Industriarbetarnas tidning

Bättre lön oavsett kön

8 mars, 2016

Skrivet av

Systemskifte Det hänger på lönesystemet om kvinnornas löner ska komma i kapp männen – men fortfarande saknas det på många företag. På Enertech i Ljungby är man på god väg att utjämna gapet. Fortbildning och arbetsrotation gör plånböckerna tjockare.

Lönesystemet på Enertech

Syftar till rättvisa löner och att skapa mervärde åt företaget. Lönesystemet ska vara attraktivt och locka till sig personal som vill utveckla sina färdigheter.

Åtta befattningar finns på verkstan: laboratoriearbete, lagerarbete, montering, montering med lödning, måleri, maskinarbete, svetsning samt reparation och underhåll. Inom varje befattning finns en kompetenstrappa. Man får mer i lön om man tar på sig fler arbetsuppgifter inom sin befattning. Samtidigt belönas bredd: den som provar på andra befattningar får påökt förutsatt att man jobbat minst tre månader under en tvåårsperiod på den nya befattningen.

I produktionen arbetar 115 personer, en fjärde­del är kvinnor. Medellönen är 26 931 kronor. Kvinnornas snittlön ligger 773 kronor under männens. Det är ungefär hälften mot det genomsnittliga lönegapet för alla som går på Teknikavtalet inom verkstadsindustrin.

Hon tar Mag–svetsen, stiger upp på pallen, fäller ner visiret och svetsar fast ett av rören på vattentanken. Maria Nielsen är en av sju svetsare på Enertech. Som svets­ansvarig är hon en av verkstadens högst betalda arbetare, hon blev erbjuden uppdraget när den manlige företrädaren slutade.

– Det var väl ingenting att fundera på. Jag gillar att svetsa och jag gillar också att ta ansvar, att få använda både kroppen och huvudet. Man får ju inte bli uttråkad på jobbet.

Själv rekryterades hon till företaget just när det nya lönesystemet hade införts. Fram till dess hade Enertech sett ut som många andra industriarbetsplatser. Med de flesta kvinnorna förvisade till monteringen med enahanda arbetsuppgifter och lägre lön. Och med männen bland yrkesarbetarna med mer varierande och problemlösande uppdrag som gav bättre betalt.

Riktigt så är det inte längre. Den arbetsplats som Maria Nielsen kom till för sju år sedan hade bestämt sig för ett nytt lönesystem som sakta skulle börja förändra den gamla ordningen. Nu skulle alla kunna höja sin lön. Antingen genom att fördjupa sig i den befattning man redan hade – eller pröva på andra arbetsuppgifter.

– Det är bra med morötter, säger hon. Alla kanske inte vill gå runt och prova på nya arbetsuppgifter. Men för dem som vill är det ändå bra om det finns ett system som belönar flexibilitet.

Orsaken till att Enertech fick ett nytt lönesystem var att företaget skulle foga samman två avdelningar som i praktiken fungerat som självständiga bolag. På Bentone tillverkades villabrännare och på CTC värmepannor och värmepumpar. På CTC var lönerna högre.

”Sånt här tar tid, det här är ett långsiktigt gnetande.”

Med det nya lönesystemet steg lönerna snabbt där de släpat efter, på brännarmonteringen. Skälen var främst två: Dels uppvärderades arbetsuppgifterna och man fick chansen att vidareutvecklas inom sitt område och få betalt därefter. Dels kunde var och en plussa på sin lön genom att prova på andra jobb inom fabriken.

Inte minst kvinnornas löner lyfte. Sedan lönesystemet infördes för åtta år sedan har gapet till männen stadigt krympt. Nu skiljer det 2,8 procent mellan tjejernas och killarnas löner – en halvering på några år.

– Sånt här tar tid, det här är ett långsiktigt gnetande. Men det gäller att ha en färdriktning och veta vart man vill, säger Annica Edvinsson, verkstadsklubbens ordförande.

Att det fortfarande finns skillnader mellan könen beror enligt klubben främst på att männen har samlat på sig fler meriter som i slutändan höjer lönen.

– Därför är det så viktigt med kompetensutveckling, att alla får chans till förkovring. Men där har vi mycket kvar att göra, säger Annica Edvinsson.

Problemet är det klassiska. När det är full fart saknas tid. När det går sämre ägnas tiden åt uppsägningar.

