Industriarbetarnas tidning

Lögn, förbannad lögn – och statistik

6 juni, 2016

Skrivet av

Skruvat Ju mer margarin amerikanerna äter, desto fler skiljer sig i delstaten Maine. Och tittar man på hur mycket ost de åt åren 2000–2009, är den kurvan nästan identisk med den över hur många som dog för att de trasslat in sig i sängkläder.

Margarin och skilsmässor, lakanstrassel och ost – hur hänger det ihop?

Det enkla svaret är: Det gör det inte. Antaglige­n är sambanden helt igenom en slump.
Exemplen är hämtade från Tyler Vigen, som har roat sig med vad han kallar data drudging, att samla in och behandla enorma mängder statistik.

I dag finns siffror på nästan allting: Från vad vi äter till hur vi dör, och vad det är för väder under tiden.

Vigen har kört alltihop i en dator och jämfört de olika kurvorna. Och eftersom det finns enormt många kurvor, så är det ofrånkomligen några som råkar likna varandra. Som kurvorna över hur mycket mozzarella varje person äter och hur många civilingenjörer som doktorerar.

Vigen, själv doktorand i juridik, vill inte få oss att misstro forskning, utan vill väcka intresse för siffror. Hans exempel visar ändå att det är värt att vara varsam med statistik. Att två saker förekommer samtidigt måste inte betyda att den ena orsakar den andra.

Det är värt att ha i åtanke när vi hör att ju fler filmer Bruce Willis har spelat i, desto fler har dött av exploderande ångpannor. Vi måste helt enkelt inte sätta in alla tänkbara resurser för att stoppa nästa Die Hard.

Läs mer:
www.tylervigen.com

Kluring

Det finns ett statistiskt säkert samband mellan skostorlek och lön. Är det också en slump?
Svaret finns här.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

På världens mest ensamma arbetsplats

På världens mest ensamma arbetsplats

Ensamarbetare finns det gott om. Men ingen har varit så ensam på jobbet som amerikanen Michael Collins. Någonsin.

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

EU har inte förbjudit lakritspipor – inte heller påskmust eller ostkaka. Vi hittar en rad myter men också en absolut sanning.

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Vi borde vara mer Dalai lama i trafiken, tycker psykologen Jenny Klefbom. Kanske kan en ny gest vara vägen dit?

Ett alldeles galet talfel  

Ett alldeles galet talfel  

Inte bara papegojor härmar sin omgivning – talar din katt samma dialekt som du?

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

När jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

Vad gör djuren med oss?

Vad gör djuren med oss?

Varför är kompisen grinig? Det kan vara så att hen har tittat alldeles för mycket på fel djur.

 Vi hörs (helst inte)!

 Vi hörs (helst inte)!

DA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

 Fast bakom svenska gardiner 

 Fast bakom svenska gardiner 

Vi svenskar gjuter ju olja på vågorna, smider medan järnet är varmt och säger att på pappret ser det ut si eller så. Följ med ut i världen och lär er andra talesätt med industriellt tema.

Vågar du spetsa kaffet?

Vågar du spetsa kaffet?

I Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

Superhjältarnas eget periodiska system

Superhjältarnas eget periodiska system

Vibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Industrin och klimatet

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.