Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Moralpaniken lever än”

23 februari, 2016

Skrivet av

Orvar Säfström är musiker, producent och skribent.
Orvar Säfström är musiker, producent och skribent.

Krönika Så har spelvåldsdebatten blossat upp för femtielfte gången, lika missriktad och hopplöst känslosvallande som vanligt.

Jag var tio år gammal 1984. Jag gillade rollspel, hårdrock och läskiga filmer. Jag var helt enkelt en blivande seriemördare, om man skulle tro den tidens kulturkonservativa etablissemang.

Siewert Öholm lät småflickor läsa kristna dikter om W.A.S.P. på bästa sändningstid. Den självutnämnde drog- och populärkulturexperten Allan Rubin hävdade att mina intressen var direktkanaler in i drogrusets villfarelser. Och allsmäktiga Hem & Skola förfasade sig över att vi unga inte skulle kunna skilja verkligheten från Drakar och demoners fantasivärldar.

Gemensamt närde de alla en stark rädsla för alla former av ny kultur. Det främmande och okända skulle till varje pris bekämpas. Det kan finnas en lockelse i att som ung identifiera sig med den osakliga kritiken, att slå sig för bröstet och känna sig lite farlig mellan fotbollsträning och utvecklingssamtal. Glädjen är dock både kortvarig och falskklingande. Kulturkonservatismen är, och har alltid varit, av ondo. I dag är det främst tv-spelen som står i skottlinjen, men argumenten och tongångarna är desamma.

Våren 2009 skrev jag en krönika i Sydsvenska Dagbladet med rubriken ”Min son, level 80 orc hunter”, om föräldrars i det närmaste demonstrativa ointresse i sina barns tv- och datorspelande.

Texten blev en av de mest lästa i tidningens hemsidas historia och resulterade i utmärkelsen Årets Spelare av Sveriges största ungdoms-förbund Sverok.

Att ämnet är lika aktuellt år efter år borde vara en väckarklocka, men varje gång sansat samförstånd äntligen verkar råda lurar nästa pajkastningskalas runt hörnet.

När nu spelvåldsdebatten blossat upp för femtielfte gången, lika missriktad och hopplöst känslosvallande som vanligt, har jag valt att inte ge mig in i den alls. Jag orkar helt enkelt inte.

Har man en längre tid stångat pannan blodig åt virrpannor och korsriddare som på allvar tror att rockmusik förleder ungdomen, att Sagan om ringen är förtäckt knarkpropaganda eller som inte för sitt liv kan förstå att ett spel med 18-årsgräns faktiskt kan innehålla element olämpliga för dagisbarn. Ja, då når man till slut en punkt då man bara skakar på huvudet, stänger av bruset, och lägger första W.A.S.P.
på skivspelaren.

En kommentar till “Moralpaniken lever än

  • Föräldrar och skola behöver en ful gubbe som gömmer sig i skuggorna att skylla på, så har det alltid varit. Att populärkulturen har en viss influens går inte att komma ifrån, det är bara så sjukt överdrivet. Folk vägrar acceptera att dom som tar fantasin för långt gör det för att verkligheten är så sjukt otillfredsställande, och det enda som kan fylla tomrummet är fiktivt våld, precis som andra använder knark, alkohol, eller vad det nu är. Det enda min generation har att se fram emot är en långsam spiral ner i ingenting, så ursäkta om tv-spelen är mer tilltalande än en hemsk verklighet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Den oförlåtliga godheten

Den oförlåtliga godheten

”Vi har inte råd att klaga sönder goda gärningar, bara för att någon tycker att andra gärningar är godare”, skriver Orvar Säfström.

Bliv vid din läst

Varför måste allt handla om att sträva efter något annat?

Ett slag mot ansiktet

Ett slag mot ansiktet

En vanlig lördagskväll hände det. Som tur är kan jag skilja på film och verklighet.

”Schwarzenegger har gett mig mer än Bergman”

”Schwarzenegger har gett mig mer än Bergman”

DA:s nya kulturkrönikör Orvar Säfström gillar Fantomen, Judas Priest och att spela på Commodore 64.

SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

Den med mest förtroende ska kunna bli skyddsombud, oavsett politisk hemvist eller fackligt medlemskap, skriver Sverigedemokraternas Magnus Persson.

Mens är en arbetsmiljöfråga

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

Centrum för personalägande: Det är ett sätt för er som avstått löneökningar under pandemin att få ta del av framtida framgångar.”

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.