”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Industrin och integrationen

Hussein Oubaid och Michael Dahlström, båda svetsare på Dala Komunal­teknik, går igenom ritningen. Foto: Lars Dahlström
Vägen till jobb börjar med språket, menar Hussein Oubaid. Han försökte läsa svenska själv under månaderna på asylboendet, men det var svårt. Foto: Lars Dahlström
”När jag ska somna på kvällen brukar jag tänka på jobbet och planera vad jag ska göra nästa dag”, berättar Emad Alshikha. ”I Syrien är det arbetsgivaren som har ansvaret och kontrollerar allt. Här i Sverige har varje person ett eget ansvar.” Foto: Thomas Harrysson
Tareq Shehada vill jobba med samma yrke som i Syrien, där han var snickare. På TTC i Tibro lär han sig använda fler och modernare maskiner än han var van vid, men den största skillnaden mellan Sverige och Syrien är synen på säkerhet. ”Här är säkerhet viktigt. I Syrien har alla snickare kapade fingrar.” Foto: Thomas Harrysson
Ola Pettersson och Thomas Söderström på Yrkesakademin i Borlänge märker hur deltagarna växer under utbildningen. En stor utmaning är språket och ibland tipsar de om att titta på Fem myror är fler än fyra elefanter.  Foto: Lars Dahlström

Vägen till jobbet

Två behov ska mötas. En industri som har svårt att hitta yrkeskunnig arbetskraft – och nyanlända som inte får jobb trots erfarenhet. Det talas om snabbspår och validering. Hur går det egentligen till att kliva över tröskeln till det svenska arbetslivet?

Flykting

En person som flytt sitt hemland på grund av krig eller av fruktan för förföljelse på grund av etnicitet, nationalitet, religion, politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Asylsökande

En person som söker skydd i Sverige och väntar på besked.

Nyanländ

En person som beviljats uppehållstillstånd och folkbokförts i Sverige räknas som nyanländ under tre års tid.
Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen

Hälften födda i utlandet

Av 382 000 arbetslösa är 189 000 födda utomlands. Antalet utrikes födda som söker arbete har ökat med 15 000 på ett år. Bakom ökningen ligger ett stort antal nyanlända. Samtidigt ser arbetsmarknaden ljusare ut än på många år. Under 2015 ökade antalet sysselsatta med 65 000 personer, varav 42 000 var utrikes födda.
Källa: Arbetsförmedlingen och SCB.

60 miljoner

människor befann sig på flykt 2014, varav
38 miljoner är på flykt i sitt eget hemland.
Källa: UNHCR Global Trends – forced displacements 2014

Hälften födda i utlandet

Av 382 000 arbetslösa är 189 000 födda utomlands. Antalet utrikes födda som söker arbete har ökat med 15 000 på ett år. Bakom ökningen ligger ett stort antal nyanlända.
Samtidigt ser arbetsmarknaden ljusare ut än på många år. Under 2015 ökade antalet sysselsatta med 65 000 personer, varav 42 000 var utrikes födda.
Källa: Arbetsförmedlingen och SCB.

Hussien Oubaid hade arbetat som svetsare i fem år innan han kom till Sverige. Han var duktig, men utan papper på sin kunskap hade han inte en chans att få jobba med sitt yrke.

– Jag besökte företag och frågade om de behövde svetsare. Deras första fråga till mig var alltid om jag hade licenser, berättar Hussein.

Han bodde bara fyra månader på asylboendet i Avesta innan han fick uppehållstillstånd. Dagarna av väntan ägnade han åt att promenera runt trakten och fråga efter jobb. Ibland följde han med en vän som är byggnadsarbetare bara för att få titta och se hur det fungerar på en svensk arbetsplats. När han väl fått sitt tillstånd att arbeta ordnade det sig med ett jobb på en pizzeria. På förmiddagarna studerade han svenska och på eftermiddagar och kvällar bakade han pizzor. Visst var det ett hantverk, men han saknade det tyngre arbetet som han var van vid.

”De frågade vad jag jobbat med tidigare och tyckte att jag skulle ta svetslicenser på Yrkesakademin.”

I Syrien hade han studerat till mekaniker. Det var svårt att försörja sig, så under många år arbetade han i Grekland som murare, byggnadsarbetare och svetsare. 2012 var jobb en bristvara i Grekland och den uppblossade konflikten i Syrien gjorde att familjen sökte sig till Sverige.

Efter knappt två år som pizzabagare blev längtan tillbaka till industrin för stark och Hussein tog kontakt med Arbetsförmedlingen.

