De tar skogsvägen till jobben
Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.
Bristyrken prioriteras
18 april, 2016
Skrivet av Marie Edholm
Snabbspår. Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.
Etableringsuppdraget
Den som fått uppehållstillstånd ska delta i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag som pågår i två år. Deltagare har rätt till etableringsersättningen på 308 kronor per dag (fem dagar i veckan).
I februari 2016 var drygt 54 000 personer inskrivna i etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen räknar med att över 30 000 personer tillkommer under 2016 och 50 000 under 2017.
Bland aktiviteterna finns undervisning i svenska (SFI), samhällsorientering samt arbetsförberedande insatser som praktik och validering.
Nästan hälften av deltagarna i etableringsuppdraget har enbart gått grundskolan. Var femte har en gymnasieutbildning och 30 procent har en högre utbildning på två år eller längre.
Källa: Arbetsförmedlingen
För drygt ett år sedan höll arbetsmarknadsminister Ylva Johansson en presskonferens om snabbspår till jobb för nyanlända. Problembilden var klar – det tar för lång tid innan de är i jobb, för få personer får sin yrkeskompetens utvärderad och många hamnar i yrken långt under sin kompetensnivå. Samtidigt behöver Sverige i många fall deras kompetens. Ambitionen måste vara att nyanlända i normalfallet ska vara i utbildning eller arbete inom två år, sade ministern på presskonferensen.
I dag tar det mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända studerar eller arbetar. Presskonferensen var startskottet för ett nytt sätt att arbeta med etableringsuppdraget på Arbetsförmedlingen.
– Framför allt jobbar vi nu parallellt med olika insatser. Deltagarna kan läsa svenska samtidigt som de praktiserar eller får sin yrkeskompetens bedömd, säger Soledad Grafeuille ansvarig för validering och snabbspår på Arbetsförmedlingen.
Bedömningen av nyanländas kunskaper ska ske i ett tidigare skede än förut. Det ska också bli tydligare vad de behöver komplettera så att utbildningar kan anpassas.
– I stället för att gå hela arbetsmarknadsutbildningar ska vi jobba med modulformer, så att man bara går kurser för just de behov man har.
Yrkesbedömningarna ska göras ute på arbetsplatser inom de branscher där fack och arbetsgivarorganisationer har slutit avtal om snabbspår. Industrins branscher har ännu inga avtal om snabbspår, men har jobbat med att översätta valideringsverktygen, så att nyanlända med erfarenhet från industrin snabbare kan få papper på vad de kan och vad de behöver komplettera.
Tanken är att nyanlända ska utbilda sig samtidigt som de läser svenska och yrkessvenska.
Fotnot: Snabbspår finns i dag för bland annat lärare, förskollärare, kockar, byggingenjörer, slaktare, apotekare, receptarier och flertalet vårdyrken.
