”Ett förbund som börjar angripa sina medlemmar kommer nog fortsätta tappa folk”
Läsare reagerar på DA:s kartläggning av SD-politiker som företräder IF Metall
Fem år efter gruvolyckan inleds rättegången
Publicerad 2015-11-09, 09:57 Uppdaterad 2015-11-10, 10:48
I dag tisdag inleds rättegången för dödsolyckan i Vitåforsgruvan i Gällivare 2010 då far och son omkom. Åklagaren yrkar rekordbeloppet 15 miljoner kronor i företagsbot.
Läs också:
15 miljoner i företagsbot yrkas för dödsolyckan
Kran som användes vid dödolycka förbjuds
Olyckan inträffade 18 april. Kenneth Oskarsson Rantavaara, 52, och hans son Fredrik Oskarsson Rantavaara, 21, skulle arbeta med att besiktiga ett 140 meter djupt schakt och ta bort lösa bitar från schaktets väggar. När de firades ned i en hisskorg med hjälp av en mobilkran lossnade plötsligt korgen och de störtade över 100 meter till botten.
Enligt den tekniska utredningen inträffade olyckan därför att linan till hisskorgen lossnade från sin infästning i mobilkranens lintrumma och för att låsblecket som ska låsa linan i hisstrumman hade lossnat. Efter olyckan förbjöd Arbetsmiljöverket LKAB att använda mobilkranar för denna typ av arbetsuppgifter.
I sin utredning konstaterar Arbetsmiljöverket bland annat att det var fel att använda en mobilkran för arbetet och att denna dessutom hade säkerhetsbrister. Vidare var lyftlinan felaktigt monterad och för kort.
Arbetsmiljöåklagare Stig Andersson yrkar tre miljoner kronor i företagsbot för vart och ett av de fem bolag som var inblandade i olyckan: Gruvbolaget LKAB för att de var byggarbetsmiljösamordnare, NCC som var inhyrare av arbetskraft och entreprenörer, Kurt Andersson Grävmaskiner AB som var ägare till lyftanordningen samt J.U.C. Värmeteknik AB och ConMine AB som båda arbetar med entreprenad och uthyrning av personal.
– Hade en annan arbetsmetod valts hade olyckan med hög grad av sannolikhet inte inträffat, konstaterar arbetsmiljöåklagare Stig Andersson.
Han kritiserar samtliga inblandade företag för att inte ha undersökt arbetsuppgifterna och utrustningen ordentligt, otillräcklig riskbedömning, inte beaktat gällande föreskrifter och inte samarbetat som de borde.
Antalet inblandade företag har gjort det extra svårt att utreda deras inbördes relationer och ansvar . Så var exempelvis de båda omkomna anställda av J.U.C. Värmeteknik AB varifrån de hyrdes ut till ConMine, samtidigt som deras arbetsledning var anställd av NCC.
Rättegången som nu inleds i Gällivare tingsrätt planeras pågå i sex dagar och avslutas den 19 november. Det är då fem år, sju månader och en dag efter olyckan. Med hänvisning till den långa handläggningstiden anmälde Fredriks mamma i januari 2014 hela ärendet till Justitieombudsmannen (JO).
Som förklaring hänvisade åklagarmyndigheten till den stora arbetsbelastningen på arbetsmiljöåklagarna och att ärendet var mycket komplicerat. Dessutom fanns för få poliser med de särskilda kunskaper som krävs för att utreda arbetsmiljöbrott. Även polismyndigheten hänvisade till att det saknades tillräckligt utbildade poliser och att de som fanns hade hög arbetsbelastning.
JO ifrågasatte inte dessa uppgifter men kritiserade i fjol ändå handläggningen:
– Jag ser sammanfattningsvis allvarligt på att en förundersökning om en händelse där två människor mist livet inte slutförts på cirka fyra år. Det är ett oacceptabelt dröjsmål, skriver JO.
