Industriarbetarnas tidning

”Jag delar upp loppet i etapper”

8 april, 2016

Skrivet av

Förra året sprang hon sitt första ultralopp. I år ska hon springa 75 kilometer längs Höga kusten igen. Sågverksarbetaren Klara Klippmark berättar om …

Profilen: Klara Klippmark

Ålder: 40 år.
Bor: Marma, tre mil söder om Gävle.
Jobbar: På justerverket på Setras sågverk Kastet i Gävle.
Tränar: Fyra till fem pass löpning per vecka.
Aktuell: Ligger i uppbyggnadsfasen inför High Coast Ultra som hon ska springa för andra gången i sommar.

Läs också
Foto: TT
Foto: TT

Så boostar du lusten till träning

Det korta loppet

”Löpning har varit ett intresse länge och jag delar det med min man. Han är långlöpare och det inspirerade mig att vilja testa. Ultralöpning blev en ny gren för mig förra året, då jag sprang mitt första långlopp – High Coast Ultra. Det är 75 kilometer och jag var ute i nästan 13 timmar. Det är det korta loppet. Det långa loppet är 13 mil.”

Tänker i etapper

”Loppet är backigt så det är tufft. Det gick väldigt bra fram till 55 kilometer, sen gjorde fötterna ont och svullnade. Sista 15 kilometerna var en kamp, men jag tog mig i mål. När jag sprang försökte jag tänka på hur vacker omgivningen är. Man får inte tänka på tiden, utan dela upp loppet i små etapper: ’Nu har jag sprungit två mil och om fem kilometer är det vätskekontroll. Fem kilometer vet jag att jag orkar’. ”

Slipper tidspressen

”Jag gillar ultralöpning för man har inte samma tidspress som i kortare lopp. Vid långlopp är det inte tiden utan själva prestationen som är målet. Att orka springa 75 kilometer. Jag tycker att träningen är ganska kul, man får vara ute i naturen länge och bara nöta på. Man måste öka längden successivt. Jag bor precis intill järnvägen och i början tog jag tåget en station och sprang hem. Sen två stationer och så tre stationer.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

En hundraåring i Skinnskatteberg

En hundraåring i Skinnskatteberg

Fackklubben på Setras sågverk i Skinnskatteberg fyllde 100 år i fredags. Då blev det tårtkalas, i vår blir det en stor fest.

60 anställda får gå när Setra lägger ner

60 anställda får gå när Setra lägger ner

Setra ger upp försöken att sälja sitt sågverk i Kalix, och lägger därför ned produktionen. Det drabbar 60 anställda, de flesta i produktionen. ”Beskedet kom som ett bombnedslag”, säger GS-facket

Ja må de leva!

Ja må de leva!

Klockan är 13.57 på Folkets Hus i Hasselfors. Årets årsmöte för GS-facket på Setra sågverk är inte vilket som helst.

Dammfritt räddar lungorna

Dammfritt räddar lungorna

Mögelsporer i luften kan göra dig allvarligt sjuk, i värsta fall för resten av livet. Med bra rutiner och nya maskiner har Setras sågverk minskat riskerna samtidigt som kapaciteten höjts och bullret dämpats.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.