Demokratin behöver framtidstro

Krönika. När demokratiska institutioner misslyckas med att ingjuta framtidstro växer efterfrågan på auktoritär politik.

Vart är vi på väg? Den populära tv-frågan är relevant också i förhållande till den politiska utvecklingen. Den som följer
politiken kan omöjligen undvika att se den tydliga och mycket obehagliga förskjutningen.

I takt med att de demokratiska institutionerna i allt större utsträckning misslyckas med att ingjuta framtidstro hos medborgarna växer nu på bred front auktoritära politiska idéer fram.
Det är kanske som allra tydligast i den amerikanska debatten, där den republikanske presidentkandidaten Donald Trump outtröttligt och framgångsrikt trummar sitt hatbudskap mot minoriteter.

Vi kan se samma tendenser i Europa också. I Ungern, Polen och Ryssland. I Turkiet offras pressfriheten för terror-hotet. Här hemma har Sverigedemokraterna växt sig starkare, helt i enlighet med auktoritära ambitioner.

Det finns framförallt två tydliga kännetecken som alla dessa politiska rörelser har gemensamt och som man bör hålla utsikt efter.
Det ena är nationalismen. Man måste ena folket i kampen mot det främmande. Det främmande kommer alltid utifrån och är ett hot mot folkets välstånd.
Det andra är synen på massmedia. Den anses sprida en förvriden bild av samhällsutvecklingen och undanhåller viktig information för medborgarna. Enligt denna logik måste därför medierna tyglas.

Varför är det då så viktigt att hålla koll på dessa rörelser?
Det kan vara viktigt av flera skäl, ett är naturligtvis att man inte tror på ett auktoritärt samhälle och därför vill bekämpa dess politiska idéer.
Ett annat, och viktigare skäl, är att historien lärt oss vilket pris mänskligheten får betala om de kommer till makten. I dess spår följer nämligen våld och förtryck.

En politisk rörelse som underblåser och utnyttjar människors frustration och rädsla kan aldrig vara svaret på framtidens utmaningar.
Det är hög tid för demokratins förkämpar att ta människors oro på allvar. Ett första steg i rätt riktning borde vara att ta sig an den orimligt skeva globala inkomstfördelningen.

Demokratin är inte av gud given. Den är ett resultat av dyrköpta mänskliga erfarenheter och vi som lever
zi dag får inte underskatta dess betydelse. Det är vi skyldiga både de som gick före och kommer efter oss.

Per-Olof Sjöö