Industriarbetarnas tidning

Bristyrken prioriteras

18 april, 2016

Skrivet av

Snabbspår. Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Etableringsuppdraget

Den som fått uppehållstillstånd ska delta i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag som pågår i två år. Deltagare har rätt till etableringsersättningen på 308 kronor per dag (fem dagar i veckan).

I februari 2016 var drygt 54 000 personer inskrivna i etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen räknar med att över 30 000 personer tillkommer under 2016 och 50 000 under 2017.

Bland aktiviteterna finns undervisning i svenska (SFI), samhällsorientering samt arbetsförberedande insatser som praktik och validering.

Nästan hälften av deltagarna i etableringsuppdraget har enbart gått grundskolan. Var femte har en gymnasieutbildning och 30 procent har en högre utbildning på två år eller längre.
Källa: Arbetsförmedlingen

För drygt ett år sedan höll arbetsmarknadsminister Ylva Johansson en presskonferens om snabbspår till jobb för nyanlända. Problembilden var klar – det tar för lång tid innan de är i jobb, för få personer får sin yrkeskompetens utvärderad och många hamnar i yrken långt under sin kompetensnivå. Samtidigt behöver Sverige i många fall deras kompetens. Ambitionen måste vara att nyanlända i normalfallet ska vara i utbildning eller arbete inom två år, sade ministern på presskonferensen.

I dag tar det mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända studerar eller arbetar. Presskonferensen var startskottet för ett nytt sätt att arbeta med etableringsuppdraget på Arbetsförmedlingen.

– Framför allt jobbar vi nu parallellt med olika insatser. Deltagarna kan läsa svenska samtidigt som de praktiserar eller får sin yrkeskompetens bedömd, säger Soledad Grafeuille ansvarig för validering och snabbspår på Arbetsförmedlingen.

Bedömningen av nyanländas kunskaper ska ske i ett tidigare skede än förut. Det ska också bli tydligare vad de behöver komplettera så att utbildningar kan anpassas.

– I stället för att gå hela arbetsmarknadsutbildningar ska vi jobba med modulformer, så att man bara går kurser för just de behov man har.

Yrkesbedömningarna ska göras ute på arbetsplatser inom de branscher där fack och arbetsgivarorganisationer har slutit avtal om snabbspår. Industrins branscher har ännu inga avtal om snabbspår, men har jobbat med att översätta valideringsverktygen, så att nyanlända med erfarenhet från industrin snabbare kan få papper på vad de kan och vad de behöver komplettera.

Tanken är att nyanlända ska utbilda sig samtidigt som de läser svenska och yrkessvenska.

Fotnot: Snabbspår finns i dag för bland annat lärare, förskollärare, kockar, byggingenjörer, slaktare, apotekare, receptarier och flertalet vårdyrken.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

De tar skogsvägen till jobben

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Vägen till jobbet

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Världen möts på fabriken

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

”Det var inte svårt att få jobb”

”Det var inte svårt att få jobb”

Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm har försökt lösa den ekvationen.

En gång var han själv en främling

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska  på jobbet

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

”Solidariteten gör det lättare att andas”

”Solidariteten gör det lättare att andas”

Politiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Den nya folkrörelsen

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

”Facken måste kliva fram”

”Facken måste kliva fram”

”Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare”, skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

Opinion

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.