Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

”Har Kumla ett tionde liv?”

22 september, 2016

Skrivet av

ANALYS Ett rykte från en pågående förhandling, ett underlag från företaget som pressar den fackliga motparten. Obekräftade uppgifter ska alltid tas med skepsis. Men om avsändaren heter Ericsson finns all anledning att oroas. I tjugo år har företaget steg för steg monterat ner tillverkningen i Sverige.

I somras fick vd Hans Vestberg sparken. Marschen in i det nya – 5G, molnteknik, sakernas internet – hade gått för långsamt. Ericssons plats i det uppkopplade samhället är inte självklar.

Visserligen går 40 procent av världens mobiltrafik genom de nät som Ericsson tillverkat och utrustat. Men telekombranschen rusar vidare i takt med alla tekniska innovationer och i takt med operatörernas – kundernas – krav.

Telekommarknaden kräver ständig förnyelse – nya tjänster och lösningar, ökad kapacitet och oavbrutna prestandaförbättringar. De kraven driver upp förändringstempot hos leverantörerna av det uppkopplade samhällets varor och tjänster. Konkurrenter som Huawei, Nokia/Alcatel-Lucent och ZTE flåsar den svenska marknadsledaren i nacken.

Kostnader ska kapas. Nästa år ska 9 miljarder kronor sparas och just nu sitter enligt facken på Ericssons två kvarvarande fabriker i Sverige, Borås och Kumla, och förhandlar hur besparingarna ska slå mot just de arbetsplatserna.

De fackliga förhandlarna har sina argument. Såväl Borås som Kumla tillhör affärsområdet Nätverksprodukter som står för över hälften av koncernens försäljning och som främst producerar utrustning och lösningar för mobilkommunikation. Här står hårdvaran för två tredjedelar av försäljningen. Och tillverkningen av hårdvara ansågs i alla fall i fjol ”fortfarande vara en grundsten i strategin” enligt dåvarande vd:n Hans Vestberg.

Men i år är Ericsson ett företag med kniven på strupen. Försäljningen minskar, liksom vinsten. Därmed ska de hittills obekräftade uppgifterna från förhandlingarna om Borås och Kumla ses i ett helt annat ljus än tidigare nerdragningar.

Ericsson inledde sitt farväl till produktionen för jämnt 20 år sedan. Då var det ett strategiskt val av en koncern på uppgång. Den gången handlade det om en konsekvent outsourcing, avknoppning av verksamhet som företaget visserligen hade behov av men som man överlät på andra att sköta.

Fabrikerna i Norrköping, Karlskrona, Visby, Hudiksvall, Söderhamn och delar av Katrineholm överläts till amerikanska så kallade kontraktstillverkare (SCI, Solectron, Flextronics etc). Inom några år var de svenska enheterna stängda.

Nästa fas av Ericssons avsked till produktionen togs efter att IT-bubblan sprack kort efter millennieskiftet. Tillverkningen av mobiltelefoner kollapsade varvid den stora Kumlafabriken halverades och Linköping avvecklades.

Men Kumla kom ändå att överleva. Den fabriken klarade sig även under de kommande stålbad som skulle radera ut Gävlefabriken och det som fanns kvar av produktion i Stockholmsområdet, i Kista.

Det var i just Kumla man en gång tyckte sig skönja framtiden. Den som åkte runt i industri-Sverige i början av 1990-talet färdades i ett eländigt landskap av massuppsägningar, konkurser och stängda arbetsplatser.  Nittiotalskrisen sägs ha skördat runt 200 000 industrijobb.

Kumla var undantaget. Där växte verksamheten dag för dag. Nyanställningar, utveckling, framtidstro. Mobiltelefonerna höll på att lämna sitt förhistoriska stadium med tegelstensliknande Hotlines och dyra yuppienallar till att bli en bred konsumentvara. Kumlafabriken var något av hjärtat i den processen. Ett tag var arbetsplatsen en av dåvarande Metalls största med över 3000 verkstadsarbetare på golvet. Det påstods att de arbetade snabbare än de automatiska monteringsmaskiner från Japan som inte klarade av Ericssons komplicerade och inte alltid användarvänliga modeller.

Den arbetsplatsen har hittills haft nio liv. Nu förhandlas det om det tionde.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

De finska folkhems­byggarna

De finska folkhems­byggarna

Mellan 1950 och 1970 lämnade hundratusentals finländare hemlandet bakom sig för att arbeta i den svenska industrin. Laura Leskinens morföräldrar var två av dem.

820 får gå i Kumla och Borås

820 får gå i Kumla och Borås

Nu står det klart att 820 anställda sägs upp från Ericsson i Borås och Kumla. Alla anställda erbjuds betald arbetsfri uppsägningstid på som mest 21 månader.

Byt medicin, Ericsson

Byt medicin, Ericsson

”Ericsson har klarat teknikskiften förr, då man också hade en industrialists syn på företagande och inte en kvartalskapitalists”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Gör om och gör rätt”

”Gör om och gör rätt”

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe kallar beslutet oacceptabelt. ”De har tittat för mycket på Excelark och för lite på produktionen”.

3 000 jobb bort från Ericsson

Ericsson bekräftar att 3 000 jobb försvinner från Sverige. Borås och Kumla drabbas av ”betydande neddragningar”. Bara en mindre produktion blir kvar i Sverige, enligt Ericssons vd och koncernchef Jan Frykhammar.

Bedrövligt, Ericsson

”Bristen på långsiktighet och uthållighet och investeringar i personal och ny teknik är direkt skadlig för Sverige som industrination”, skriver chefredaktör Helle Klein.

”Ericsson lägger ned all svensk tillverkning”

”Ericsson lägger ned all svensk tillverkning”

En 140-årig tillverkningsepok kan gå i graven, när Ericsson två sista fabriker i Sverige, i Kumla och Borås, läggs ned. Det ingår, enligt obekräftade uppgifter i Svenska Dagbladet, i en plan för att dra ned 3000 anställda inom affärsenheten Nätverksprodukter.

16 000 industrijobb bort på 18 år

16 000 industrijobb bort på 18 år

Katrineholmsfabriken blir en i en allt längre rad av nedläggningar. Kolla in DA:s karta över hur Ericsson hårdbantat sin svenska industriproduktion.

Ericsson lägger ned i Katrineholm

400 anställda berörs när telekomkombolaget Ericsson lägger ner fabriken i Katrineholm.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?