”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”
Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.
Industriarbetarnas tidning
Jämställdhet En uttalad vilja att öka mångfalden och få in fler kvinnor har gett resultat. Tranemo G-betong går mot strömmen i en bransch där fabriksgolven vanligtvis domineras av män.
Grundades: 1994.
Tillverkar: sockel- och väggelement till bland annat industrier och bostäder.
Anställda: 40.
Producerar omkring 40 000 kvm betongelement om året.
IF Metall
Män: 248 757
Kvinnor: 67 221
Andel kvinnor: 21 %
GS-Facket
Män 40 616
Kvinnor 9 347
Andel kvinnor: 19 %
Pappers
Män 12 613
Kvinnor 2 394
Andel kvinnor: 16 %
Källa: LO medlemsstatistik 2015-12-31
Processoperatör, pappersmassa
Män: 1 982
Kvinnor: 213
Andel kvinnor: 9,7 %
Operatörer inom sågverk, hyvleri m.m.
Män: 6 383
Kvinnor: 674
Andel kvinnor: 9,5 %
Svetsare och gasskärare
Män: 13 197
Kvinnor: 493
Andel kvinnor: 3,6 %
Källa: SCB Yrkesregistret. Siffrorna avser 2014.
– När jag började var vi femton svenska killar och en engelsman, säger Peter Andersson, fackombud på Tranemo G-betong.
Det var för sex år sedan. På den tiden fanns inte ens omklädningsrum för kvinnor, vilket kanske inte var så konstigt ur ett branschperspektiv. Enligt IF Metalls medlemsstatistik är knappt fyra procent av de som arbetar med tillverkning av betongvaror kvinnor.
För ett par år sedan behövde Tranemo G-betong både bygga ut lokalerna och nyanställa. Då fanns en möjlighet att förändra den homogena personalstyrkan.
– I den vevan, när vi skulle ta in sex, sju personer, bestämde vi att två skulle vara tjejer, säger vd:n Johan Kettil.
– Vi ville få en mer blandad arbetsstyrka. Jag tror att det blir bättre resultat och man får ner skitsnacket och den hårda tonen.
Svaren på jobbannonserna, som uttryckligen välkomnade kvinnor, gav resultat. Tio av femtio sökande var kvinnor. I dag finns tre kvinnor på golvet, och en fjärde är på väg. En av dem är Hanna Paulsson som arbetat på företaget i drygt tre månader.
Vad är det bästa med att jobba här?
– Att man inte sitter still på en kontorsstol. Jag måste jobba fysiskt, annars får jag panik!
Hanna är van vid att inte ha så många kvinnliga kollegor. På gymnasieutbildningen med inriktning murare och kakelsättare var hon ensam tjej.
– Jag var själv osäker när jag sökte in till bygglinjen, men man kommer in i det fort. Man behöver inte skämmas för att vara tjej i den här branschen. Verkligen inte.
Att andelen kvinnor i branschen är så låg tror Johan Kettil handlar om traditionella könsmönster.
– Man har väl inte sökt tjejer, eller ens tittat åt det hållet. Men det börjar luckras upp. Gillar man att arbeta med kroppen och att hugga i är det ingen skillnad om man är man eller kvinna, kommer från Thailand eller Kosovo.
Peter Andersson är inne på samma spår.
– Det finns nog lika många killar som inte hade klarat av det här jobbet. Och dessutom har man ju mycket hjälpmedel i dag. Till exempel traverser för de tyngsta lyften.
Han tycker även att det blivit en skillnad efter att tjejerna kommit in.
– Det har blivit en behagligare, mjukare stämning och jargong. Det var inte extremt innan, men man märker att det blivit mycket bättre.
Dessutom har företaget infört ett bonussystem som inte missgynnar den som vabbar eller tar ut föräldraledighet. I stället för att bonusen endast blir en viss procent av bruttolönen, räknas även det man får av försäkringskassan som bonusgrundande inkomst.
Hanna Paulsson ser ljust på framtiden.
– Jag tycker verkligen det ska komma in mer tjejer. Det är en väldigt rolig bransch, och jag personligen tycker det är väldigt roligt att jobba med betong och få klabba och greja. Jag kommer inte att släppa det här jobbet.