Industriarbetarnas tidning

Vägen till jobbet

18 april, 2016

Skrivet av

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Flykting

En person som flytt sitt hemland på grund av krig eller av fruktan för förföljelse på grund av etnicitet, nationalitet, religion, politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Asylsökande

En person som söker skydd i Sverige och väntar på besked.

Nyanländ

En person som beviljats uppehållstillstånd och folkbokförts i Sverige räknas som nyanländ under tre års tid.
Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen

Hälften födda i utlandet

Av 382 000 arbetslösa är 189 000 födda utomlands. Antalet utrikes födda som söker arbete har ökat med 15 000 på ett år. Bakom ökningen ligger ett stort antal nyanlända. Samtidigt ser arbetsmarknaden ljusare ut än på många år. Under 2015 ökade antalet sysselsatta med 65 000 personer, varav 42 000 var utrikes födda.
Källa: Arbetsförmedlingen och SCB.

60 miljoner

människor befann sig på flykt 2014, varav
38 miljoner är på flykt i sitt eget hemland.
Källa: UNHCR Global Trends – forced displacements 2014

Hälften födda i utlandet

Av 382 000 arbetslösa är 189 000 födda utomlands. Antalet utrikes födda som söker arbete har ökat med 15 000 på ett år. Bakom ökningen ligger ett stort antal nyanlända.
Samtidigt ser arbetsmarknaden ljusare ut än på många år. Under 2015 ökade antalet sysselsatta med 65 000 personer, varav 42 000 var utrikes födda.
Källa: Arbetsförmedlingen och SCB.

Hussien Oubaid hade arbetat som svetsare i fem år innan han kom till Sverige. Han var duktig, men utan papper på sin kunskap hade han inte en chans att få jobba med sitt yrke.

– Jag besökte företag och frågade om de behövde svetsare. Deras första fråga till mig var alltid om jag hade licenser, berättar Hussein.

Han bodde bara fyra månader på asylboendet i Avesta innan han fick uppehållstillstånd. Dagarna av väntan ägnade han åt att promenera runt trakten och fråga efter jobb. Ibland följde han med en vän som är byggnadsarbetare bara för att få titta och se hur det fungerar på en svensk arbetsplats. När han väl fått sitt tillstånd att arbeta ordnade det sig med ett jobb på en pizzeria. På förmiddagarna studerade han svenska och på eftermiddagar och kvällar bakade han pizzor. Visst var det ett hantverk, men han saknade det tyngre arbetet som han var van vid.

”De frågade vad jag jobbat med tidigare och tyckte att jag skulle ta svetslicenser på Yrkesakademin.”

I Syrien hade han studerat till mekaniker. Det var svårt att försörja sig, så under många år arbetade han i Grekland som murare, byggnadsarbetare och svetsare. 2012 var jobb en bristvara i Grekland och den uppblossade konflikten i Syrien gjorde att familjen sökte sig till Sverige.

Efter knappt två år som pizzabagare blev längtan tillbaka till industrin för stark och Hussein tog kontakt med Arbetsförmedlingen.

– De frågade vad jag jobbat med tidigare och tyckte att jag skulle ta svetslicenser på Yrkesakademin.

Det gick fort, han kunde börja utbildningen nästan genast och fick samtidigt läsa yrkessvenska.

Känns det inte märkligt att du som svetsat i fem år måste gå i skolan för att få jobba med samma sak i Sverige?

– Nej, det är bra att gå en utbildning. Jag har lärt mig saker både i skolan och på jobbet och det ger en bättre kunskap.

En kort praktik ingick i utbildningen och den gjorde Hussein på Dala Kommunalteknik i Borlänge. Där tog Michael Dahlström emot honom i verkstan och visade hur rör, böjar, kragar, ventiler och flödesmätare svetsas och monteras ihop efter ritningar. Efter praktiken återvände Hussein till skolan för att ta truckkort och ett par licenser till som Michael ansåg att han behövde.

Just då fanns inte tillräckligt med jobb på Dala Kommunalteknik för att ge Hussein en anställning, men bara några månader senare var läget helt annorlunda. De behövde snabbt få tag på en kunnig svetsare.

Vägen till jobb börjar med språket, menar Hussein Oubaid. Han försökte läsa svenska själv under månaderna på asylboendet, men det var svårt. Foto: Lars Dahlström
Vägen till jobb börjar med språket, menar Hussein Oubaid. Han försökte läsa svenska själv under månaderna på asylboendet, men det var svårt. Foto: Lars Dahlström

– Det var tur att Hussein varit här på praktik. Annars hade vi inte vetat att han finns, säger Michael.
Företagets vd Niklas Bergman instämmer.

– Att hitta kunnigt folk är jättesvårt. Vi har haft annonser ute tidigare och tagit in folk för intervju, men inte hittat vad vi behöver. Hussein är en väldigt duktig svetsare, men personligheten är viktigast.

På en så pass liten arbetsplats förväntas svetsare också åka ut tillsammans med montörer för att göra installationer hos kunderna. Efter praktikperioden visste de att Hussein både vill och klarar av att utföra alla arbetsuppgifter. Det var avgörande när de i höstas ringde för att fråga om han ville jobba hos dem.

