”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Industrins avtal klart

Återgång till ett klassiskt byte

Det blev ett gammalt klassiskt byte, löneökningar byttes mot arbetsfred. Arbetsgivarna fick ingen ökad flexibilitet – men de lovar att komma igen.

Facket är nöjt med ett ”rent” löneavtal. Inga förändringar vad gäller makt och inflytande över löner och arbetstider. Men arbetsgivarna hade förväntat sig mer. Utfallet av avtalet låg långt från vad arbetsgivarna ursprungligen krävt.

Inför årets avtalsrörelse hade Teknikföretagen ställt två krav på ökad flexibilitet. Dels att lokalt kunna sänka lönerna genom att göra avtalets lönebestämmelser dispositiva – alltså att man lokalt kan göra undantag från kollektivavtalet. Dels att utöka den så kallade arbetstidskorridoren så att arbetsgivaren fritt skulle kunna införa lördagsarbete.

Nu fick arbetsgivarna ingenting av det. Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe förklarar varför:

– Det fanns inga grejer att byta.

De enda ”grejerna” som fanns att byta var löneökningar mot arbetsfred.

– Ska man göra förändringar av den där typen av regler så behöver man ha fler frågor på bordet och göra byteshandel. Det har inte varit möjligt.

Allt annat är naivt att tänka sig, säger han.

På så vis blev årets avtal blev en återgång till ett klassiskt byte. Det var så man bytte förr. Arbetsgivarna köpte arbetsfred med högre löner.

Den typen av byten fungerade länge, till en bit in på 1980- och 1990-talet. Då kunde arbetsgivarna peka på de nya konkurrensvillkoren med en allt ryckigare och svårförutsägbar produktion. Processerna gjordes om för att möta kundernas krav på korta leveranstider.

Det förde med sig nya ledningsfilosofier i företagen med borttagande av mellanlager, krav på precisionsbemanning med rätt antal anställda vid rätt tidpunkt och så vidare.  Allt detta förutsatte mer flexibla företag som snabbt kunde ställa om produktionen och som kunde leverera i rätt tid till högsta kvalité. En utveckling som eldades på av avregleringar, ny och snabbare informationsteknik, konkurrens från nya industriländer,

Med dessa nya konkurrensvillkor förde arbetsgivarna in ett nytt begärligt bytesobjekt i handeln med facket: flexibilitet. En flexibilitet som helst skulle göra det enklare och billigare för företagen att variera processer, bemanning, arbetstider – och helst också löner.

Arbetsgivarna tog chansen när dåvarande Metall på allvar började driva arbetstidsfrågorna.

I 1983 års avtalsrörelse fick dåvarande Metall igenom – bland mycket annat – kortare arbetstid för tvåskiftsarbetare. Eftergiften till arbetsgivarna var att ta bort regeln som begränsar arbetstiden till 8,5 timmar per arbetsdag.

Men det skulle dröja till i mitten av 1990-talet innan köpslåendet på allvar tog fart.

Inför 1995 års avtalsrörelse bestämde sig dåvarande Metall – som första förbund – att förkorta arbetstiden med 100 timmar om året. Motståndet var kompakt från många arbetsgivargrupper. Men inte från verkstadsindustrin. De såg snarare en öppning – mot ökad flexibilitet.

På den tiden var Karl-Olof Stenqvist förhandlingschef på Teknikföretagens föregångare Verkstadsindustrierna. Han såg möjligheten att ”luckra upp låsningar” och få en ”friare förläggning av arbetstiderna”.

Visst kunde de ge de anställda kortare arbetstid i form av komp i en tidbank kunde gå för sig – mot att de själva fick någonting i utbyte.

– Så fort Metall krävde mer tid i banken så kunde vi växla det mot ökad flexibilitet, har Karl-Olof Stenqvist berättat.

 I det första bytet – i avtalsrörelsen 1995 – kunde Metall påbörja arbetstidsförkortningen. I gengäld fick arbetsgivaren ökade möjligheter att göra upp med den enskilde om arbetstiden – utan att behöva komma överens med den lokala fackklubben.

