Industriarbetarnas tidning

Flaggskeppens hemligheter

21 september, 2016

Skrivet av

Birgitta Södergren, forskare vid IPF, institutet för personal- och företagsutveckling.
Birgitta Södergren.

Samarbetsvilja, förändringsförmåga och ständig kompetensutveckling, Det är några förklaringar till varför vissa svenska tillverkningsföretag lyckats så bra, visar en rapport som presenteras nästa vecka.

Vad är det som gör att många företag lyckas fortsätta producera i Sverige? Hur lyckas just de tackla den allt tuffare globala konkurrensen? Vilka speciella styrkor har de?

Det är frågor som ”Den svenska flaggskeppsfabriken”, ett samarbetsprojekt mellan IF Metall och Teknikföretagen, försökt svara på med hjälp av tio utvalda toppföretag.

På onsdag nästa vecka presenteras slutrapporten, men DA kan redan nu avslöja några av de viktigaste slutsatserna.

En av dem handlar om samverkan, alltså chefers och anställdas vilja och förmåga att samverka – mellan avdelningar, mellan fack och arbetsgivare och med omvärlden. Utan krångliga hierarkier.

– Man behöver sällan gå flera trappor upp och ner i organisationen för att kunna fatta beslut, utan de kan verkställas ganska direkt.

Det säger Birgitta Södergren, forskare vid IPF, Institutet för personal- och företagsutveckling, som följt och dokumenterat projektet.

Hon fortsätter:

– Att parter kan prata och diskutera informellt med varandra kan tyckas vara en så kallad mjuk fråga, men sådant är otroligt viktigt, särskilt med tanke på företag som står inför stora omställningar.

En annan viktig styrkefaktor som Birgitta Södergren lyfter fram är företagens förmåga men också vana att förändras, att anpassa sig över tid.

– Trots svårigheter så har de här företagen i decennium efter decennium ändå lyckats driva igenom genomgripande förändringar.

Vad beror det på?

– Delvis på en tradition av delaktighet, att exempelvis ett förändringsprojekt på ”golvet” inte alltid behöver ledas av någon högre chef. Som en av företagscheferna sa; ”Ta vara på allas expertis varje dag”.

Kompetensutveckling spelar också en stor roll för företagens framgång, fortsätter Birgitta Södergren:

– Det ser förstås olika ut på olika företag, men hela tiden ser man över kompetensen så den matchar kompetensen.

Kompetensutbildning handlar dock inte bara om utbildning, förklarar hon.

– Framför allt handlar det om bra förutsättningar för att lära i arbetet och lära av varandra. Kompetens hos många gör det möjligt att producera mer komplicerade saker. Man blir bra på att göra svåra saker.

Syftet med ”Den svenska flaggskeppsfabriken” har varit att stärka svensk produktion genom att utbyta erfarenheter och kunskaper mellan företagen – på temat organisering och ledning av produktion.

Följande företag har deltagit i projektet: ABB, Alfa Laval, Electrolux, Haldex, Toyota Material Handling, Astra Zeneca, Sandvik, Scania, Siemens – och Bombardier, som DA gjort reportage om.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.