Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Återgång till ett klassiskt byte

1 april, 2016

Skrivet av

Det blev ett gammalt klassiskt byte, löneökningar byttes mot arbetsfred. Arbetsgivarna fick ingen ökad flexibilitet – men de lovar att komma igen.

Facket är nöjt med ett ”rent” löneavtal. Inga förändringar vad gäller makt och inflytande över löner och arbetstider. Men arbetsgivarna hade förväntat sig mer. Utfallet av avtalet låg långt från vad arbetsgivarna ursprungligen krävt.

Inför årets avtalsrörelse hade Teknikföretagen ställt två krav på ökad flexibilitet. Dels att lokalt kunna sänka lönerna genom att göra avtalets lönebestämmelser dispositiva – alltså att man lokalt kan göra undantag från kollektivavtalet. Dels att utöka den så kallade arbetstidskorridoren så att arbetsgivaren fritt skulle kunna införa lördagsarbete.

Nu fick arbetsgivarna ingenting av det. Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe förklarar varför:

– Det fanns inga grejer att byta.

De enda ”grejerna” som fanns att byta var löneökningar mot arbetsfred.

– Ska man göra förändringar av den där typen av regler så behöver man ha fler frågor på bordet och göra byteshandel. Det har inte varit möjligt.

Allt annat är naivt att tänka sig, säger han.

På så vis blev årets avtal blev en återgång till ett klassiskt byte. Det var så man bytte förr. Arbetsgivarna köpte arbetsfred med högre löner.

Den typen av byten fungerade länge, till en bit in på 1980- och 1990-talet. Då kunde arbetsgivarna peka på de nya konkurrensvillkoren med en allt ryckigare och svårförutsägbar produktion. Processerna gjordes om för att möta kundernas krav på korta leveranstider.

Det förde med sig nya ledningsfilosofier i företagen med borttagande av mellanlager, krav på precisionsbemanning med rätt antal anställda vid rätt tidpunkt och så vidare.  Allt detta förutsatte mer flexibla företag som snabbt kunde ställa om produktionen och som kunde leverera i rätt tid till högsta kvalité. En utveckling som eldades på av avregleringar, ny och snabbare informationsteknik, konkurrens från nya industriländer,

Med dessa nya konkurrensvillkor förde arbetsgivarna in ett nytt begärligt bytesobjekt i handeln med facket: flexibilitet. En flexibilitet som helst skulle göra det enklare och billigare för företagen att variera processer, bemanning, arbetstider – och helst också löner.

Arbetsgivarna tog chansen när dåvarande Metall på allvar började driva arbetstidsfrågorna.

I 1983 års avtalsrörelse fick dåvarande Metall igenom – bland mycket annat – kortare arbetstid för tvåskiftsarbetare. Eftergiften till arbetsgivarna var att ta bort regeln som begränsar arbetstiden till 8,5 timmar per arbetsdag.

Men det skulle dröja till i mitten av 1990-talet innan köpslåendet på allvar tog fart.

Inför 1995 års avtalsrörelse bestämde sig dåvarande Metall – som första förbund – att förkorta arbetstiden med 100 timmar om året. Motståndet var kompakt från många arbetsgivargrupper. Men inte från verkstadsindustrin. De såg snarare en öppning – mot ökad flexibilitet.

På den tiden var Karl-Olof Stenqvist förhandlingschef på Teknikföretagens föregångare Verkstadsindustrierna. Han såg möjligheten att ”luckra upp låsningar” och få en ”friare förläggning av arbetstiderna”.

Visst kunde de ge de anställda kortare arbetstid i form av komp i en tidbank kunde gå för sig – mot att de själva fick någonting i utbyte.

– Så fort Metall krävde mer tid i banken så kunde vi växla det mot ökad flexibilitet, har Karl-Olof Stenqvist berättat.

 I det första bytet – i avtalsrörelsen 1995 – kunde Metall påbörja arbetstidsförkortningen. I gengäld fick arbetsgivaren ökade möjligheter att göra upp med den enskilde om arbetstiden – utan att behöva komma överens med den lokala fackklubben.

Sedan följde köpslåendet i avtalsrörelse efter avtalsrörelse. Facket har betalat kortare arbetstid och andra förbättringar i avtalet med att arbetsgivarna fått dispositiva ob-ersättningar, utökade möjligheter att visstidsanställa och en arbetstidskorridor där arbetstiden kan varieras med 40 minuter per pass om det inte finns någon överenskommelse med det lokala facket.

Men den här gången tillämpades det klassiska bytet – pengar mot arbetsfred. En återgång till det gamla bytet? Eller bara ett tillfälligt stopp för arbetsgivarnas flexibilitetskrav? Arbetsgivarna lovar att komma igen med förnyade krav på flexibilitet. Om det nu finns ”grejer att byta med”.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Industrins parter har gjort sitt”

”Industrins parter har gjort sitt”

DA:s chefredaktör Helle Klein kallar avtalet ett fiasko för arbetsgivarna, men betonar vikten av att båda parter vunnit fortsatt arbetsfred.

Parterna säger ja till 2,2 procent

Parterna säger ja till 2,2 procent

Ett nytt avtal för 600 000 industrianställda ger 2,2 procent under ett år, varav 0,2 procent är delpension. Facken säger sig vara nöjda, men arbetsgivarna tycker att avtalet blev för dyrt.

LO sätter ned foten i avtalsrörelsen

LO och Svenskt Näringsliv gör gemensam sak och rekommenderar de parter som ännu inte träffat avtal att följa ”märket” som har satts för industrin.

Rätt till deltid och pengar i plånboken

Pappers avtal är nu klart. Det är på ett år, ger 2,2 procents lönelyft eller 608 kronor i månaden. Avtalet har också en mycket tydlig pensionsprofil, med bland annat rätt till delpension från 60 års ålder.

”Facket ägnar sig åt ett slags diktatförhandlingar”

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe rasar mot det han kallar fackens ”diktatförhandlingar” och säger att man nu ska utreda om industriavtalet ska sägas upp. IF Metalls Anders Ferbe ger dock svar på tal.

Pappers : Vårt avtal kommer på fredagen

Pappers räknar med att ha ett avtal klart under fredagen. Ordförande Matts Jutterström kallar fredagskvällens besked för ”en skaplig uppgörelse”

Därför är det låst läge i förhandlingarna

Har industriarbetsgivarna målat in facken i ett hörn med sitt överraskande påskutspel? Hur dåligt var egentligen budet om man tittar i backspegeln? Och varför sade facken nej i dag? DA:s Harald Gatu reder ut varför avtalsrörelsen är så fastlåst.

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtal 2020: ”Inte så kul att ligga sist”

Avtalen går snart ut och mycket handlar förstås om lönen. Vi har besökt några industriarbetsplatser där siffran i lönekuvertet är central.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Vem vinner matchen?

Vem vinner matchen?

Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.