Industriarbetarnas tidning

Så ska nyanlända få jobb

22 november, 2016

Skrivet av

Nu ska det bli lättare för nyanlända och andra arbetslösa att få jobb. IF Metall och arbetsgivarna förhandlar just nu om att göra om avtalet om yrkesintroduktion.

Yrkesintroduktion

Avtalet om yrkesintroduktion innebär att en arbetslös under 25 år utbildas i  ett år på arbetsplatsen. Ersättningen är minst 75 procent av avtalets lägsta lön. Arbetsgivarna och facket måste lokalt komma överens för att avtalet ska kunna tillämpas.

Veli Pekka Säikkäälä, avtalssekreterare IF Metall. Foto: Madeleine Andersson.
Veli Pekka Säikkäälä. Foto: Madeleine Andersson.

I dag riktar sig avtalet till arbetslösa ungdomar under 25 år. Tanken är att den åldersgränsen slopas under en treårsperiod. Alla arbetslösa som vill ta ett industrijobb ska få chansen, enligt parterna.

– Vi riktar oss inte bara till nyanlända utan till alla arbetslösa, även inrikes födda, som behöver bättra på sin kompetens, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Behoven finns, menar han.

– Från många håll hör jag att företagen inte får tag på rätt folk. Samtidigt har vi arbetslösa som skulle kunna få en utbildning som leder till jobb.

Avtalet om yrkesintroduktion innebär att en arbetslös under ett år utbildas på arbetsplatsen. Ersättningen är minst 75 procent av avtalets lägsta lön. Arbetsgivarna och facket måste lokalt komma överens för att avtalet ska kunna tillämpas.

Det är med tre arbetsgivarorganisationer – Teknikföretagen, Ikem och Industriarbetsgivarna – som IF Metall just nu förhandlar. Tanken är att 25-årsgränsen i yrkesintroduktionsavtalet på försök tas bort under en treårsperiod.

– Efter tre år får vi utvärdera om det här snabbspåret har fungerat. Då kan vi bestämma oss för hur vi vill ha det i fortsättningen, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Om parterna då inte kommer överens återgår man till den ordning som gällt sedan 2010. Det vill säga, att avtalet omfattar de som ännu inte har fyllt 25 år.

Det avtal som finns i dag har använts i en begränsad omfattning. Av de större arbetsgivarna är det  egentligen bara Volvo som använt sig av det i sin satsning på ”Volvosteget”, en betald yrkesutbildning för ungdomar mellan 18 och 22 år.

Varför skulle företagen nu plötsligt ställa upp med utbildningsplatser?

– Om det nu råder akut brist på arbetskraft så borde det finnas intresse. Vi från facket gör vad vi kan göra, nämligen att se till att det blir ordning och reda. Att kollektivavtalet följs. Att det görs ordentliga utbildningsplaner.

– Nu gäller det för företagen att berätta vad man vill ha. Det gäller också för Migrationsverket och Arbetsförmedlingen att hitta de personer som kan komma ifråga. Vissa personer behöver mer utbildning, andra mindre, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han fortsätter:

– En tänkbar modell vore om man utbildas på företaget fyra dagar i veckan och sedan läser svenska den femte dagen.

Tillsammans med arbetsgivarna har IF Metall redan utarbetat ett valideringssystem. Med det systemet kan man snabbt värdera vilka kunskaper en arbetssökande har och vad som behöver kompletteras.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det krävs ett helhetsgrepp”

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

Ett samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

”Det var inte svårt att få jobb”

”Det var inte svårt att få jobb”

Många arbetsplatser skriker efter kvalificerade arbetare. Samtidigt har många nya människor kommit till Sverige de senaste åren, och letar nu jobb. Bilia i Stockholm har försökt lösa den ekvationen.

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Anthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Nu skärps kraven på industri­utbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

Hård prispress i industri­utbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

”Sluta sprida fel fakta”

”Sluta sprida fel fakta”

”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.