Marie Nilsson: Nu ska karensavdraget bort
”Sverige är det enda landet i Norden där den som är sjuk får betala straffavgift”
Nu går Sverige framåt igen
Publicerad 2016-10-13, 09:00 Uppdaterad 2020-08-25, 13:29
Krönika Efter åtta år med borgerligt styre går nu mycket åt rätt håll i politiken. Vi fortsätter att driva på – för industrijobben och för välfärden.
Det är halvtid i politiken. Den S-ledda regeringen har suttit i två av mandatperiodens fyra år. Trots att IF Metallaren Stefan Löfven leder en minoritetsregering och måste kompromissa sig fram är det tydligt att politik spelar roll. Den politiska dagordningen har blivit löntagarvänligare. Sveriges utveckling går åt rätt håll.
Under sina åtta år vid makten hann den borgerliga regeringen förändra det svenska samhället. De sänkte skatterna med 140 miljarder kronor – pengar som togs från vår gemensamma välfärd. De genomförde en gigantisk omfördelning från de som mest behöver till de som redan har.
Som industriarbetare minns vi den borgerliga regeringens ointresse för industrin. Fredrik Reinfeldt slog fast att den svenska industrin var ”basically gone” – trots att närmare en miljon männi-skor är direkt eller indirekt sysselsatta i industrin. Därför var det föga överraskande att de borgerliga inte hade något att komma med när närmare 100 000 industrijobb försvann under finanskrisen 2008.
Det har alltså inte saknats utmaningar för den S-ledda regeringen sedan den tog över hösten 2014. Det har handlat om att renovera välfärden. För att göra det krävs en aktiv industripolitik. Utan industri, ingen tillväxt. Och utan tillväxt, inga pengar att använda till skola, vård, omsorg och trygghetssystem.
Nu börjar vi äntligen se resultat av regeringens ansträngningar. Det handlar inte minst om lyckade åtgärder för fler jobb – sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Det tiopunktsprogram för ny industrialisering som IF Metall antog på förra kongressen har förvandlats till regeringspolitik.
Stora revor i välfärden har lagats. A-kassan är återigen en trovärdig omställningsförsäkring. Taket har höjts och regeringen tänker ändra reglerna så att den som är fackligt aktiv inte riskerar lägre ersättning på grund av sitt förtroendeuppdrag. Den bortre parentesen i sjukförsäkringen är borta. Fas 3 har äntligen avskaffats.
Stora utmaningar finns kvar. Även om jobben blir fler har många nyanlända flyktingar svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Deras kraft, kunskaper och vilja att bidra till det svenska samhället behöver tas till vara. Här har politiker, fack och arbetsgivare en stor gemensam uppgift.
Arbetslösheten – som alltid har varit det största hotet mot människors välfärd – måste fortsatt bekämpas. Som fackförening driver vi på regeringen. För ett rättvisare samhälle och för att framtidens industriarbete ska bli det bästa möjliga.
Att vi har en S-ledd rege-ring spelar roll. Den förstår hur en bra politik för jobb, industri och välfärd hänger ihop.
Anders Ferbe
Ja visst är det så! Det tar tid att återställa det som tagits ifrån folket, men mycket bra har gjorts. Ett problem är bara att Arbetsförmedlingen inte fungerar. Som arbetssökande får man inte tag på handläggaren längre. Fas 3 ska ju ”individanpassas” men det görs icke! Man kallar in arbetssökande i ”storgrupp” på arbetsförmedlingen och erbjuder samma lösning för alla. Hur ska Arbetsförmedlingen komma i kapp det som riksdagen bestämmer? Som arbetssökande kan du inte yttra dig i frågan, då ryker a-kassan. Det är fina ord från regeringen, men Arbetsförmedlingen jobbar ju totalt efter sin egen agenda… Många i Fas 3 behöver omskolas för att hålla att jobba längre, och där fås ingen hjälp. Extratjänster och sociala företag är inte lösningen för dem. Min glöd kan brinna vidare många år och till nytta för samhället – med rätt insats.