Trots en arbetslöshet på 7 procent är bristen på yrkesfolk ett problem som delas av flera branscher. Möbelindustrin i Småland och Västergötland hör till dem som har allt svårare att rekrytera personal med utbildning eller erfarenhet från träindustrin.

– Vi kan inte bara sätta ut en annons och vänta oss tio sökande på ett jobb. Så funkar det inte, berättar Pia Hansson, personalchef på C&D Snickeri i Falköping.

– Det är brist på folk i hela branschen. Skolorna lägger ner när de inte har tillräckligt många sökande till yrkesprogrammen.

Grafik: MARLENE HENRIKSSON


Under tio års tid
har Pia Hansson gjort vad hon kunnat för att förebygga en växande brist. Hon har pratat sig varm för yrkesprogrammen på gymnasieskolorna, tagit emot praktikanter och byggt upp ett nära samarbete med TTC i Tibro som har arbetsmarknadsutbildningar för träindustrin.

– De känner oss och andra företag väl och de gör bra matchningar. Det viktiga för oss är att de som kommer hit har rätt kompetens.

För bara en månad sedan blev deras nyaste medarbetare, Emad Alshikha, fast anställd. Han kom från Damaskus i Syrien för tre år sedan, där han drev ett eget möbelsnickeri. Fast när han först kom till Sverige trodde han att han skulle jobba med undervisning.

– I Syrien lärde jag barn engelska. Jag tycker om att hjälpa människor med språk och tänkte att jag skulle kunna vara lärarassistent. Jag fick praktik och ville gärna undervisa, men det är en mycket lång väg att byta yrke.

Han saknade arbetet med trä.

”När jag ska somna på kvällen brukar jag tänka på jobbet och planera vad jag ska göra nästa dag”, berättar Emad Alshikha. ”I Syrien är det arbetsgivaren som har ansvaret och kontrollerar allt. Här i Sverige har varje person ett eget ansvar.” Foto: Thomas Harrysson
”När jag ska somna på kvällen brukar jag tänka på jobbet och planera vad jag ska göra nästa dag”, berättar Emad Alshikha. ”I Syrien är det arbetsgivaren som har ansvaret och kontrollerar allt. Här i Sverige har varje person ett eget ansvar.” Foto: Thomas Harrysson

– Det är svårt att lämna sin erfarenhet och börja om med något nytt. Jag är snickare, och jag tror att jag är en duktig snickare. Då är det synd att lämna det yrket.

Handläggaren på Arbetsförmedlingen trodde att det skulle ta ett halvår för Emad att ta maskinkörkorten på TTC, men redan efter en månad var han klar med alla prov och en månad senare praktiserade han på C&D Snickeri.

Det visade sig vara en perfekt matchning. Hans erfarenhet och kunskap passar för den varierade produktionen och själv trivs han med att få ett stort eget ansvar och att ställas inför nya uppgifter att lösa varje dag.

”Man kan inte få ett jobb utan att förstå svenska.”

De lyckade matchningarna i Borlänge och Falköping är två exempel på hur nyanlända med kunskap och erfarenhet kan ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Båda företagen hade svårt att hitta arbetskraft trots att den fanns där. Emad Alshikha och Hussein Oubaid behövde bara språket, någon form av kvitto på sin kunskap och en plats där de fick visa vad de kunde.

Båda två svarar samma sak på frågan om hur nyanlända ska få jobb i Sverige: Man måste börja med språket.

– Man kan inte få ett jobb utan att förstå svenska, säger Emad.

Inte perfekt svenska, men tillräckligt för att kunna ta till sig kunskap och information och göra sig förstådd.
Emad tycker att det sen borde vara enklare att börja jobba, men han förstår att arbetsgivarna tvekar att anställa om de inte är säkra på vad personen kan. Så efter språket är nästa steg en yrkesutbildning eller kurser för att komplettera kunskapen. Men det handlar inte bara om att ta licenser eller maskinkörkort.

– På TTC lärde jag mig det svenska systemet, hur man jobbar här. Och jag har lärt mig hur viktigt det är med säkerhet. Där är det stor skillnad jämfört med Syrien, berättar Emad.

Själva klivet över tröskeln in på arbetsmarknaden tog de när de praktiserade. Det var så de fick en chans att visa vad de kunde.

Både Hussein och Emad hade med sig yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Många andra som kommer till Sverige saknar det.

– De vill jobba, men vad kan de jobba med? Det gör mig ledsen, men jag säger till dem att de måste börja med språket, berättar Emad.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

De tar skogsvägen till jobben

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Världen möts på fabriken

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

”Det var inte svårt att få jobb”

”Det var inte svårt att få jobb”

Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm har försökt lösa den ekvationen.

En gång var han själv en främling

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska  på jobbet

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

”Solidariteten gör det lättare att andas”

”Solidariteten gör det lättare att andas”

Politiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Den nya folkrörelsen

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

”Facken måste kliva fram”

”Facken måste kliva fram”

”Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare”, skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.