Industriarbetarnas tidning

Vad gör djuren med oss?

20 december, 2018

Skrivet av

Skruvat.Varför är kompisen grinig? Det kan vara så att hen har tittat alldeles för mycket på fel djur.

Det finns ju forskning om allt nu för tiden. Hur besattheten av kattvideor påverkar en, till exempel. Ni som känner igen er kan blåsa av allt dåligt samvete. Gulliga kattklipp = hälsovinst, enligt en studie från Indiana University. Pipande ullbollar gör människor glada, energiska och snälla.

Kanske tänker du som jag, att detta reser frågor av mindre angenäm karaktär.

Vi som har låga energinivåer? Som argt och misstroget knuffar oss fram i tillvaron? Vilka djur har vi tittat på egentligen?

En jakt i mitt förflutna gav svar. Jag fann tidiga trauman, 80-talshusdjur som ett oskyldigt barn i alldeles för unga år tvingats studera alldeles för noga:

Lyckan över ökenråttan som någon annan blivit ”allergisk” mot byttes snart mot fruktan. Att se gnagare nöta ekorrhjulet sår i varje barn ett frö av existentiella grubblerier: Varför? Är detta en bild av mitt framtida arbetsliv?

Jag tummade ivrigt akvarieglaset i jakt på kontakt men konstaterade till slut att man gott kunde ha skippat ”vandrande” och döpt den till bara ”pinne”. En kvistformad insekt som inte rörde sig i onödan.

Säkert är ni högt älskade av era kaniner. Den dvärgkanin som efter att ha lämnat zoobutiken visade sig vara en vildare bondkanin ville dock bara fly. Hon gav aldrig upp sitt gnagande i burstänger och hönsnät, och det lärde mig att man faktiskt inte kan tvinga någon att trivas i ens sällskap.

Men gjorde det mig munter och energisk? Skulle inte tro det.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

På världens mest ensamma arbetsplats

På världens mest ensamma arbetsplats

Ensamarbetare finns det gott om. Men ingen har varit så ensam på jobbet som amerikanen Michael Collins. Någonsin.

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

EU har inte förbjudit lakritspipor – inte heller påskmust eller ostkaka. Vi hittar en rad myter men också en absolut sanning.

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Vi borde vara mer Dalai lama i trafiken, tycker psykologen Jenny Klefbom. Kanske kan en ny gest vara vägen dit?

Ett alldeles galet talfel  

Ett alldeles galet talfel  

Inte bara papegojor härmar sin omgivning – talar din katt samma dialekt som du?

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

När jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

 Vi hörs (helst inte)!

 Vi hörs (helst inte)!

DA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

Fast bakom svenska gardiner 

Fast bakom svenska gardiner 

Vi svenskar gjuter ju olja på vågorna, smider medan järnet är varmt och säger att på pappret ser det ut si eller så. Följ med ut i världen och lär er andra talesätt med industriellt tema.

Vågar du spetsa kaffet?

Vågar du spetsa kaffet?

I Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

Superhjältarnas eget periodiska system

Superhjältarnas eget periodiska system

Vibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Val uppåt väggarna

Val uppåt väggarna

Nu råder valbudskapsfeber runt om i Sverige. DA visar hur affischerna historiskt gått från propaganda till ironi, hur både moderater och socialdemokrater lockat väljare med hjälp en cabriolet – och vem var egentligen Lennart?

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.