Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

”Har Kumla ett tionde liv?”

22 september, 2016

Skrivet av

ANALYS Ett rykte från en pågående förhandling, ett underlag från företaget som pressar den fackliga motparten. Obekräftade uppgifter ska alltid tas med skepsis. Men om avsändaren heter Ericsson finns all anledning att oroas. I tjugo år har företaget steg för steg monterat ner tillverkningen i Sverige.

I somras fick vd Hans Vestberg sparken. Marschen in i det nya – 5G, molnteknik, sakernas internet – hade gått för långsamt. Ericssons plats i det uppkopplade samhället är inte självklar.

Visserligen går 40 procent av världens mobiltrafik genom de nät som Ericsson tillverkat och utrustat. Men telekombranschen rusar vidare i takt med alla tekniska innovationer och i takt med operatörernas – kundernas – krav.

Telekommarknaden kräver ständig förnyelse – nya tjänster och lösningar, ökad kapacitet och oavbrutna prestandaförbättringar. De kraven driver upp förändringstempot hos leverantörerna av det uppkopplade samhällets varor och tjänster. Konkurrenter som Huawei, Nokia/Alcatel-Lucent och ZTE flåsar den svenska marknadsledaren i nacken.

Kostnader ska kapas. Nästa år ska 9 miljarder kronor sparas och just nu sitter enligt facken på Ericssons två kvarvarande fabriker i Sverige, Borås och Kumla, och förhandlar hur besparingarna ska slå mot just de arbetsplatserna.

De fackliga förhandlarna har sina argument. Såväl Borås som Kumla tillhör affärsområdet Nätverksprodukter som står för över hälften av koncernens försäljning och som främst producerar utrustning och lösningar för mobilkommunikation. Här står hårdvaran för två tredjedelar av försäljningen. Och tillverkningen av hårdvara ansågs i alla fall i fjol ”fortfarande vara en grundsten i strategin” enligt dåvarande vd:n Hans Vestberg.

Men i år är Ericsson ett företag med kniven på strupen. Försäljningen minskar, liksom vinsten. Därmed ska de hittills obekräftade uppgifterna från förhandlingarna om Borås och Kumla ses i ett helt annat ljus än tidigare nerdragningar.

Ericsson inledde sitt farväl till produktionen för jämnt 20 år sedan. Då var det ett strategiskt val av en koncern på uppgång. Den gången handlade det om en konsekvent outsourcing, avknoppning av verksamhet som företaget visserligen hade behov av men som man överlät på andra att sköta.

Fabrikerna i Norrköping, Karlskrona, Visby, Hudiksvall, Söderhamn och delar av Katrineholm överläts till amerikanska så kallade kontraktstillverkare (SCI, Solectron, Flextronics etc). Inom några år var de svenska enheterna stängda.

Nästa fas av Ericssons avsked till produktionen togs efter att IT-bubblan sprack kort efter millennieskiftet. Tillverkningen av mobiltelefoner kollapsade varvid den stora Kumlafabriken halverades och Linköping avvecklades.

Men Kumla kom ändå att överleva. Den fabriken klarade sig även under de kommande stålbad som skulle radera ut Gävlefabriken och det som fanns kvar av produktion i Stockholmsområdet, i Kista.

Det var i just Kumla man en gång tyckte sig skönja framtiden. Den som åkte runt i industri-Sverige i början av 1990-talet färdades i ett eländigt landskap av massuppsägningar, konkurser och stängda arbetsplatser.  Nittiotalskrisen sägs ha skördat runt 200 000 industrijobb.

Kumla var undantaget. Där växte verksamheten dag för dag. Nyanställningar, utveckling, framtidstro. Mobiltelefonerna höll på att lämna sitt förhistoriska stadium med tegelstensliknande Hotlines och dyra yuppienallar till att bli en bred konsumentvara. Kumlafabriken var något av hjärtat i den processen. Ett tag var arbetsplatsen en av dåvarande Metalls största med över 3000 verkstadsarbetare på golvet. Det påstods att de arbetade snabbare än de automatiska monteringsmaskiner från Japan som inte klarade av Ericssons komplicerade och inte alltid användarvänliga modeller.

Den arbetsplatsen har hittills haft nio liv. Nu förhandlas det om det tionde.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

820 får gå i Kumla och Borås

820 får gå i Kumla och Borås

Nu står det klart att 820 anställda sägs upp från Ericsson i Borås och Kumla. Alla anställda erbjuds betald arbetsfri uppsägningstid på som mest 21 månader.

Byt medicin, Ericsson

Byt medicin, Ericsson

”Ericsson har klarat teknikskiften förr, då man också hade en industrialists syn på företagande och inte en kvartalskapitalists”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Gör om och gör rätt”

”Gör om och gör rätt”

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe kallar beslutet oacceptabelt. ”De har tittat för mycket på Excelark och för lite på produktionen”.

3 000 jobb bort från Ericsson

Ericsson bekräftar att 3 000 jobb försvinner från Sverige. Borås och Kumla drabbas av ”betydande neddragningar”. Bara en mindre produktion blir kvar i Sverige, enligt Ericssons vd och koncernchef Jan Frykhammar.

Bedrövligt, Ericsson

”Bristen på långsiktighet och uthållighet och investeringar i personal och ny teknik är direkt skadlig för Sverige som industrination”, skriver chefredaktör Helle Klein.

”Ericsson lägger ned all svensk tillverkning”

”Ericsson lägger ned all svensk tillverkning”

En 140-årig tillverkningsepok kan gå i graven, när Ericsson två sista fabriker i Sverige, i Kumla och Borås, läggs ned. Det ingår, enligt obekräftade uppgifter i Svenska Dagbladet, i en plan för att dra ned 3000 anställda inom affärsenheten Nätverksprodukter.

16 000 industrijobb bort på 18 år

16 000 industrijobb bort på 18 år

Katrineholmsfabriken blir en i en allt längre rad av nedläggningar. Kolla in DA:s karta över hur Ericsson hårdbantat sin svenska industriproduktion.

Ericsson lägger ned i Katrineholm

400 anställda berörs när telekomkombolaget Ericsson lägger ner fabriken i Katrineholm.

En hjältes död

En hjältes död

Småbarnspappan Rolf Wickström dödades av nazisterna. Han var en av de första som avrättades i Norge under andra världskriget. I Söderhamn sörjde hans svenska släktingar.

Kriget mot facket – och en hjältes död

Småbarnspappan Rolf Wickström dödades av nazisterna. Han var en av de första som avrättades i Norge under andra världskriget. I Söderhamn sörjde hans svenska släktingar.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.