– De frågade vad jag jobbat med tidigare och tyckte att jag skulle ta svetslicenser på Yrkesakademin.

Det gick fort, han kunde börja utbildningen nästan genast och fick samtidigt läsa yrkessvenska.

Känns det inte märkligt att du som svetsat i fem år måste gå i skolan för att få jobba med samma sak i Sverige?

– Nej, det är bra att gå en utbildning. Jag har lärt mig saker både i skolan och på jobbet och det ger en bättre kunskap.

En kort praktik ingick i utbildningen och den gjorde Hussein på Dala Kommunalteknik i Borlänge. Där tog Michael Dahlström emot honom i verkstan och visade hur rör, böjar, kragar, ventiler och flödesmätare svetsas och monteras ihop efter ritningar. Efter praktiken återvände Hussein till skolan för att ta truckkort och ett par licenser till som Michael ansåg att han behövde.

Just då fanns inte tillräckligt med jobb på Dala Kommunalteknik för att ge Hussein en anställning, men bara några månader senare var läget helt annorlunda. De behövde snabbt få tag på en kunnig svetsare.

Vägen till jobb börjar med språket, menar Hussein Oubaid. Han försökte läsa svenska själv under månaderna på asylboendet, men det var svårt. Foto: Lars Dahlström

Vägen till jobb börjar med språket, menar Hussein Oubaid. Han försökte läsa svenska själv under månaderna på asylboendet, men det var svårt. Foto: Lars Dahlström

– Det var tur att Hussein varit här på praktik. Annars hade vi inte vetat att han finns, säger Michael.
Företagets vd Niklas Bergman instämmer.

– Att hitta kunnigt folk är jättesvårt. Vi har haft annonser ute tidigare och tagit in folk för intervju, men inte hittat vad vi behöver. Hussein är en väldigt duktig svetsare, men personligheten är viktigast.

På en så pass liten arbetsplats förväntas svetsare också åka ut tillsammans med montörer för att göra installationer hos kunderna. Efter praktikperioden visste de att Hussein både vill och klarar av att utföra alla arbetsuppgifter. Det var avgörande när de i höstas ringde för att fråga om han ville jobba hos dem.

Trots en arbetslöshet på 7 procent är bristen på yrkesfolk ett problem som delas av flera branscher. Möbelindustrin i Småland och Västergötland hör till dem som har allt svårare att rekrytera personal med utbildning eller erfarenhet från träindustrin.

– Vi kan inte bara sätta ut en annons och vänta oss tio sökande på ett jobb. Så funkar det inte, berättar Pia Hansson, personalchef på C&D Snickeri i Falköping.

– Det är brist på folk i hela branschen. Skolorna lägger ner när de inte har tillräckligt många sökande till yrkesprogrammen.

Grafik: MARLENE HENRIKSSON


Under tio års tid
har Pia Hansson gjort vad hon kunnat för att förebygga en växande brist. Hon har pratat sig varm för yrkesprogrammen på gymnasieskolorna, tagit emot praktikanter och byggt upp ett nära samarbete med TTC i Tibro som har arbetsmarknadsutbildningar för träindustrin.

– De känner oss och andra företag väl och de gör bra matchningar. Det viktiga för oss är att de som kommer hit har rätt kompetens.

För bara en månad sedan blev deras nyaste medarbetare, Emad Alshikha, fast anställd. Han kom från Damaskus i Syrien för tre år sedan, där han drev ett eget möbelsnickeri. Fast när han först kom till Sverige trodde han att han skulle jobba med undervisning.

– I Syrien lärde jag barn engelska. Jag tycker om att hjälpa människor med språk och tänkte att jag skulle kunna vara lärarassistent. Jag fick praktik och ville gärna undervisa, men det är en mycket lång väg att byta yrke.

Han saknade arbetet med trä.

”När jag ska somna på kvällen brukar jag tänka på jobbet och planera vad jag ska göra nästa dag”, berättar Emad Alshikha. ”I Syrien är det arbetsgivaren som har ansvaret och kontrollerar allt. Här i Sverige har varje person ett eget ansvar.” Foto: Thomas Harrysson

”När jag ska somna på kvällen brukar jag tänka på jobbet och planera vad jag ska göra nästa dag”, berättar Emad Alshikha. ”I Syrien är det arbetsgivaren som har ansvaret och kontrollerar allt. Här i Sverige har varje person ett eget ansvar.” Foto: Thomas Harrysson

– Det är svårt att lämna sin erfarenhet och börja om med något nytt. Jag är snickare, och jag tror att jag är en duktig snickare. Då är det synd att lämna det yrket.

