Skatteverket om Teslastrejkarnas ersättnings-krångel: ”Vänd er till regeringen”
Nolltaxeras efter snart tre år av strejk Oro och frustration bland strejkare Så svarar myndigheten
Publicerad 2016-02-17, 13:49 Uppdaterad 2020-07-03, 14:25
IF Metall ser stora risker med att partier och arbetsgivarorganisationer utmanar den svenska lönebildningsmodellen. Ordföranden Anders Ferbe varnar för att konflikterna på svensk arbetsmarknad kan öka på sikt.
Hur jobbig är den här avtalsrörelsen jämfört med tidigare?
– Det här är den tuffaste utmaningen sedan mitten på 90-talet, för attackerna kommer från så många håll. Lönenormeringen har varit ifrågasatt emellanåt från enskilda arbetsgivarorganisationer eller fackförbund. Men nu kommer det från både politiken och arbetsgivarorganisationer som agerar och ifrågasätter hela lönenormeringen, säger Anders Ferbe.
Varför kommer det nu?
– Det har skett under en längre tid. Det var på gång redan 2013, då från främst Almega och SKL. Den stora skillnaden då, det låter för jävligt, är att då hade vi en borgerlig regering som inte attackerade lönebildningen och lägstalönerna. Nu görs det av KD, Liberalerna och Centern. När den fronten öppnas blir det en svår situation att klara en lönebildning i balans.
Brukar det inte vara rätt högljutt och olika utspel vid den här tiden men så kommer ni ändå överens till slut?
– Observera vilka vi inte skäller på i dagens debattartikel i DN: våra egna motparter. Poängen är att vi är överens om lönebildningsmodellen som vi har.
Varför skrev ni då inte debattartikeln med dem?
– I mångt och mycket hade vi kunnat gjort det. Men det blir svårt för våra motparter att gå ut med offentlig kritik mot andra arbetsgivarorganisationer.
– Det här är större än att vi bryter argument med vår motpart som vi brukar göra i januari-februari. Det här är något helt annat. Det handlar om hela lönebildningen nu och i framtiden.
Är ni mer överens än tidigare med era motparter?
– Vi har varit överens sedan 1997 om grundprinciperna med industriavtalet. Men de är inte enklare att hantera i de faktiska förhandlingarna.
– Om vi känner osäkerhet över hur väl normeringsmärket kommer att respekteras så ökar konfliktytorna mellan oss. Det skapar en osäkerhet om nivå och avtalsperiodens längd.
De här inspelen från olika håll som ni ser som hot, på vilket sätt ökar det risken för konflikt?
– Vi träffar första avtalet. Vi har inga andra riktmärken än våra egna analyser. Det vi vetat sedan 1997 är att det märke vi sätter respekteras av andra. Nu känner vi att vårt märke kan användas som en språngbräda eller golv i andra förhandlingar. Osäkerheten riskerar att öka konflikterna.
Är risken större för att IF Metall går ut i konflikt?
– Det här är långa skeenden, det kan bli effekt om 2-3 år. Den omedelbara risken för IF Metall ökar inte. Vi är som vanligt inriktade på att nå ett avtal. Konflikt är den av de sista lösningarna.
Kan du förstå att andra fackförbund vill få till så höga löneökningar som möjligt för sina medlemmar?
– Det är en legitim ståndpunkt.
Och om det innebär högre löneökningar än industrins märke?
– Om man vid varje förhandling ska förhålla löneökningen till hur den egna branschen går så är det en helt annan form av lönebildning än vi har i Sverige.
Ser du en stor risk med det, att enskilda förbund sticker iväg?
– Spricker den normering vi har är vi i ett läge som innebär lön efter bärkraft. Då blir förlorarna de kvinnodominerade sektorerna med lägre löner. Det är den utvecklingen vi får.
Om lönerna sänks, skapar det fler jobb?
– Den frågan dyker alltid upp. För några år sedan handlade det om ungdomar, nu om nyanlända. Det finns inget samband mellan lönenivå och införsel till jobb. Såvida man inte sänker lönerna till nivåer som människor inte kan leva på.
– Jag tror vi måste göra speciella överenskommelser för att underlätta för nyanlända att få arbetspraktik. Men det handlar inte om att sänka löner.
Hur är relationen mellan LO-förbunden i det här läget?
– Vi hade styrelsemöte i måndags. Det är bra. Vi är inte delade som det ibland framställs som.
Har IF Metall vidtagit några särskilda åtgärder för att gå i konflikt?
– När vi kommer in i det här läget i avtalsrörelsen så rustar vi alltid konfliktorganisationen löpande ända fram till dess vi skrivit avtal. Vi måste ha en organisation på tå för att gå i konflikt om vi måste. Är vi inte överens 31 mars så är det konflikt som gäller.