Industriarbetarnas tidning

Fem år efter gruvolyckan inleds rättegången

9 november, 2015

I dag tisdag inleds rättegången för dödsolyckan i Vitåforsgruvan i Gällivare 2010 då far och son omkom. Åklagaren yrkar rekordbeloppet 15 miljoner kronor i företagsbot.

Olyckan inträffade 18 april. Kenneth Oskarsson Rantavaara, 52, och hans son Fredrik Oskarsson Rantavaara, 21, skulle arbeta med att besiktiga ett 140 meter djupt schakt och ta bort lösa bitar från schaktets väggar.  När de firades ned i en hisskorg med hjälp av en mobilkran lossnade plötsligt korgen och de störtade över 100 meter till botten.

Enligt den tekniska utredningen inträffade olyckan därför att linan till hisskorgen lossnade från sin infästning i mobilkranens lintrumma och för att låsblecket som ska låsa linan i hisstrumman hade lossnat. Efter olyckan förbjöd Arbetsmiljöverket LKAB att använda mobilkranar för denna typ av arbetsuppgifter.

I sin utredning konstaterar Arbetsmiljöverket bland annat att det var fel att använda en mobilkran för arbetet och att denna dessutom hade säkerhetsbrister. Vidare var lyftlinan felaktigt monterad och för kort.

Arbetsmiljöåklagare Stig Andersson yrkar tre miljoner kronor i företagsbot för vart och ett av de fem bolag som var inblandade i olyckan: Gruvbolaget LKAB för att de var byggarbetsmiljösamordnare, NCC som var inhyrare av arbetskraft och entreprenörer, Kurt Andersson Grävmaskiner AB som var ägare till lyftanordningen samt J.U.C. Värmeteknik AB och ConMine AB som båda arbetar med entreprenad och uthyrning av personal.

– Hade en annan arbetsmetod valts hade olyckan med hög grad av sannolikhet inte inträffat, konstaterar arbetsmiljöåklagare Stig Andersson.

Han kritiserar samtliga inblandade företag för att inte ha undersökt arbetsuppgifterna och utrustningen ordentligt, otillräcklig riskbedömning, inte beaktat gällande föreskrifter och inte samarbetat som de borde.

Antalet inblandade företag har gjort det extra svårt att utreda deras  inbördes relationer och ansvar . Så var exempelvis de båda omkomna anställda av J.U.C. Värmeteknik AB varifrån de hyrdes ut till ConMine, samtidigt som deras arbetsledning var anställd av NCC.

Rättegången som nu inleds i Gällivare tingsrätt planeras pågå i sex dagar och avslutas den 19 november. Det är då fem år, sju månader och en dag efter olyckan. Med hänvisning till den långa handläggningstiden anmälde Fredriks mamma i januari 2014 hela ärendet till Justitieombudsmannen (JO).

Som förklaring hänvisade åklagarmyndigheten till den stora arbetsbelastningen på arbetsmiljöåklagarna och att ärendet var mycket komplicerat. Dessutom fanns för få poliser med de särskilda kunskaper som krävs för att utreda arbetsmiljöbrott. Även polismyndigheten hänvisade till att det saknades tillräckligt utbildade poliser och att de som fanns hade hög arbetsbelastning.

JO ifrågasatte inte dessa uppgifter men kritiserade i fjol ändå handläggningen:

– Jag ser sammanfattningsvis allvarligt på att en förundersökning om en händelse där två människor mist livet inte slutförts på cirka fyra år. Det är ett oacceptabelt dröjsmål, skriver JO.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.