Sedan följde köpslåendet i avtalsrörelse efter avtalsrörelse. Facket har betalat kortare arbetstid och andra förbättringar i avtalet med att arbetsgivarna fått dispositiva ob-ersättningar, utökade möjligheter att visstidsanställa och en arbetstidskorridor där arbetstiden kan varieras med 40 minuter per pass om det inte finns någon överenskommelse med det lokala facket.

Men den här gången tillämpades det klassiska bytet – pengar mot arbetsfred. En återgång till det gamla bytet? Eller bara ett tillfälligt stopp för arbetsgivarnas flexibilitetskrav? Arbetsgivarna lovar att komma igen med förnyade krav på flexibilitet. Om det nu finns ”grejer att byta med”.

 

 


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

LO sätter ned foten i avtalsrörelsen

LO och Svenskt Näringsliv gör gemensam sak och rekommenderar de parter som ännu inte träffat avtal att följa "märket" som har satts för industrin.

5

Parterna säger ja till 2,2 procent

Ett nytt avtal för 600 000 industrianställda ger 2,2 procent under ett år, varav 0,2 procent är delpension. Facken säger sig vara nöjda, men arbetsgivarna tycker att avtalet blev för dyrt.

11

"Facket ägnar sig åt ett slags diktatförhandlingar"

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe rasar mot det han kallar fackens "diktatförhandlingar" och säger att man nu ska utreda om industriavtalet ska sägas upp. IF Metalls Anders Ferbe ger dock svar på tal.

2

"Industrins parter har gjort sitt"

DA:s chefredaktör Helle Klein kallar avtalet ett fiasko för arbetsgivarna, men betonar vikten av att båda parter vunnit fortsatt arbetsfred.

1

Rätt till deltid och pengar i plånboken

Pappers avtal är nu klart. Det är på ett år, ger 2,2 procents lönelyft eller 608 kronor i månaden. Avtalet har också en mycket tydlig pensionsprofil, med bland annat rätt till delpension från 60 års ålder.

11

Pappers : Vårt avtal kommer på fredagen

Pappers räknar med att ha ett avtal klart under fredagen. Ordförande Matts Jutterström kallar fredagskvällens besked för "en skaplig uppgörelse"

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Oacceptabelt med oseriösa arbetsgivare”

SkuggsamhälletArbetsmarknadsutskottets ledamot Mats Green (M): Problemet är att de lagar vi har inte följs och tillämpas. Han vill förändra sekretesslagstiftningen så att myndigheterna ska kunna samköra register.

Anna Johansson (S)

”Det ska vara svårt, dyrt och krångligt att fuska”

SkuggsamhälletNu svarar politiker i arbetsmarknadsutskottet på frågor om arbetslivskriminalitet och skuggsamhället. Först ut är utskottets ordförande Anna Johansson (S).

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

PerspektivKvinnorna i Skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

1

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1
Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Avtal 2020

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Foto: Anders Hansson

Den sista torsken

BildreportagetFotografen Anders Hansson skildrar torskfiskarnas vardag i Östersjön.

Se alla bildreportage

”Det är stort att få göra det lilla”

Vad hände sen?Vi återvänder till Erica Selander, som 2016 drog i gång gympapass i asylboendets idrottshall. Hon träffade Rasha, som blev en vän för livet, men det var ovisst om hon skulle få stanna i Sverige. Läs om hur det gått.

Battlefield 3

När fabriken invaderas av fiender

Industrin i tv-spel.Smältugnar, kraftstationer och maskinverkstäder. Ibland hämtar tv-spelen inspiration från välkända fabriksmiljöer.

Får de tala om vem som är sjuk?

FRÅGA DA | INTEGRITETVad säger GDPR om att en arbetsgivare skickar ut e-post till alla avdelningar på arbetsplatsen med diverse information, exempelvis frånvaro? Juristen Henrik Ask reder ut.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Halkig väg till pengarna

KOLL PÅ | EFTER OLYCKANCyklar du omkull på väg till jobbet? Eller halkar på gångbanan? Du kan ha rätt till ersättning – men reglerna är krångliga.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.