. Och jag vet många som har fått jobb direkt efter att de har slutat här.

Okunskapen ett problem

Varje år går ungefär 300 elever ut från naturbruksgymnasiernas skogsmaskinsutbildningar. Branschen behöver mellan 350 och 500 per år enligt Skogs- och lantarbetsgivareförbundet, som arbetar aktivt för att fler elever ska söka sig till skolorna och yrket.

Maud petri hog

Maud Petri Rådström. FOTO: RICHARD LINDOR

– Vi måste visa upp fördelarna med branschen, säger Maud Petri Rådström.
Hon är förhandlare på Skogs- och lantarbetsgivareförbundet och berättar att alla branscherna konkurrerar om ungdomarna i dag. Maud Petri Rådström tror att okunskap bland ungdomar och föräldrar om möjligheterna till vidareutbildning kan skrämma bort potentiella elever från skogsmaskinsutbildningar.
– De tror att man ska göra ett yrkesval som 14-åring. Men har du valt naturbruksgymnasium finns bra möjligheter att komplettera för högskola. Efter en teoretisk utbildning är det svårt att komplettera det man lär sig på ett naturbruksgymnasium, säger hon.

Omkring 300 elever går varje år ut från skogsmaskinsutbildningar på naturbruksgymnasium runt om i Sverige. Men alla blir inte skogsmaskinsförare. Enligt Skogs- och lantarbetsgivareförbundet hamnar högst mellan 50 och 75 procent av eleverna i ett yrke inom skogsbruket. Glappet till arbetskraftsbehovet fylls till viss del upp av upp av yrkeshögskolor, yrkesvux och bristyrkesutbildningar. Men antalet elever skulle behöva bli fler ändå. För att locka fler ungdomar till naturbruksgymnasium, och i förlängningen till branschen, jobbar Skogs- och lantarbetsgivareförbundet för att marknadsföra utbildningarna.
– Det är skolorna som ska möta eleverna, men vi är behjälpliga, säger Maud Petri Rådström.
Det är framför allt skolornas marknadsföring som arbetsgivareförbundet stödjer ekonomiskt.

Maud Petri Rådström tycker att beskrivningen av branschen ofta fokuserar på det negativa.
– De företag som är medlemmar i SLA har kollektivavtal, därutöver är en stor del av företagen certifierade i PEFC eller FSC, eller båda två. Inom ramen för certifieringen finns även krav på sociala villkor. Sedan har alla yrken sina för- och nackdelar, säger hon.

Erik Ignerus

Kommentera här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Avtal 2020

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

1

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Ovisst igen för Berg o Berg

Det senaste året har personalen på Berg o Berg först fått ett nedläggningsbesked, för att sedan räddas i sista stund. Nu ska företaget vräkas från lokalerna.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Läs allt om avtal 2020 här

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

DA:s reporter kan få pris för bevakningen av Skuggsamhället

TidskriftsprisetElinor Torp kan bli Årets journalist. Hon nomineras för sitt envisa arbete med att belysa den underbevakade skuggvärlden på en bitvis helt laglös arbetsmarknad.

Robotiseringen av arbetslivet

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

UTSLÄPPSvensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

1

Nu är Dagens Arbetsmiljö här

Ny tidningSnart når första numret av den nystartade papperstidningen Dagens Arbetsmiljö läsarna. ”Tidningen ska både avslöja, inspirera och vara ett nyttigt sammanhang för alla som tycker arbetsmiljö är viktigt”, säger chefredaktör Helle Klein.

Industrin och klimatet

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.