Industriarbetarnas tidning

Succéskolan lockar inte

12 juni, 2015

Skrivet av Erik Ignerus

Nästan alla som lämnar utbildningen får jobb. Ändå ligger hot om nedläggning över Kalix naturbruksgymnasium. Ska skolan finnas kvar behöver den fler elever.

Att ha spelat tv-spel är ingen nackdel när eleverna ska lära sig att köra skördare. FOTO: DAVID LUNDMARK
Att ha spelat tv-spel är ingen nackdel när eleverna ska lära sig att köra skördare. FOTO: DAVID LUNDMARK

Lukas Westerlund minns stunden för fem år sedan. När han under en av naturbruksgymnasiets visningsdagar fick kliva upp i en skogsmaskin.
– Helst ville man bara sitta och köra hela tiden. Man var så exalterad. Det var hur roligt som helst, säger han.
Det var den känslan som fick honom att välja bort jobb på styvfaderns åkeri och i stället söka in till skogsmaskins-inriktningen på Kalix naturbruksgymnasium. Han gick ut skolan för flera år sedan, men är tillbaka på en visningsdag.

Det är kul att träffa alla kompisar. Skolan är liten och alla umgås med alla, så jag känner de flesta, säger Lukas Westerlund.

Under den här dagen hoppas skolan på att fler ungdomar ska hitta känslan som avgjorde Lukas Westerlunds gymnasieval.
Kalix naturbruksgymnasium består förutom skogsmark av några röda byggnader som innehåller omkring 70 elever och 30 lärare. Rektorn Anders Resin visasr runt bland skogsmaskinssimulatorer, klassrum och motorsågsförråd. Han visar sågverksanläggningen som skolan är ensam i Sverige om.
Vid en av matsalens väggar stannar Anders Resin till. Precis ovanför brödkorgen hänger rockartisten Brolles debutskiva.
– Det är första exemplaret som kom ut från fabriken, förklarar han.
Brolle läste jakt och viltvård på Kalix naturbruksgymnasium och har hyllat skolan i en låt.
– Har ni inte hört den? säger Anders Resin samtidigt som han börjar nynna.
”På naturbruks i Kalix, här trivs man så bra, det är som min syo han sa. På naturbruks i Kalix är gemenskapen bra.”
Tidigare elever. Nuvarande elever. Lärare. Alla berättar om sammanhållningen och stämningen som finns på skolan, hur små klasser och boende på internat skapar starka band.

Kompisarna hemma förstod inte vad man menade när man sa att man ”fick sluta efter kaffet”.

Lukas Westerlund har inget speciellt ärende på visningsdagen, mer än att han vill hålla kontakten med alla elever och personal på skolan.
– Det är kul att träffa alla kompisar. Skolan är liten och alla umgås med alla, så jag känner de flesta, säger Lukas Westerlund.
Utöver sammanhållningen pratas det mycket om jobb. Skolans egen statistik visar att 95 procent av dem som avslutat utbildningen är i arbete eller studier.
Magnus Paavola som tog studenten 2006 är en av dem. Måndagen efter studenten satt han återigen i en skotare. Skillnaden från skolan han precis slutat var i stort sett att han fick betalt.
Han hade förberetts på arbete i tre års tid på naturbruksgymnasiet i Kalix. På skolan hade de kört skogsmaskiner i skift och tagit kafferaster vid 9 och 14.
– Kompisarna hemma förstod inte vad man menade när man sa att man ”fick sluta efter kaffet”, säger Magnus Paavola.
– De frågade vad fan ”efter kaffet” var, så utbildningen var kanske lite unik.
Trots goda möjligheter till jobb blir eleverna på utbildningen allt färre. I dag går inte ens hälften så många på skolan som för tio år sedan. Sedan 2007 har elevantalet rasat från 158 till 68.

I Kalix har man under de senaste tio åren krympt kostymen. Personalstyrkan har gått från att vara 50 till närmare 30 stycken i dag. Lokalerna har minskat i antal och tiden med inhyrda maskiner till utbildningen har också minskats. Skolan är nu dimensionerad för 100 elever.
– Det går inte att krympa mer än vi gjort, säger Anders Resin.
Visningsdagar och aktiviteter i skogen är ett sätt att locka ungdomar att söka naturbruksgymnasiet och därmed rädda utbildningen.

Visningsdagen ska precis börja. Bland gummistövlar och jympadojor skymtar en klacksko som långsamt sjunker ner i den vårblöta leran. Ett hundratal högstadieelever från Råneå, Boden och Haparanda har bussats ut i skogen. De är omringade av skog och snö. Det är bara här omkring som en lervälling bildats av omkring tvåhundra fötter med varierande skor.Från platsen de står på går en slinga ut i skogen. Längs med slingan ligger åtta stationer som Arne Karlsson, Jesper Hannu och andra lärare och elever på naturbruksgymnasiet har förberett under morgonen.
Under dagen kommer högstadieeleverna att få köra skotare, lära sig om motorsågar, prova på skytte och mycket mer.

