Industriarbetarnas tidning

Tjejerna är på G i Tranemo

1 augusti, 2016

Skrivet av Joakim Andersson

Jämställdhet En uttalad vilja att öka mångfalden och få in fler kvinnor har gett resultat. Tranemo G-betong går mot strömmen i en bransch där fabriksgolven vanligtvis dominera­s av män.

Tranemo G-Betong

Grundades: 1994.
Tillverkar: sockel- och väggelement till bland annat industrier och bostäder.
Anställda: 40.
Producerar omkring 40 000 kvm betongelement om året.

Andel kvinnor i förbunden

IF Metall
Män: 248 757
Kvinnor: 67 221
Andel kvinnor: 21 %

GS-Facket
Män 40 616
Kvinnor 9 347
Andel kvinnor: 19 %

Pappers
Män 12 613
Kvinnor 2 394
Andel kvinnor: 16 %

Källa: LO medlemsstatistik 2015-12-31

Andel kvinnor i tre andra yrken

Processoperatör, pappersmassa
Män: 1 982
Kvinnor: 213
Andel kvinnor: 9,7 %

Operatörer inom sågverk, hyvleri m.m.
Män: 6 383
Kvinnor: 674
Andel kvinnor: 9,5 %

Svetsare och gasskärare
Män: 13 197
Kvinnor: 493
Andel kvinnor: 3,6 %

Källa: SCB Yrkesregistret. Siffrorna avser 2014.

– När jag började var vi femton svenska killar och en engelsman, säger Peter Andersson, fackombud på Tranemo G-beton­g.

Det var för sex år sedan. På den tiden fanns inte ens omklädningsrum för kvinnor, vilket kanske inte var så konstigt ur ett branschperspektiv. Enligt IF Metalls medlemsstatistik är knappt fyra procent av de som arbetar med tillverkning av betongvaror kvinnor.

För ett par år sedan behövde Tranemo G-betong både bygga ut lokalerna och nyanställa. Då fanns en möjlighet att förändra den homogena personalstyrkan.

– I den vevan, när vi skulle ta in sex, sju personer, bestämde vi att två skulle vara tjejer, säger vd:n Johan Kettil.

– Vi ville få en mer blandad arbetsstyrka. Jag tror att det blir bättre resultat och man får ner skitsnacket och den hårda tonen.

Svaren på jobbannonserna, som uttryckligen välkomnade kvinnor, gav resultat. Tio av femtio sökande var kvinnor. I dag finns tre kvinnor på golvet, och en fjärde är på väg. En av dem är Hanna Paulsson som arbetat på företaget i drygt tre månader.

Vad är det bästa med att jobba här?

– Att man inte sitter still på en kontorsstol. Jag måste jobba fysiskt, annars får jag panik!

Hanna är van vid att inte ha så många kvinnliga kollegor. På gymnasieutbildningen med inriktning murare och kakelsättare var hon ensam tjej.

– Jag var själv osäker när jag sökte in till bygglinjen, men man kommer in i det fort. Man behöver inte skämmas för att vara tjej i den här branschen. Verkligen inte.

Att andelen kvinnor i branschen är så låg tror Johan Kettil handlar om traditionella könsmönster.

– Man har väl inte sökt tjejer, eller ens tittat åt det hållet. Men det börjar luckras upp. Gillar man att arbeta med kroppen och att hugga i är det ingen skillnad om man är man eller kvinna, kommer från Thailand eller Kosovo.

Peter Andersson är inne på samma spår.

– Det finns nog lika många killar som inte hade klarat av det här jobbet. Och dessutom har man ju mycket hjälpmedel i dag. Till exempel traverser för de tyngsta lyften.

Han tycker även att det blivit en skillnad efter att tjejerna kommit in.

– Det har blivit en behagligare, mjukare stämning och jargong. Det var inte extremt innan, men man märker att det blivit mycket bättre.

Dessutom har företaget infört ett bonussystem som inte missgynnar den som vabbar eller tar ut föräldraledighet. I stället för att bonusen endast blir en viss procent av bruttolönen, räknas även det man får av försäkringskassan som bonusgrundande inkomst.

Hanna Paulsson ser ljust på framtiden.

– Jag tycker verkligen det ska komma in mer tjejer. Det är en väldigt rolig bransch, och jag personligen tycker det är väldigt roligt att jobba med betong och få klabba och greja. Jag kommer inte att släppa det här jobbet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

De ska vända gubbtrenden i skogen

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark efterlyste ”starkare muskler som staten kan sätta in” på IF Metalls jämställdhetsseminarium inför den internationella kvinnodagen.

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Trots hårda skämt trivs de flesta kvinnor bra med att jobba i gruvan. Lisa Ringblom har undersökt arbetet med jämställdhet i svenska gruvor.

”Jag trivs så bra i industrin”

”Jag trivs så bra i industrin”

2016 skrev Dagens Arbete om Tranemo G-betong som medvetet satsade på att få fler kvinnliga anställda. Fyra år senare stämmer vi av – har planen lyckats?

IF Metall släpper bok om industrins framtid

IF Metall släpper bok om industrins framtid

De vill sätta industrin i centrum av samhällsdebatten – samt inspirera och provocera.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

Kommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

Vi kräver riktiga löneökningar

Vi kräver riktiga löneökningar

Nu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.