Industriarbetarnas tidning

Superhjältarnas eget periodiska system

12 juni, 2018

Skrivet av Jonas Löfvenberg

FANTASIKEMI. För att man ska kunna hålla koll på världens alla grundämnen sorteras de i det periodiska systemet. Men vad gör man för att få översikt över alla fantasifulla ämnen i serietidningar, spel, böcker och filmer? Enkelt. Ett nytt periodiskt system! Det har metallgrossisten Online Metal gjort. 

Ofta har de ovanliga metaller och ämnen som dyker upp i fiktionen egenskaper så kraftfulla att de kan rädda eller förgöra hela världar. Detta kan ses som en spegling både av det politiska läge och de vetenskapliga framsteg som gjordes under den tid då flera av våra mest kända superhjältesagor skapades – mitten av 1900-talet.

Här är tre exempel på material som är viktiga komponenter både för superhjältarna själva och för seriernas dramaturgi:​

Adamantium

En legering som bland annat återfinns i hjälten Wolverines skelett och klor. Före gjutning hålls legeringens två olika komponenter i separata behållare. Väl blandade blir slutprodukten näst intill oförstörbar. I form av en vass klinga tar sig adamantium med lätthet igenom nästan vad som helst.

Vibranium

En ovanlig metall som framför allt bryts i den fiktiva afrikanska nationen Wakanda som hjälten Black Panther kommer ifrån. Materialets förmåga att absorbera vibrationer och rörelseenergi gör det näst intill oförstörbart. Bäraren av utrustning tillverkad i vibranium kan därför även röra sig mycket tyst.

Kryptonit 

En radioaktiv malm som kommer från Stålmannens hemplanet Krypton. Malmens strålning berövar honom och andra Kryptonbor deras superkrafter på jorden. Grön kryptonit är den vanligaste sorten, men ämnet finns i flera varianter. Vissa sorter kan ge vanliga människor samma krafter som Stålmannen, andra kan byta kön eller sexualitet på folk från Krypton eller döda allt växtliv på en planet.

Klicka på bilden för förstoring.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

På världens mest ensamma arbetsplats

På världens mest ensamma arbetsplats

Ensamarbetare finns det gott om. Men ingen har varit så ensam på jobbet som amerikanen Michael Collins. Någonsin.

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

EU har inte förbjudit lakritspipor – inte heller påskmust eller ostkaka. Vi hittar en rad myter men också en absolut sanning.

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Vi borde vara mer Dalai lama i trafiken, tycker psykologen Jenny Klefbom. Kanske kan en ny gest vara vägen dit?

Ett alldeles galet talfel  

Ett alldeles galet talfel  

Inte bara papegojor härmar sin omgivning – talar din katt samma dialekt som du?

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

När jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

Vad gör djuren med oss?

Vad gör djuren med oss?

Varför är kompisen grinig? Det kan vara så att hen har tittat alldeles för mycket på fel djur.

 Vi hörs (helst inte)!

 Vi hörs (helst inte)!

DA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

 Fast bakom svenska gardiner 

 Fast bakom svenska gardiner 

Vi svenskar gjuter ju olja på vågorna, smider medan järnet är varmt och säger att på pappret ser det ut si eller så. Följ med ut i världen och lär er andra talesätt med industriellt tema.

Vågar du spetsa kaffet?

Vågar du spetsa kaffet?

I Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

Val uppåt väggarna

Val uppåt väggarna

Nu råder valbudskapsfeber runt om i Sverige. DA visar hur affischerna historiskt gått från propaganda till ironi, hur både moderater och socialdemokrater lockat väljare med hjälp en cabriolet – och vem var egentligen Lennart?

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.