Kick-off för avtalsrörelsen – nu ritar industrifacken upp strategierna
”Kinachock”, krig och skakig omvärld Så kan avtalsrörelsen få käppar i hjulet ”Svårare än någonsin”
Publicerad 2015-12-21, 13:06 Uppdaterad 2020-06-25, 21:16
Flexibilitet och anpassning efter verkligheten – GS-fackets motparter vill göra det lättare att variera arbetstiden och ändra skiftformer.
– En återgång till 30-talets arbetsmarknad, anser GS-fackets avtalssekreterare Tommy Andersson.
Under morgonen växlade GS-facket avtalskrav med sina motparter i Trä- och möbelföretagen (TMF), Grafiska Företagen (GFF) och Skogs- och Lantarbetsgivarerförbundet (SLA). Arbetsgivarna går fram med gemensamma krav – överst på listan står större möjligheter att anpassa arbetstiden efter orderläget.
– Arbetstiden måste vara kundorderorienterad. Vid förra avtalsrörelsen kom vi överens om ett system för varierad arbetstid och det har varit väldigt populärt bland våra medlemmar. Det där vill vi bygga vidare på, säger David Johnsson, vd på TMF.
Arbetsgivarna vill bland annat kunna införa och ta bort skift utan krav på lokal överenskommelse. Blir arbetsgivare och fack lokalt inte överens om villkoren efter en MBL-förhandling ska det vara arbetsgivarens behov som styr. I dag ger avtalen arbetstagarna möjlighet att få inflytande över villkoren.
TMF, SLA och GFF vill se återhållsamma löneökningar och i GFF:s fall frysta ingångslöner, för att stärka ungas och nyanländas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden.
GS-fackets avtalssekreterare Tommy Andersson anser att arbetsgivarparterna vill ge all makt över lönebildning, arbetstider, driftsformer och anställningsformer till arbetsgivarna på de anställdas bekostnad.
– De säger att de vill ha moderna avtal, men det här liknar en återgång till 30-talets arbetsmarknad.
Bland GS-fackets krav finns bland annat en begränsning av inhyrd arbetskraft när behovet av personal är permanent. Hur en sådan begränsning kan se ut vill GS diskutera med arbetsgivarna.
– Om behovet av arbetskraft är permanent ska personalen anställas i stället för att hyras in, säger Tommy Andersson.
Precis som IF Metall vill GS-facket sätta press på företagen att ta fram lokala löneavtal tillsammans med facket på arbetsplatserna. Därför vill de behålla och i vissa fall förstärka stupstockarna som träder i kraft om fack och arbetsgivare inte kommer överens om lönefördelningen lokalt. Avtalen skiljer sig åt i dag, i vissa fall ska 50 procent av löneutrymmet fördelas lika på alla om man inte kommer överens, i andra 70 procent.
GS kräver också att alla typer av tillfälliga anställningar, till exempel visstid och vikariat, ska räknas samman så att de inte som i dag kan staplas på varandra och leda till många år av osäkra anställningar hos samma arbetsgivare.
Facken inom industrin – där GS-facket ingår – har krävt en utbyggnad av deltidspensionen som infördes i förra avtalsrörelsen. Även TMF vill bygga vidare på det systemet, men vill gifta ihop det med arbetstidsförkortningen.
– Vi vill att en del av arbetstidsförkortningen per automatik ska avsättas till deltidspensionen, säger David Johnsson på TMF.
När det gäller skogsavtalet har GS särskilda krav.
– Runt 80 procent av alla som arbetar i skogsvården kommer från ett annat land än Sverige och är sällan med i facket, och många av dem utnyttjas. Vi kräver att facket lokalt ska få rätt till insyn i vilka löner och villkor dessa anställda har. I andra hand kräver vi ett huvudentreprenörsansvar.
Enligt Tommy Andersson är det här kravet en utvidgning av överenskommelsen om insyn som träffades 2013 och som gäller fram till att avtalet går ut sista mars 2016. GS vill skriva in rätten till insyn i kollektivavtalet.