Handläggaren på Arbetsförmedlingen trodde att det skulle ta ett halvår för Emad att ta maskinkörkorten på TTC, men redan efter en månad var han klar med alla prov och en månad senare praktiserade han på C&D Snickeri.

Det visade sig vara en perfekt matchning. Hans erfarenhet och kunskap passar för den varierade produktionen och själv trivs han med att få ett stort eget ansvar och att ställas inför nya uppgifter att lösa varje dag.

”Man kan inte få ett jobb utan att förstå svenska.”

De lyckade matchningarna i Borlänge och Falköping är två exempel på hur nyanlända med kunskap och erfarenhet kan ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Båda företagen hade svårt att hitta arbetskraft trots att den fanns där. Emad Alshikha och Hussein Oubaid behövde bara språket, någon form av kvitto på sin kunskap och en plats där de fick visa vad de kunde.

Båda två svarar samma sak på frågan om hur nyanlända ska få jobb i Sverige: Man måste börja med språket.

– Man kan inte få ett jobb utan att förstå svenska, säger Emad.

Inte perfekt svenska, men tillräckligt för att kunna ta till sig kunskap och information och göra sig förstådd.
Emad tycker att det sen borde vara enklare att börja jobba, men han förstår att arbetsgivarna tvekar att anställa om de inte är säkra på vad personen kan. Så efter språket är nästa steg en yrkesutbildning eller kurser för att komplettera kunskapen. Men det handlar inte bara om att ta licenser eller maskinkörkort.

– På TTC lärde jag mig det svenska systemet, hur man jobbar här. Och jag har lärt mig hur viktigt det är med säkerhet. Där är det stor skillnad jämfört med Syrien, berättar Emad.

Själva klivet över tröskeln in på arbetsmarknaden tog de när de praktiserade. Det var så de fick en chans att visa vad de kunde.

Både Hussein och Emad hade med sig yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Många andra som kommer till Sverige saknar det.

– De vill jobba, men vad kan de jobba med? Det gör mig ledsen, men jag säger till dem att de måste börja med språket, berättar Emad.

Läs mer: Industrin och migrationen


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

En gång var han själv en främling

I dag är det Syrien, för 25 år sedan kom flyktingarna från Balkan. För Aleksandar Srndovic blev bruket i Hallstavik vägen in i Sverige. Möt en stridbar fackbas och samhällsmedborgare som tror att industrin återigen kan bli en viktig integrationsmotor.

De pluggar svenska på jobbet

Obos husfabriker ville anställa ­nyanlända men orkade inte vänta på att de skulle lära sig ­svenska. Så de tog in en egen lärare. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

"Facken måste kliva fram"

DEBATT"Den flyktingkris som varken marknaden eller det politiska systemet idag förmår hantera skulle kunna vara ett tillfälle för facken att kliva fram i ljuset och återta positionen som hoppingivande samhällsbyggare", skriver skribenten och IF Metallaren Lars Henriksson i ett debattinlägg.

1

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

"Solidariteten gör det lättare att andas"

LedarePolitiken måste syresättas igen. Och hoppet finns i folkrörelse-Sverige bland de många frivilligarbetare som ser till att det myckna talet om vikten av integration blir verklighet.

Länken mellan behoven

Arbetsförmedlingen har arbetslösa och pengar för stöd till dem som vill anställa. Företagen letar rätt kompetens. Matchningen mellan behoven är lättare att göra för den som känner båda parter.

Bristyrken prioriteras

Det tar mellan sju och tio år innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Snabbspår och validering ska korta tiden till jobb för de som har erfarenhet inom bristyrken.

De kom in i landet genom jobbet

INTEGRATIONHur får man in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt hemland? Vi träffade fem industriarbetare som vet.

Världen möts på fabriken

Debatten handlar mycket om siffror, kvoter och gränser. Men bakom politiken finns människor. Nu kan du också lyssna på reportaget om Liibaan Mohamod och Lars Piirhonen. En var ett ensamt flyktingbarn, en kallades för skitig finnunge. Allt började vid en kaffeautomat – idag hjälper båda till på flyktingförläggningen.

Flest utlandsfödda i låglöneyrken

Nästan hälften av medlemmarna i förbund som organiserar låglönebranscher är födda utomlands.

"Industrin står för integration"

LedareIndustrin har historiskt fungerat som den största integrationskraften i samhället. Ändå förs debatten ofta som en kulturdebatt helt utanför arbetslivet.

3

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.