Åttonde- och niondeklassarna delas in i  grupper och skickas ut till de olika stationerna. På varje station finns ett antal elever från naturbruksgymnasiet utposterade. Redo att visa upp utbildningen för mer eller mindre intresserade högstadieelever.
Alexander Luthström går i nian på Gränsskolan i Haparanda. Han har inte bestämt sig för vad han vill läsa på gymnasiet än. Men han har kompisar som går på naturbruksgymnasiet och som har berättat att de trivs bra.
Maya Westman går i åttan på Råneåskolan. Hon har ett år kvar att fundera på gymnasievalet. Sakta lämnar hon sin grupp bakom sig och tar stegen fram mot den gula Ponsse-skotaren. Hon klättrar upp och sätter sig till rätta. Dörren går igen med en smäll. En elev på naturbruksgymnasiet visar hur hon ska göra och färden runt den förberedda banan kan börja.

I mitten av februari surfade Anders Resin in på lokaltidningens hemsida. Informationen han möttes av där gjorde honom både förvånad och frågande. På hemsidan kunde rektorn läsa att naturbruksgymnasiet i Kalix var nedläggningshotat.Landstinget har haft huvudmannaskapet för Norrbottens båda naturbruksgymnasium. Förutom skolan i Kalix finns Grans naturbruksgymnasium i Piteå. Under förra året gick skolorna tillsammans nära 20 miljoner minus. Med en budget på 70. För att spara pengar har landstinget beslutat att utreda ett ändrat huvudmannaskap. Ska naturbruksgymnasierna finnas kvar i framtiden behövs alltså med största sannolikhet en ny huvudman. Intresse och engagemang för skolorna finns utan tvekan. Och kanske går det att hitta lösningar på situationen.
Vad elevtappet i Kalix beror på är svårt att säga. Gymnasiereformen 2011 tog bort den automatiska högskolebehörigheten från yrkesprogram.
Även om behörigheten går att läsa in tror Anders Resin att det kan ha skrämt en del elever. Men han tror också att det finns ett minskande intresse för utbildningen bland ungdomar.

Vi brukar jämföra med anläggningssidan, grävmaskin och hjullastare. De har helt andra villkor. De jobbar dagtid och tjänar bättre.

292 sökande i hela landet

Antal förstahandssökande till
skogsbruksutbildningar 2015 per gymnasieskola.

Blekinge, NB-gymnasiet, Ronneby Blekinge   5
Burträsk, NB-gymnasiet, Skellefteå Västerbotten   8
Helgesbogymnasiet Kalmar    5
Jällagymnasiet, Uppsala Uppsala  15
Jämtlands Gymnasium, Torsta Jämtland  22
Kalix, NB-gymnasium Norrbotten  15
Kvinnerstaskolan, Örebro    9
Ljusdal, NB-gymnasiet Gävleborg  41
Munkagårdsgymnasiet Halland  13
Osby, NB-gymnasiet    5
Plönningegymnasiet Halland (Avvecklas)
RyssbyGymnasiet, Kronoberg  20
Skedomskolan, Sollefteå Västernorrland   12
Stora Segerstad & Värnamo NB-gymnasium   13
Svenljunga, NB-gymnasiet Västra Götaland  40
Södra Viken, NB-gymnasiet, Sunne Värmland  24
Vretagymnasiet Östergötland   15
Älvdalens Utbildningscentrum Dalarna   15
Ösby Västmanlands NB-gymnasiet   15

Magnus Paavola sitter på kökssoffan i huset i Långnäs, en bit från Piteå. Det var här han och tjejen flyttade in hösten 2013. Sedan dess har en till tjej tillkommit i familjen. Hon sitter i pappas knä och är en anledning till att han inte längre är kvar i skogen.
Magnus Paavola börjar berätta om skogsbranschen. Han ritar med handen i luften för att illustrera hur han som anställd fått flänga runt mellan olika jobb.
– Jag kan åka härifrån Långnäs till Älvsbyn som ligger en bit bort för att jobba. På vägen dit möter jag någon från Älvsbyn som är på väg hit till Långnäs.
För att locka fler ungdomar till naturbruksgymnasiet och yrket tror Magnus Paavola att arbetsvillkoren behöver bli bättre.
– Branschen har sig själv att skylla att det har blivit som det har blivit. Vi brukar jämföra med anläggningssidan, grävmaskin och hjullastare. De har helt andra villkor. De jobbar dagtid och tjänar bättre.
– Ur den anställdes perspektiv tycker jag att hela systemet skulle behöva ändras lite, och jag tror inte att branschen skulle behöva förlora så mycket på det.

