Ovisst läge: Detta kan hända med hemskickade Teslamekanikerna
Lockout, uppsägning eller status quo Detta säger lagen om Teslas skyldigheter
Därför går det så vilt till i Frankrike
Publicerad 2016-10-06, 09:00 Uppdaterad 2020-07-01, 10:21
Strejker De hotar att spränga fabriken eller håller sina direktörer fångna. Franska industrihistorien är full av vilda konfliker. Dagens Arbete listar några från 2000-talet och söker svaret på frågan: varför?
En historia av anarkism
- De franska facken har från början präglats av anarkism och av direkta aktioner, (se bildexempelen nedan).
- Arbetare känner sig i dag desperata, och övergivna av arbetsgivare som inte vill förhandla.
- För många löntagare har det blivit svårare att träffa de som verkligen tar besluten.
- Genom att hota att spränga fabriken väcker man uppmärksamhet. Regeringen kanske engagerar sig, och tvingar företagsledningen till förhandlingsbordet.
- Fabriksnedläggningen stoppas sällan, men ofta får de uppsagda arbetarna mer stöd och bättre avgångsvederlag.
Källa: Sophie Beroud, statsvetare vid universitetet Lyon II och specialiserad på sociala konflikter.
Var och en har rätt att strejka
- 11 procent av löntagarna i Frankrike är organiserade i ett fack. Vid många mindre arbetsplatser finns ingen fackförening.
- En fransk industriarbetare kan välja mellan flera fack. De två största centralorganisationerna är CGT och CFDT. Båda två har industrifederationer.
- CGT var tidigare nära knutet till Kommunistpartiet, och står mer till vänster än CFDT, som anses vara mer reformistiskt.
- Även om facken proportionellt sett är mycket mindre än i Sverige, har de ett inflytande
i samhället. De ingår till exempel i styrelserna för flera institutioner, som Försäkringskassan och a-kassan. - När de sluter kollektivavtal gäller det för alla löntagare, även de som inte är organiserade. Ofta deltar anställda, som inte är med i facket, i aktioner.
- I Frankrike är strejkrätten individuell.
Textilarbetare hos Cellatex ockuperar sin fabrik och häller ut 5 000 liter rödfärgad svavelsyra i floden Meuse i protest mot att fabriken ska läggas ner.
Anställda hos hushållsapparats-tillverkaren Moulinex protesterar mot uppsägningar vid flera fabriker. De hotar att spränga en fabrik. Vid en annan kör de ner en dyrbar maskin i en flod.
Flera tusen bilarbetare invaderar den stora bilmässan, Mondial Automobile, utanför Paris i protest mot stora nedskärningar hos Renault.
Hundratals arbetare hos däckfabrikanten Continental i Clairoix slår sönder ett länskontor i ilska över ett domstolsbeslut, som innebär att de förlorar sina jobb. Skadorna uppskattas till över 100 000 kronor.
Arbetarna vid Sodimatex, till-verkare av heltäckningsmattor åt bilindustrin, placerar molotovcocktails runt en gasfylld cistern, och hotar att blåsa ut hela fabriken. De kräver högre avgångsvederlag.
Stålverksarbetarna vid Arcelor-Mittal vill förhindra nedsläckningen av den sista masugnen i Florange. De ockuperar både kontoren och fabriken, stoppar snabbtåg på järnvägen, och går 35 mil till fots till Paris.
Goodyear-arbetare håller två direktörer som gisslan i 30 timmar i protest mot nedläggningen av fabriken. 2016 döms åtta av dem till fängelsestraff. Domen har överklagats.
Nuit debout-rörelsen, ”nattvake-rörelsen”, skapas som en fortsättning på flera stora demonstrationer mot förändringar i arbetslagstiftningen. På kvällar och nätter möts folk på centrala torg i många städer. Man diskuterar, lyssnar på musik och föredrag, och funderar över hur man ska förändra världen.
Text: Anna Trenning-Himmelsbach
Något man borde ta efter, att göra strejkrätten individuell.
Det svenska facket med LO i spetsen är livrädda för att hjälpa eller stötta sina medlemmar. Man är livrädd för konflikter, för då måste dom börja göra skäl för sin lön och inte bara prata!
Viva la France!