Industriarbetarnas tidning

Trähus på löpande band

8 juni, 2015

Skrivet av

Ska Stockholm växa och bostadsbristen dämpas krävs nya lösningar. Att bygga husen av trä i fabrik kortar byggtiden i städerna, skapar jobb i glesbygd och är bra för miljön, menar GS-facket.

Under ett seminarium och en studieresa diskuterades trähus och bostadsbrist. Bakom arrangemanget stod bland andra Seppo Sinimaa, ordförande i GS-fackets avdelning 9.

– Syftet med dagarna var att koppla ihop hustillverkare, politiker och bostadsbolag och det tycker jag att vi har lyckats med.

Det är inte ofta det syns att ett trähus är ett trähus. Särskilt inte i Stockholm. Under studieresan som GS–facket anordnade i början av juni besöktes flera olika byggnader och den enda som visade upp en fasad av trä var Folkhems berömda åttavåningshus i Strandparken i Sundbyberg. Där har cederträet på fasaden börjat skifta från brunt till grått, precis som det är tänkt.

De flesta trähus i Stockholm har putsad fasad. Att de ändå räknas som trähus beror på att stommen är tillverkad av trä. Men det är mer än så som skiljer trähusen från de vanliga betonghusen.

Moderna flervåningshus av trä byggs inte på byggarbetsplatser i växande städer– de tillverkas i fabriker på orter som Bygdsiljum, Töreboda, Anneberg och Skellefteå, och företagen som tillverkar husen sneglar på bilindustrin.

– Om Scania kan köpa in komponenter av underleverantörer, varför skulle inte husindustrin också kunna göra det, undrade David Öberg på Moelven Byggmodul, en av talarna på GS seminarium om industriellt byggande.

Ända sedan det 1994 åter blev tillåtet att bygga högre hus än två våningar i trä har företagen jobbat för att utveckla och förbättra både byggtekniken och sina produktionssystem. Precis som andra industrier handlar det för husfabrikerna om att producera sina varor så effektivt som möjligt.

När husdelarna sedan levereras till byggarbetsplatsen går det betydligt snabbare att sätta upp trähusen än att platsbygga ett betonghus.

Med på seminariet fanns bland andra Veijo Kanerva från allmännyttiga Familjebostäder som ska fördubbla antalet nybyggda bostäder i ett led att möta bostadsbristen i Stockholm. Då måste de hitta nya sätt att bygga på säger Veijo Kanerva till Dagens Arbete.

– De lokala entreprenörerna räcker inte till i dag och vi måste få upp byggnaderna snabbare. Vi har också krav på oss att ha en miljöprofil, därför tittar vi på möjligheten att bygga i trä.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Japan och Sverige bäst i världen

Att bygga hus i fabrik är Japan och Sverige bra på. Förklaringen finns i ländernas traditioner och industrier, berättar Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola. – Sverige har en lång historia av industriell tillverkning av småhus. Över 80 procent av småhusen är förtillverkade i fabrik. Det kan finnas ett samband med att husföretagen traditionellt […]

Glesbygden bygger för framtiden

Glesbygden bygger för framtiden

I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro.

Därför räknas dagens trähus som säkra

Därför räknas dagens trähus som säkra

Trä är ett brännbart material som förbjöds i höga byggnader just på grund av brandrisken. Så hur kommer det sig att det är tillåtet i dag?

Här finns de nya jobben

Här finns de nya jobben

1. Lindbäcks, Piteå Volym: 1 000 lägenheter per år. Ökar med 10 procent per år till 1 300 lägenheter i nuvarande fabrik. Produkt: Volymelement. Anställda: 240 personer. Historik: Byggde ett flervåningshus i trä redan 1994, samma år som förbudet mot trä togs bort. Aktuellt: Bygger ny fabrik i Piteå med kapacitet för 1 500 lägenheter per […]

Svensk träindustri het i Colombia

Svensk träindustri het i Colombia

Höghus av trä från Sverige kan användas när colombianska kåkstäder rustas upp.

Bygg i trä för klimatets skull

Bygg i trä för klimatets skull

Bostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.

Trähusen skjuter åter i höjden

Trähusen skjuter åter i höjden

Behovet av fler bostäder gör att branschen klarat pandemin. Den gröna omställningen fortsätter att ge fler byggen av trä.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Swedpaper rider på klimatvågen

Swedpaper rider på klimatvågen

Suget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.