Skiftgång, långa resor och en osäker anställningssituation fick Magnus Paavola att lämna sitt jobb i skogen. Numera arbetar han som lageransvarig 7-16 och har mer tid för familjen.
– Skiftgång går ju bra när man är 19-20 år och är ensam.
– Det är svårt att ha två skiftarbeten och att passa ihop, som vi hade.  Man får byta skift och hålla på. Det är ganska skönt att jobba dagtid faktiskt.

Provturen lyckas inte fånga Maya Westmans intresse. Efter att ha kört ett varv i skotaren förklarar Maya Westman att hon inte är någon naturmänniska. Det är ingen av hennes kompisar heller. Helst av allt vill hon läsa till frisör i Luleå.
– Det är skönt att vara ute, men jag är inte så intresserad av sådant här, säger hon.
Några sekunder senare sticker hon iväg efter sin grupp, som fortsatt på slingan bort mot jakt- och skyttestationen.
Mer intresserad blir Alexander Luthström som får kompisarnas ord om skolan bekräftade. Visningsdagen gör honom mer intresserad och när det är dags för lunch berättar Alexander Luthström att han tänker söka till naturbruksgymnasiet.
– Det verkar så tråkigt att sitta på kontor, det är roligare att vara ute i skogen och köra maskin, säger han.
– Jag vill inte plugga något mer sedan. Och jag vet många som har fått jobb direkt efter att de har slutat här.

Okunskapen ett problem

Varje år går ungefär 300 elever ut från naturbruksgymnasiernas skogsmaskinsutbildningar. Branschen behöver mellan 350 och 500 per år enligt Skogs- och lantarbetsgivareförbundet, som arbetar aktivt för att fler elever ska söka sig till skolorna och yrket.

Maud petri hog
Maud Petri Rådström. FOTO: RICHARD LINDOR

– Vi måste visa upp fördelarna med branschen, säger Maud Petri Rådström.
Hon är förhandlare på Skogs- och lantarbetsgivareförbundet och berättar att alla branscherna konkurrerar om ungdomarna i dag. Maud Petri Rådström tror att okunskap bland ungdomar och föräldrar om möjligheterna till vidareutbildning kan skrämma bort potentiella elever från skogsmaskinsutbildningar.
– De tror att man ska göra ett yrkesval som 14-åring. Men har du valt naturbruksgymnasium finns bra möjligheter att komplettera för högskola. Efter en teoretisk utbildning är det svårt att komplettera det man lär sig på ett naturbruksgymnasium, säger hon.

Omkring 300 elever går varje år ut från skogsmaskinsutbildningar på naturbruksgymnasium runt om i Sverige. Men alla blir inte skogsmaskinsförare. Enligt Skogs- och lantarbetsgivareförbundet hamnar högst mellan 50 och 75 procent av eleverna i ett yrke inom skogsbruket. Glappet till arbetskraftsbehovet fylls till viss del upp av upp av yrkeshögskolor, yrkesvux och bristyrkesutbildningar. Men antalet elever skulle behöva bli fler ändå. För att locka fler ungdomar till naturbruksgymnasium, och i förlängningen till branschen, jobbar Skogs- och lantarbetsgivareförbundet för att marknadsföra utbildningarna.
– Det är skolorna som ska möta eleverna, men vi är behjälpliga, säger Maud Petri Rådström.
Det är framför allt skolornas marknadsföring som arbetsgivareförbundet stödjer ekonomiskt.

Maud Petri Rådström tycker att beskrivningen av branschen ofta fokuserar på det negativa.
– De företag som är medlemmar i SLA har kollektivavtal, därutöver är en stor del av företagen certifierade i PEFC eller FSC, eller båda två. Inom ramen för certifieringen finns även krav på sociala villkor. Sedan har alla yrken sina för- och nackdelar, säger hon.

Kommentera här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

När Roger blev Regina

När Roger blev Regina

I hela sitt liv har skogsarbetaren Regina Hoberg samlat mod till att berätta vem hon är.

De ska vända gubbtrenden i skogen

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Tryggare med jobb hos bolagen

Tryggare med jobb hos bolagen

Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

40 000 fotbollsplaner brann upp

40 000 fotbollsplaner brann upp

I somras kämpade Magnus Björk för att stoppa eldens framfart. Nu är han en av alla skogsmaskinförare som fäller miljontals svartbrända stammar. Ett sorgligt arbete som kräver extra säkerhetsrutiner.

Ladda ned vår tematidning om skogen

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

Ordlös bok ska öka säkerheten

Ordlös bok ska öka säkerheten

Hur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

De tar skogsvägen till jobben

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

”Drömmen är ett eget plan”

”Drömmen är ett eget plan”

Fastspänd i en leksak av plast en halv kilometer upp i luften med en surrande propeller framför ansiktet. Exakt där finner pappersarbetaren Rejhan Fejzovic lugnet och njutningen.

Uppdrag: Rädda bygden!

Uppdrag: Rädda bygden!

Ack Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.