Industriarbetarnas tidning

Bristyrken prioriteras

18 april, 2016

Skrivet av

Snabbspår. Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Etableringsuppdraget

Den som fått uppehållstillstånd ska delta i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag som pågår i två år. Deltagare har rätt till etableringsersättningen på 308 kronor per dag (fem dagar i veckan).

I februari 2016 var drygt 54 000 personer inskrivna i etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen räknar med att över 30 000 personer tillkommer under 2016 och 50 000 under 2017.

Bland aktiviteterna finns undervisning i svenska (SFI), samhällsorientering samt arbetsförberedande insatser som praktik och validering.

Nästan hälften av deltagarna i etableringsuppdraget har enbart gått grundskolan. Var femte har en gymnasieutbildning och 30 procent har en högre utbildning på två år eller längre.
Källa: Arbetsförmedlingen

För drygt ett år sedan höll arbetsmarknadsminister Ylva Johansson en presskonferens om snabbspår till jobb för nyanlända. Problembilden var klar – det tar för lång tid innan de är i jobb, för få personer får sin yrkeskompetens utvärderad och många hamnar i yrken långt under sin kompetensnivå. Samtidigt behöver Sverige i många fall deras kompetens. Ambitionen måste vara att nyanlända i normalfallet ska vara i utbildning eller arbete inom två år, sade ministern på presskonferensen.

I dag tar det mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända studerar eller arbetar. Presskonferensen var startskottet för ett nytt sätt att arbeta med etableringsuppdraget på Arbetsförmedlingen.

– Framför allt jobbar vi nu parallellt med olika insatser. Deltagarna kan läsa svenska samtidigt som de praktiserar eller får sin yrkeskompetens bedömd, säger Soledad Grafeuille ansvarig för validering och snabbspår på Arbetsförmedlingen.

Bedömningen av nyanländas kunskaper ska ske i ett tidigare skede än förut. Det ska också bli tydligare vad de behöver komplettera så att utbildningar kan anpassas.

– I stället för att gå hela arbetsmarknadsutbildningar ska vi jobba med modulformer, så att man bara går kurser för just de behov man har.

Yrkesbedömningarna ska göras ute på arbetsplatser inom de branscher där fack och arbetsgivarorganisationer har slutit avtal om snabbspår. Industrins branscher har ännu inga avtal om snabbspår, men har jobbat med att översätta valideringsverktygen, så att nyanlända med erfarenhet från industrin snabbare kan få papper på vad de kan och vad de behöver komplettera.

Tanken är att nyanlända ska utbilda sig samtidigt som de läser svenska och yrkessvenska.

Fotnot: Snabbspår finns i dag för bland annat lärare, förskollärare, kockar, byggingenjörer, slaktare, apotekare, receptarier och flertalet vårdyrken.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

De tar skogsvägen till jobben

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Vägen till jobbet

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Världen möts på fabriken

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

”Det var inte svårt att få jobb”

”Det var inte svårt att få jobb”

Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm har försökt lösa den ekvationen.

En gång var han själv en främling

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska  på jobbet

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

”Solidariteten gör det lättare att andas”

”Solidariteten gör det lättare att andas”

Politiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Den nya folkrörelsen

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

”Facken måste kliva fram”

”Facken måste kliva fram”

”Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare”, skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder. Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Shakzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Svartarbete i offentlig verksamhet är vanligt. Med hjälp av den här checklistan kan upphandlare få bättre koll.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.