Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Industrins avtal klart

Återgång till ett klassiskt byte

Det blev ett gammalt klassiskt byte, löneökningar byttes mot arbetsfred. Arbetsgivarna fick ingen ökad flexibilitet – men de lovar att komma igen.

Facket är nöjt med ett ”rent” löneavtal. Inga förändringar vad gäller makt och inflytande över löner och arbetstider. Men arbetsgivarna hade förväntat sig mer. Utfallet av avtalet låg långt från vad arbetsgivarna ursprungligen krävt.

Inför årets avtalsrörelse hade Teknikföretagen ställt två krav på ökad flexibilitet. Dels att lokalt kunna sänka lönerna genom att göra avtalets lönebestämmelser dispositiva – alltså att man lokalt kan göra undantag från kollektivavtalet. Dels att utöka den så kallade arbetstidskorridoren så att arbetsgivaren fritt skulle kunna införa lördagsarbete.

Nu fick arbetsgivarna ingenting av det. Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe förklarar varför:

– Det fanns inga grejer att byta.

De enda ”grejerna” som fanns att byta var löneökningar mot arbetsfred.

– Ska man göra förändringar av den där typen av regler så behöver man ha fler frågor på bordet och göra byteshandel. Det har inte varit möjligt.

Allt annat är naivt att tänka sig, säger han.

På så vis blev årets avtal blev en återgång till ett klassiskt byte. Det var så man bytte förr. Arbetsgivarna köpte arbetsfred med högre löner.

Den typen av byten fungerade länge, till en bit in på 1980- och 1990-talet. Då kunde arbetsgivarna peka på de nya konkurrensvillkoren med en allt ryckigare och svårförutsägbar produktion. Processerna gjordes om för att möta kundernas krav på korta leveranstider.

Det förde med sig nya ledningsfilosofier i företagen med borttagande av mellanlager, krav på precisionsbemanning med rätt antal anställda vid rätt tidpunkt och så vidare.  Allt detta förutsatte mer flexibla företag som snabbt kunde ställa om produktionen och som kunde leverera i rätt tid till högsta kvalité. En utveckling som eldades på av avregleringar, ny och snabbare informationsteknik, konkurrens från nya industriländer,

Med dessa nya konkurrensvillkor förde arbetsgivarna in ett nytt begärligt bytesobjekt i handeln med facket: flexibilitet. En flexibilitet som helst skulle göra det enklare och billigare för företagen att variera processer, bemanning, arbetstider – och helst också löner.

Arbetsgivarna tog chansen när dåvarande Metall på allvar började driva arbetstidsfrågorna.

I 1983 års avtalsrörelse fick dåvarande Metall igenom – bland mycket annat – kortare arbetstid för tvåskiftsarbetare. Eftergiften till arbetsgivarna var att ta bort regeln som begränsar arbetstiden till 8,5 timmar per arbetsdag.

Men det skulle dröja till i mitten av 1990-talet innan köpslåendet på allvar tog fart.

Inför 1995 års avtalsrörelse bestämde sig dåvarande Metall – som första förbund – att förkorta arbetstiden med 100 timmar om året. Motståndet var kompakt från många arbetsgivargrupper. Men inte från verkstadsindustrin. De såg snarare en öppning – mot ökad flexibilitet.

På den tiden var Karl-Olof Stenqvist förhandlingschef på Teknikföretagens föregångare Verkstadsindustrierna. Han såg möjligheten att ”luckra upp låsningar” och få en ”friare förläggning av arbetstiderna”.

Visst kunde de ge de anställda kortare arbetstid i form av komp i en tidbank kunde gå för sig – mot att de själva fick någonting i utbyte.

– Så fort Metall krävde mer tid i banken så kunde vi växla det mot ökad flexibilitet, har Karl-Olof Stenqvist berättat.

 I det första bytet – i avtalsrörelsen 1995 – kunde Metall påbörja arbetstidsförkortningen. I gengäld fick arbetsgivaren ökade möjligheter att göra upp med den enskilde om arbetstiden – utan att behöva komma överens med den lokala fackklubben.

Sedan följde köpslåendet i avtalsrörelse efter avtalsrörelse. Facket har betalat kortare arbetstid och andra förbättringar i avtalet med att arbetsgivarna fått dispositiva ob-ersättningar, utökade möjligheter att visstidsanställa och en arbetstidskorridor där arbetstiden kan varieras med 40 minuter per pass om det inte finns någon överenskommelse med det lokala facket.

Men den här gången tillämpades det klassiska bytet – pengar mot arbetsfred. En återgång till det gamla bytet? Eller bara ett tillfälligt stopp för arbetsgivarnas flexibilitetskrav? Arbetsgivarna lovar att komma igen med förnyade krav på flexibilitet. Om det nu finns ”grejer att byta med”.

 

 

Läs mer: Avtalsrörelsen


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

LO sätter ned foten i avtalsrörelsen

LO och Svenskt Näringsliv gör gemensam sak och rekommenderar de parter som ännu inte träffat avtal att följa "märket" som har satts för industrin.

5

Parterna säger ja till 2,2 procent

Ett nytt avtal för 600 000 industrianställda ger 2,2 procent under ett år, varav 0,2 procent är delpension. Facken säger sig vara nöjda, men arbetsgivarna tycker att avtalet blev för dyrt.

11

"Facket ägnar sig åt ett slags diktatförhandlingar"

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe rasar mot det han kallar fackens "diktatförhandlingar" och säger att man nu ska utreda om industriavtalet ska sägas upp. IF Metalls Anders Ferbe ger dock svar på tal.

2

"Industrins parter har gjort sitt"

DA:s chefredaktör Helle Klein kallar avtalet ett fiasko för arbetsgivarna, men betonar vikten av att båda parter vunnit fortsatt arbetsfred.

1

Rätt till deltid och pengar i plånboken

Pappers avtal är nu klart. Det är på ett år, ger 2,2 procents lönelyft eller 608 kronor i månaden. Avtalet har också en mycket tydlig pensionsprofil, med bland annat rätt till delpension från 60 års ålder.

11

Pappers : Vårt avtal kommer på fredagen

Pappers räknar med att ha ett avtal klart under fredagen. Ordförande Matts Jutterström kallar fredagskvällens besked för "en skaplig uppgörelse"

Läs mer från Dagens Arbete:

Skyddsombuden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna om de inte förstår fördelarna att agera på ett ansvarsfullt och humant sätt, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Avtal 2020

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Nazist hotade Helle Klein – i dag startar rättegången

På måndagen inleddes rättegången mot en nazist som trakasserat och hotat tre kvinnliga opinionsbildare, bland annat DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Därför ska du inte proteströsta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Mer nerv, mindre splatter

SKRÄCKFILMModern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Nu drömmer han om ett ännu större legobygge

VAD HÄNDE SEN?Legofabriken är fortfarande det största skogsarbetaren Anders Nilsson hittills byggt. Men nu hoppas han kunna överträffa den med ett drömprojekt.

När kan jag gå i pension?

FRÅGA OM JOBBET | NYA REGLER Det talas om en ny pensionsålder men jag kan inte räkna ut om jag påverkas. Det verkar som om det är flera åldrar som diskuteras. Jag är född 1962 och vill veta vad som gäller.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Barhäng i gamla fabriken

INDUSTRIDESIGNI Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Rädda dina favoritjeans

Proffset tipsarFörr var jeans arbetskläder och slets ofta sönder över knäna. I dag är det vanligare att byxgrenen spricker. Skräddaren Kerstin Neumüller visar hur du enkelt kan laga dem själv.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.