Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Att vara den flexibla lösningen

19 oktober, 2015

En dag som inhyrd

André Börwall
André Börwall

Tänk dig att vakna upp med full panik. Klockan är 06.00. Har jag missat ett samtal?

Jag hoppar upp ur sängen, fixar frukost. Upptäcker att jag måste handla mat, men kan inte köra till affären. Den ligger 15 minuter bort. Jag skulle inte hinna till jobbet i tid om de ringer.

Arbetspasset igår slutade kl 01:00. Men man har sin ambulerandetid, och måste vara tillgänglig för arbete. Missar man när det ringer i telefonen, så ryker dagens lön, och man får en skriftlig varning.

Min dotter vaknar och gråter. Morgonrutinerna börjar. Man bytar blöja, gör frukost.

Fan! Mobilen ligger på köksbordet! Missade jag ett samtal?

Klockan 8 går vi till dagis. 15 timmar i veckan får hon vara där, eftersom jag inte har ett fast schema. Vilken tur jag har som fått dagisplats två minuter från hemmet. Men när jag kommer fram upptäcker jag att jag glömt mobilen. Paniken stiger. Måtte bara lämningen gå bra så jag snabbt kan springa hem.

Väl hemma, jag har inget missat samtal. Jag börjar diska undan. Var 5:e minut kollar jag telefonen, för säkerhets skull. Klockan 10 ringer det.

”Du ska arbeta idag, 18 till midnatt.”

Skit! Min dotters mamma jobbar kväll, och kan inte passa. Jag ringer febrilt runt och letar barnpassning. Klockan halv två löser det sig. Mormor kan ställa upp. Kanske hinner jag till och med och handla.

Men precis när jag ska sticka iväg till affären plingar det i fickan. Sms: tiden för ditt pass är avbokat, men du får ett nytt av oss nu. Klockan 15 till midnatt.

Fuck!

Hur ska jag lösa barnpassningen? Ringer mormor igen och frågar så snällt om hon också kan hämta på dagis.

Det löser sig men jag inser att jag inte hinner handla. Kanske har de öppet på macken så jag iallafall kan köpa mjölk, bröd och blöjor på vägen hem från jobbet.

Enligt kollektivavtalet har jag rätt att avböja uppdrag om det innebär stor oangelägenhet för barnomsorg och liknande. Och jag bör få reda på skiftändringar fem dagar i förväg.

Men det står bör, det är inte samma som ska. Och det är individuell prövning per fall där man kan avböja arbetspass. Idag ska man vara glad för att man har ett jobb.

Jag kör till det angivna företaget, byter om och går ner och jobbar. Kundföretaget vi är uthyrda till har bara monotona arbetsuppgifter för oss, medan kundföretagets egna anställda har arbetsrotation. Vi lyfter 40 ton om dagen för hand. Av kollegerna på bemanningsföretaget är 25 procent konstant sjukskrivna. 40 procent har läkarintyg med rehabilitering som åtgärd med lättare arbetsuppgifter.

Jag tar bara en kopp kaffe på lunchen. Äter man blir man slö och långsam. Då kommer jag att hamna under godkänt ackord.

Får samtal av chefen. ”Du låg på precis godkänt i förra veckan. Du får snabba på, kundföretaget kanske inte vill ha dig kvar annars.”

Klockan 23 är jag så pass trött att jag själv anser att jag är olämplig som förare på trucken. Men vill man ha jobbet kvar får man bita ihop. Klockan blir äntligen 00:00 och jag slutar. Jag hinner köra in på  macken innan jag kommer hem.

Kl 01:20 ligger jag och stirrar i taket. Pulsen på 120 slag i minuten. Kl. 02:00 lyckas jag somna.

Vaknar med panik kl 06:00 igen, det är onsdag morgon. Har jag ett missat samtal?

Samma rutin som dagen innan. Men idag får jag ett sms vid 14-tiden: Du ska jobba 15 till midnatt. Vi ser också i systemet att du varit obokad en dag denna månad, därför lägger vi även in dig på helgen. Vi vet inte vilka tider ännu. 

Denna vecka måste jag arbeta 6 dagar i sträck. Men förutom de timmarna har jag passat telefonen ytterligare 40 timmar varje vecka. Det är totalt 348 timmar i månaden. Varpå arbetsgivaren hävdar att garantilön, det ska man enbart ha när man saknar timmar till heltid.

Så det blir ingen garantilön, eller lön för de timmar jag stått till förfogande som ambulerande. Inte heller övertidslön för det finns inte i bemanningsavtalet.

Vissa hävdar att detta med bemanning är bra. ”För att lösa flexibiliteten är det bra att kunna ta in inhyrda…”

Det här är ett exempel på hur vardagen ser ut för en bemanningsanställd.

André Börvall
F.d. Klubbordförande Proffice Helsingborg.

5 kommentarer till “Att vara den flexibla lösningen

  • Detta gör mig rent utsagt för jävla förbannad. SÅ här ska det inte få vara! Människor utnyttjas och utsätts för slavlika förhållanden. Samtidigt vill IF Metall och Handels försämra LAS. Detta är skrämmande och framtiden gör mig rädd!

  • Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Facket har ingen makt längre, men dom vill gärna ge en illusion att dom har det. Skit i facket och använd pengarna till något vettigt istället.

  • SteveO

    Det är just din inställning som gör att du inte kan påverka din arbetsdag. Är du inte medlem så kan du inte påverka kollektivavtalet. Sen kan man ställa sig frågan, vilka är facket? Svaret är alla medlemmarna, alltså även du om du är medlem. Facket blir inte starkare än vad du själv gör det till. Det går visst att påverka inom facket, och inom politiken. Frågan är bara hur mycket du själv bryr dig om din lön,villkor och tillvaro.

  • Precis detta som jag känt av i två och ett halvt år. Stressen över att missa ett sms eller ett samtal för att bege sig till kundföretaget, den pressen är inte rolig och tär på psyket hos oss alla förr eller senare.
    Facket kan i regel inte göra något då man som konsult ligger i kläm mellan paragraferna, jag vet många konsulter som inte är med i facket pga att dom får ingen hjälp när verkligen kör ihop sig.
    Nu har jag haft turen att få en anställning på ett kundföretag, så förhoppningsvis kommer min stress att dämpas.
    Men jag lider med människor som går år efter år inom bemanning och får jobb dag för dag eller får byta skift hit och dit.
    Vet precis hur det är, för jag har själv varit i situationen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Var är debatten, var är kraven?

”Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren”, skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

”Ni saknar förankring i verkligheten”

”Det är som att se två visionärer måla varsin tavla föreställande någonting helt annat än vad det egentligen är”, skriver André Börvall på DA Debatt.

André Börwall

”LO-facken skjuter sig själva i foten”

Facken skjuter sig själva i foten när de inte driver de bemanningsanställdas frågor hårdare, skriver André Börvall, före detta klubbordförande för Proffice i Helsingborg, angående nya bemanningsavtalet.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Vi måste få slut på otryggheten

I praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Tvist om helglön – nu stäms bemanningsföretag

Anställda på bemanningsföretaget Adecco har gått miste om helgersättning, enligt IF Metall. Nu stämmer fackförbundet Adecco inför Arbetsdomstolen, AD. ”Ett pilotfall”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Bemanningsföretag eller fackförening?

”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas”, skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.