Industriarbetarnas tidning

Flaggskeppens hemligheter

21 september, 2016

Skrivet av

Birgitta Södergren, forskare vid IPF, institutet för personal- och företagsutveckling.
Birgitta Södergren.

Samarbetsvilja, förändringsförmåga och ständig kompetensutveckling, Det är några förklaringar till varför vissa svenska tillverkningsföretag lyckats så bra, visar en rapport som presenteras nästa vecka.

Vad är det som gör att många företag lyckas fortsätta producera i Sverige? Hur lyckas just de tackla den allt tuffare globala konkurrensen? Vilka speciella styrkor har de?

Det är frågor som ”Den svenska flaggskeppsfabriken”, ett samarbetsprojekt mellan IF Metall och Teknikföretagen, försökt svara på med hjälp av tio utvalda toppföretag.

På onsdag nästa vecka presenteras slutrapporten, men DA kan redan nu avslöja några av de viktigaste slutsatserna.

En av dem handlar om samverkan, alltså chefers och anställdas vilja och förmåga att samverka – mellan avdelningar, mellan fack och arbetsgivare och med omvärlden. Utan krångliga hierarkier.

– Man behöver sällan gå flera trappor upp och ner i organisationen för att kunna fatta beslut, utan de kan verkställas ganska direkt.

Det säger Birgitta Södergren, forskare vid IPF, Institutet för personal- och företagsutveckling, som följt och dokumenterat projektet.

Hon fortsätter:

– Att parter kan prata och diskutera informellt med varandra kan tyckas vara en så kallad mjuk fråga, men sådant är otroligt viktigt, särskilt med tanke på företag som står inför stora omställningar.

En annan viktig styrkefaktor som Birgitta Södergren lyfter fram är företagens förmåga men också vana att förändras, att anpassa sig över tid.

– Trots svårigheter så har de här företagen i decennium efter decennium ändå lyckats driva igenom genomgripande förändringar.

Vad beror det på?

– Delvis på en tradition av delaktighet, att exempelvis ett förändringsprojekt på ”golvet” inte alltid behöver ledas av någon högre chef. Som en av företagscheferna sa; ”Ta vara på allas expertis varje dag”.

Kompetensutveckling spelar också en stor roll för företagens framgång, fortsätter Birgitta Södergren:

– Det ser förstås olika ut på olika företag, men hela tiden ser man över kompetensen så den matchar kompetensen.

Kompetensutbildning handlar dock inte bara om utbildning, förklarar hon.

– Framför allt handlar det om bra förutsättningar för att lära i arbetet och lära av varandra. Kompetens hos många gör det möjligt att producera mer komplicerade saker. Man blir bra på att göra svåra saker.

Syftet med ”Den svenska flaggskeppsfabriken” har varit att stärka svensk produktion genom att utbyta erfarenheter och kunskaper mellan företagen – på temat organisering och ledning av produktion.

Följande företag har deltagit i projektet: ABB, Alfa Laval, Electrolux, Haldex, Toyota Material Handling, Astra Zeneca, Sandvik, Scania, Siemens – och Bombardier, som DA gjort reportage om.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.