• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete
Erlinda Piojo kan både svetsa, löda och montera. Det gör att hon kan rotera och höja sin lön. – Ett bra system, säger hon. Men jag vill tjäna ännu mera. Foto: Sara Kroon.
Maria Nielsen har jobbat på Enertech i sju år. I dag är hon en av företagets bäst betalda svetsare. Foto: Sara Kroon
Marina Eriksson började på företaget som städerska, men fick ont i axlarna. I dag är hon utbildad elektriker och jobbar på reparations- och underhållsavdelningen. Foto: Sara Kroon
”Sånt här tar tid, det här är ett långsiktigt gnetande", säger Annica Edvinsson, verkstadsklubbens ordförande. Foto: Sara Kroon.

Bättre lön oavsett kön

Publicerad 2016-03-08, 07:00   Uppdaterad 2020-07-03, 14:25

Systemskifte Det hänger på lönesystemet om kvinnornas löner ska komma i kapp männen – men fortfarande saknas det på många företag. På Enertech i Ljungby är man på god väg att utjämna gapet. Fortbildning och arbetsrotation gör plånböckerna tjockare.

Lönesystemet på Enertech

Syftar till rättvisa löner och att skapa mervärde åt företaget. Lönesystemet ska vara attraktivt och locka till sig personal som vill utveckla sina färdigheter.

Åtta befattningar finns på verkstan: laboratoriearbete, lagerarbete, montering, montering med lödning, måleri, maskinarbete, svetsning samt reparation och underhåll. Inom varje befattning finns en kompetenstrappa. Man får mer i lön om man tar på sig fler arbetsuppgifter inom sin befattning. Samtidigt belönas bredd: den som provar på andra befattningar får påökt förutsatt att man jobbat minst tre månader under en tvåårsperiod på den nya befattningen.

I produktionen arbetar 115 personer, en fjärde­del är kvinnor. Medellönen är 26 931 kronor. Kvinnornas snittlön ligger 773 kronor under männens. Det är ungefär hälften mot det genomsnittliga lönegapet för alla som går på Teknikavtalet inom verkstadsindustrin.

Hon tar Mag–svetsen, stiger upp på pallen, fäller ner visiret och svetsar fast ett av rören på vattentanken. Maria Nielsen är en av sju svetsare på Enertech. Som svets­ansvarig är hon en av verkstadens högst betalda arbetare, hon blev erbjuden uppdraget när den manlige företrädaren slutade.

– Det var väl ingenting att fundera på. Jag gillar att svetsa och jag gillar också att ta ansvar, att få använda både kroppen och huvudet. Man får ju inte bli uttråkad på jobbet.

Själv rekryterades hon till företaget just när det nya lönesystemet hade införts. Fram till dess hade Enertech sett ut som många andra industriarbetsplatser. Med de flesta kvinnorna förvisade till monteringen med enahanda arbetsuppgifter och lägre lön. Och med männen bland yrkesarbetarna med mer varierande och problemlösande uppdrag som gav bättre betalt.

Riktigt så är det inte längre. Den arbetsplats som Maria Nielsen kom till för sju år sedan hade bestämt sig för ett nytt lönesystem som sakta skulle börja förändra den gamla ordningen. Nu skulle alla kunna höja sin lön. Antingen genom att fördjupa sig i den befattning man redan hade – eller pröva på andra arbetsuppgifter.

– Det är bra med morötter, säger hon. Alla kanske inte vill gå runt och prova på nya arbetsuppgifter. Men för dem som vill är det ändå bra om det finns ett system som belönar flexibilitet.

Orsaken till att Enertech fick ett nytt lönesystem var att företaget skulle foga samman två avdelningar som i praktiken fungerat som självständiga bolag. På Bentone tillverkades villabrännare och på CTC värmepannor och värmepumpar. På CTC var lönerna högre.

”Sånt här tar tid, det här är ett långsiktigt gnetande.”

Med det nya lönesystemet steg lönerna snabbt där de släpat efter, på brännarmonteringen. Skälen var främst två: Dels uppvärderades arbetsuppgifterna och man fick chansen att vidareutvecklas inom sitt område och få betalt därefter. Dels kunde var och en plussa på sin lön genom att prova på andra jobb inom fabriken.