Att höja sin nivå och kunna ta fler arbetsuppgifter är det säkraste sättet att höja lönen på Enertech. En svetsare som går över till monteringen tar med sig sin högre lön som blir ännu högre när han eller hon lär sig montera. Omvänt gäller att den montör som lär sig svetsa får mer i plånboken den dag han eller hon börjar på svetsen.

Men det finns begränsningar. Den som hoppar in på andra befattningar kortare tid än tre månader – under en tvåårsperiod – kan inte tillgodoräkna sig inhoppet på den nya befattningen. Alltså: om svetsaren skulle vara på monteringen kortare tid än tre månader under en tvåårsperiod så blir det inga extra slantar i plånboken. Det här kan reta en del.

Annica Edvinsson möter den åsikten då och då. Som på måleriet. En del av dem är inlånade från andra befattningar. De säger: ”Vi kan kastas mellan olika avdelningar och stannar bara en kort tid. Då ger det inga extrapengar.”

Andra säger att de tvärtom inte har möjlighet att lämna måleriet. ”Vi går här år efter år eftersom ingen vill ta de här tunga jobben.” Flexibiliteten har sina gränser.

– Absolut. Kom ihåg också att många inte heller vill rotera. Trots att det ger mer i lön. Det måste man respektera. Men det viktiga är att alla har möjlighet till att utvecklas i jobbet och därmed höja lönen, säger Annica Edvinsson.

– Sedan kan vi se vad vi kan rätta till när det är lönerevision.

Då går klubben och företaget gemensamt igenom varje individs lön och ser om den enskilde får rätt ersättning. Den som är missnöjd med lönen kan överklaga till lönekommittéen. Där sitter arbetsgivarna och facket. Annica Edvinsson igen:

– Nu senast hade vi åtta överklaganden från dem som anser sig ha fått fel lön. En del kan vi rätta till direkt. Missförstånd är ofta orsaken till att man inte fått ut den ersättning man ska ha.

Rättvisa löner och att utveckling i arbetet skulle ge utveckling i lön – det var dit klubben ville när de började förhandla med företaget om ett nytt lönesystem.

– Som sagt, det tar tid att få mer rättvisa löner. Det finns inga snabba genvägar, ingen quick fix.

Enertech är ändå på väg. Med mindre löneskillnader och med allt fler kvinnor på de bäst betalda befattningarna. Det märks inte bara på svetsavdelningen där Maria Nielsen är lagledare. På reparation och underhåll är två av fyra kvinnor. Marina Eriksson är en av de två. Hon började på företaget som städerska.

– Men jag fick ont i axlarna så jag bestämde mig för att sadla om.

Hon utbildade sig till elektriker och reparatör och tog sedan plats bland killarna på reparations- och underhållsavdelningen. Man måste våga bryta traditioner, säger hon.

– Det är bara att bestämma sig. Annars händer ingenting.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Låglöne­satsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

Hur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

”Nu är det mer rättvist”

”Nu är det mer rättvist”

Många tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Svårare säga nej till lönesystem

Det nya Teknikavtalet har vässats när det gäller kraven att införa system för rättvisare löner. Erfarenheten visar att lönesystem gynnar jämställdheten.

”Fungerande lönesystem ger ordning och reda”

IF Metall anklagar Teknikföretagen för att sabotera arbetet med lokala lönesystem.

Fackbas hoppade av efter lönestrid

Fackbas hoppade av efter lönestrid

Bara hälften av företagen inom Teknikavtalet har fungerande lönesystem. När IF Metall-klubben på Parts i Kalix agerade för en förändring svarade företaget med varningar och klubbens ordförande avgick. Bolaget säger till DA att man visst arbetar för ett lönesystem.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

”Övertid är enda sättet att få upp lönen”

På Vida packaging logistics i Järna ligger lönerna från 21 450 kronor i månaden. Samtidigt som arbetsgivarnas bud i vårens avtalsrörelse ligger på 1,4 procent.

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

De vill ha kvar taket på 150 övertidstimmar

Arbetsgivarna på teknikavtalet vill utöka möjligheten att beordra övertid. Från dagens 150 timmar per år till 200. På IF Metalls avdelning i Sörmland avfärdas kravet.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Försäkring & pension

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

Två år efter olyckan skulle Jimmy Hildingsson söka försäkringspengar för ärr och invaliditet. Men en knapptryckning på nätet var nära att kosta honom 25 000 kronor.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.