Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Jag blev svensk – och en miljömupp”

5 juli, 2016

Foto: Måns Dohns
Foto: Måns Dohns

Krönika Jag glömmer aldrig min första vår i Sverige. Det var uppe i Norrland. Där fick jag äran att delta i den lokala vårtraditionen kallad Jakten på vårblomman.

Om skribenten:

Zinat Pirzadeh är komiker, författare och föreläsare.

I min naiva tro om att vi skulle ha picknick i skogen klädde jag mig fint, packade mat och godsaker och tog på mig mina bästa och finaste skor.

På den tiden bar jag fortfarande slöja, vänta nu, ni kallar det för burka, kanske för att det påminner er om konservburkar och det låter som något som kan återvinnas.

I Sverige återvinner vi pantburkar men inte människor, vi bör bli bättre på det. Många reagerar negativt på oss tjejer och kvinnor som bär burka, ofta folk pratar med personen bredvid oss, så som om vi är inte nåbara. Så här är det även för min väninna som sitter i rullstol, hon säger samma sak.

Så burka och rullstol medför samma sorts utanförskap, och man genomlider samma diskriminering.

Men kom igen nu och bli inte oroliga av oss kvinnor som vandrar gömda i tältliknande klädsel.

För att få förståelse för oss prova på att sätta påsk- eller julgardinen på era huvuden och sitt ner och blunda en stund? Jag lovar att ni ser att det är samma människa innanför tygget som utanför.

Nu verkar det som att jag har kommit från ämnet och trasslat in mig i burkan. Hur som helst, om du har varit i skogen i Norrland så vet du nog hur lerigt och blött det är i markerna i april månad.

Det gjorde inte jag. Så du kan förmodligen tänka dig hur jag såg ut efter en stund. Lera från topp till tå. Efter fem timmars oavbruten vandring kom vi äntligen fram till vårt mål. En tre centimeter hög blomma?

Jag pustade ut av lycka, snart skulle vi hem. Men först skulle jag plocka blomjäveln och pressa den i min dagbok, som min första jakttrofé från Norrlands skogar.

Jag böjde mig ner och sträckte ut min hand för att plocka det lilla livet som kostat mig ett par riktigt fina skor.

Tror det eller inte, men jag blev attackerad av tio norrlänningar som alla skrek: Den är fridlyst!

Men det var redan för sent. Blöt och trött, men glad, kom jag hem. Jag hade trots allt klarat mig, och till och med fått med mig blomman som nu pressades i min dagbok.

Det var mer än 18 år sedan som det ovan nämnda ägde rum, i dag är jag en van skogsvandrare men fortfarande med dåligt lokalsinne. Jag har förändrat och utvecklats så mycket sen den dagen jag plockade den fridlysta blomman. Jag har gjort en resa som kan jämföras med Jules Verne tidsmaskinresa.

Jag erkänner att jag med tiden blivit en bättre människa, eller tja? en mer medveten varelse. I dag skulle jag nästan få hjärtattack om någon högg ner björkträdet i min lilla gård som ligger i Glommersträsk utanför Arvidsjaur.

Tänk om förortsblommorna fick uppleva den svenska magiska fjällens fröjder. Eller Blekinges underbara blomstergårdar och Smålands praktfulla urskog.

Förutom miljömedvetenheten så lider jag av kroniskt dålig samvete. För min del har det gått så långt att jag förvandlats från vandrade tält till en nitisk och grinig miljönörd.

Jag kan lätt bli ordförande i miljömupparnas intresseförening. Men vem kan få äran att kalla sig för miljömupp?

Låt mig berätta:

Miljömuppen kännetecknas ofta av hampaskor, läderimiterat bälte och dataväska från fjällräven. Samt second hand-kläder, okammat hår, en påse frukt, och naturligtvis gåstavar.

Om Miljömuppen inte var så rädd för att förlora sitt sociala nätverk, skulle han/hon hellre lukta svett än att använda kemiska deodoranter.

Miljömuppen kan ertappas på Ica vid fruktdisken, där han/ hon systematiskt befriar inplastade paprikor från en säker död utan syre.

Du kan träffa på dem på ekologiska veganresturanger, i Stockholm på Govinda i Vasastan och
rättvisemärkta hälsokostaffären Goodstore på Söder. I naturreservat och vid den algblommande östersjön. På biblioteket vid anslagstavlan och svårtillgängliga miljöstationer.

Miljömuppen är en flashigare och modernare variant av skogsmullen.

Jag träffade en av dem idag i mitt badrum, jo det är sant. Hon stod rakt fram för mig med sina nyvakna och ifrågasättande ögon. Undersökandes allt jag står för.

Hon skrek högljutt i mitt huvud: Du Zinat slösa inte så mycket på kranvattnet, ta inte för mycket toapapper!

Är sminket är enbart gjort av naturmineraler?

Tänk om det är testat på djur?

Varför tänder du lampan? Du måste spara på energin.

Och du. Tänk på framtidens människor, tänk på jordens överlevnad, tänk på globala uppvärmningen, tänk på alla varelser på vår jord, ska du vara en av dem som orsakar världens undergång?!

Sedan såg jag klart. Miljömuppen i spegeln är JAG.

Mina väninnor anser att jag har blivit snål sen jag har blivit miljömedveten.

Dom kanske har rätt, för jag sparar på världens resurser så gott jag kan. Snål eller miljökämpe? Allt började sen jag gick från att vara invandrare till att bli svensk. Innan dess levde jag ett lugnt flyktingliv i förorten, som inte alls var fyllt med så mycket samvetskval och pollenallergi.

Suck, tänk om man kunde bli invandrare igen.

Zinat Pirzadeh är komiker, författare och föreläsare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

När slutade jag vara svensk?

När slutade jag vara svensk?

Att det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Vad står egentligen uttrycket ”Svenska modellen” för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

Vilka krav ska man ställa på den som inte orkar leva?

”Vi tog inte ansvar för Aref eller Ali, utan de dog, Morgan Johansson”, skriver Elisabet Rundqvist.

”Gör läxan, Morgan Johansson”

”Gör läxan, Morgan Johansson”

Osanna klyschor när Morgan Johansson svarar på hanteringen av de unga ensamkommande och nya gymnasielagen, skriver Marga Sandström från organisationen Världen i Värmland.

”Reglerna är inhumana– och rent idiotiska”

”Reglerna är inhumana– och rent idiotiska”

Vi har bekostat de ensamkommandes utbildning och de är redo att börja jobba, men nu kan det sluta med ett utvisningsbeslut, skriver Klara Patzauer, ordförande för föreningen Världen i Värmland.

Ge ungdomarna amnesti nu

Ge ungdomarna amnesti nu

Flyktingpolitiken har lagt ansvaret för de asylsökandes framtid på arbetsgivarna. Det är absurt och måste ändras.

De visste hur man landar i sig själv

De visste hur man landar i sig själv

Vi kämpar med vår mindfullnes i nedlagda industrilokaler. Männen som en gång jobbade där visste bättre än så, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.

Gör inte upp med Moderaterna

Lagom till sommarsemestern verkar en regeringskris segla upp. Kommer Miljöpartiet att lämna regeringssamarbetet på grund av flyktingpolitiken? Nu behöver det inte gå så illa. Men frågan om migrationen är onekligen svårlöst och har många dimensioner. Jag måste erkänna att jag inte riktigt begriper Socialdemokraternas agerande just nu. I januariöverenskommelsen beslutade regeringsmajoriteten om att en parlamentarisk […]

Människovärdet står på spel

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.