Inte minst kvinnornas löner lyfte. Sedan lönesystemet infördes för åtta år sedan har gapet till männen stadigt krympt. Nu skiljer det 2,8 procent mellan tjejernas och killarnas löner – en halvering på några år.

– Sånt här tar tid, det här är ett långsiktigt gnetande. Men det gäller att ha en färdriktning och veta vart man vill, säger Annica Edvinsson, verkstadsklubbens ordförande.

Att det fortfarande finns skillnader mellan könen beror enligt klubben främst på att männen har samlat på sig fler meriter som i slutändan höjer lönen.

– Därför är det så viktigt med kompetensutveckling, att alla får chans till förkovring. Men där har vi mycket kvar att göra, säger Annica Edvinsson.

Problemet är det klassiska. När det är full fart saknas tid. När det går sämre ägnas tiden åt uppsägningar.

Att höja sin nivå och kunna ta fler arbetsuppgifter är det säkraste sättet att höja lönen på Enertech. En svetsare som går över till monteringen tar med sig sin högre lön som blir ännu högre när han eller hon lär sig montera. Omvänt gäller att den montör som lär sig svetsa får mer i plånboken den dag han eller hon börjar på svetsen.

Men det finns begränsningar. Den som hoppar in på andra befattningar kortare tid än tre månader – under en tvåårsperiod – kan inte tillgodoräkna sig inhoppet på den nya befattningen. Alltså: om svetsaren skulle vara på monteringen kortare tid än tre månader under en tvåårsperiod så blir det inga extra slantar i plånboken. Det här kan reta en del.

Annica Edvinsson möter den åsikten då och då. Som på måleriet. En del av dem är inlånade från andra befattningar. De säger: ”Vi kan kastas mellan olika avdelningar och stannar bara en kort tid. Då ger det inga extrapengar.”

Andra säger att de tvärtom inte har möjlighet att lämna måleriet. ”Vi går här år efter år eftersom ingen vill ta de här tunga jobben.” Flexibiliteten har sina gränser.

– Absolut. Kom ihåg också att många inte heller vill rotera. Trots att det ger mer i lön. Det måste man respektera. Men det viktiga är att alla har möjlighet till att utvecklas i jobbet och därmed höja lönen, säger Annica Edvinsson.

– Sedan kan vi se vad vi kan rätta till när det är lönerevision.

Då går klubben och företaget gemensamt igenom varje individs lön och ser om den enskilde får rätt ersättning. Den som är missnöjd med lönen kan överklaga till lönekommittéen. Där sitter arbetsgivarna och facket. Annica Edvinsson igen:

– Nu senast hade vi åtta överklaganden från dem som anser sig ha fått fel lön. En del kan vi rätta till direkt. Missförstånd är ofta orsaken till att man inte fått ut den ersättning man ska ha.

Rättvisa löner och att utveckling i arbetet skulle ge utveckling i lön – det var dit klubben ville när de började förhandla med företaget om ett nytt lönesystem.

– Som sagt, det tar tid att få mer rättvisa löner. Det finns inga snabba genvägar, ingen quick fix.

Enertech är ändå på väg. Med mindre löneskillnader och med allt fler kvinnor på de bäst betalda befattningarna. Det märks inte bara på svetsavdelningen där Maria Nielsen är lagledare. På reparation och underhåll är två av fyra kvinnor. Marina Eriksson är en av de två. Hon började på företaget som städerska.

– Men jag fick ont i axlarna så jag bestämde mig för att sadla om.

Hon utbildade sig till elektriker och reparatör och tog sedan plats bland killarna på reparations- och underhållsavdelningen. Man måste våga bryta traditioner, säger hon.

– Det är bara att bestämma sig. Annars händer ingenting.

Harald Gatu

Läs mer: Annica Edvinsson avtal 2016 avtalsrörelse Enertech jämställdhet kompetensutveckling Ljungby lön Maria Nielsen svetsare teknikavtalet
Dela:

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin

Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin

Skiljer tiotusentals kronor mellan högst och lägst betalda bruk  ”Mer konkurrens om pengarna”

Alla visste att Linnea var gravid – sedan fick hon missfall

Alla visste att Linnea var gravid – sedan fick hon missfall

Gravida kvinnor i industrin ställs inför svåra val  Berätta för chefen direkt – eller riskera att skada fostret

Har du blivit gravid? Ring chefen!

Tuva, 26, om graviditeten på Volvo: ”Såg risker överallt”

Risker i arbetsmiljön tvingar kvinnor att berätta direkt ”En utsatt känsla”

Lovina, 19, tjänar 38 000 som rullare på pappersbruk

Så mycket tjänar Lovina, 19, som rullare på pappersbruk

Jobbade i matbutik – bytte till industrin  Berättar för DA om lönen

Liknande jobb – 8 000 kronor mindre i lön: ”Varför?”

Adam tjänar 8 000 mindre än Jennifer: ”Varför?”

Reagerar på DA:s artikel  ”Så himla stor skillnad”

Så sätts din lön

DA förklarar – så sätts din lön

35 000 och 42 000 kronor i månaden  Därför kan två industriarbetare tjäna så olika

Jennifer, 26, tjänar 36 000 som maskinoperatör

Så mycket tjänar Jennifer, 26, som maskinoperatör

Berättar om sitt löneläge på Alfa Laval i Eskilstuna  ”Ganska mycket tillägg”

Pappers­arbetaren Linn, 21, tjänar 45 000: ”Blev chockad när lönen kom”

Pappers­arbetaren Linn, 21, tjänar 45 000 i månaden

Ett av Sveriges bäst betalda bruk  ”Väldigt stor skillnad”

Skogsentreprenören får nej från Migrations­verket efter polisutredning: ”Flera brister”

Skogsentreprenören får nej från Migrations­verket efter polisutredning: ”Flera brister”

Utreds för människoexploatering  Nekas ta in ny utländsk arbetskraft

När arbetsgivaren tar passet: ”En tydlig varningssignal”

När arbetsgivaren tar passet: ”En tydlig varningssignal”

Liknar andra fall av människoexploatering  ”Tydlig varningssignal”

V V

Val 2026

Raggarsossen Rasmus, 25, använder jänkaren som valbil

Rasmus, 25, raggar väljare i sin jänkare

Färre industriarbetare kandiderar för S  Rasmus vill vända trenden

Fler industri­arbetare kandiderar för SD – snart ikapp S

Fler industri­arbetare kandiderar för SD – snart ikapp S

Historisk förändring  SD knappar in på S bland industriarbetare på valsedlarna

Elva industripolitiker: Det här är viktigast för oss

Elva industripolitiker: Det här är viktigast för oss

1 200 industriarbetare ställer upp i valet

Bygger gröna industrin – bor i baracker som drivs av diesel

Bygger gröna industrin – bor i baracker som drivs av diesel

Stegras personalboende drivs av stora dieselaggregat  El saknas

Efter skolattacken – tyst minut på Seco Tools i Fagersta

Tyst minut på fabriken i Fagersta: ”Visar vårt stöd”

Efter skolattacken  Sorg på Seco Tools i Fagersta

”Vi vill ha fler barn, men nu kommer vi att vänta”

LKAB får köra malm på ”Dödens väg”: ”Inte rimligt”

Oskar jobbar för LKAB, ifrågasätter beslutet  80 malmtransporter per dygn  Enda vägen till förlossningen

Slutet på Teslastrejken

Simon Petersson försvarar jojo-strejken: ”Behövde höja insatsen”

IF Metall om Teslas utköp: Var ett välkänt fenomen

Jojo-strejken skulle öka chansen för kollektivavtal  Istället utnyttjade Tesla situationen

Teslastrejken tog slut på ett Teams-möte: ”Det var en sådan tomhet”

Teslastrejken tog slut på ett Teams-möte: ”Det var en sådan tomhet”

Eldina Melez kämpade för de strejkande i nästan tre år  ”Helt chockad”

IF Metall vann mot Tesla i AD: ”I dag väljer vi glädjen”

IF Metall vann mot Tesla i AD: ”I dag väljer vi glädjen”

Tesla bröt mot informationsplikten

Visa fler

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram