Så ska nyanlända få jobb

Nu ska det bli lättare för nyanlända och andra arbetslösa att få jobb. IF Metall och arbetsgivarna förhandlar just nu om att göra om avtalet om yrkesintroduktion.

I dag riktar sig avtalet till arbetslösa ungdomar under 25 år. Tanken är att den åldersgränsen slopas under en treårsperiod. Alla arbetslösa som vill ta ett industrijobb ska få chansen, enligt parterna.

– Vi riktar oss inte bara till nyanlända utan till alla arbetslösa, även inrikes födda, som behöver bättra på sin kompetens, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Behoven finns, menar han.

– Från många håll hör jag att företagen inte får tag på rätt folk. Samtidigt har vi arbetslösa som skulle kunna få en utbildning som leder till jobb.

Avtalet om yrkesintroduktion innebär att en arbetslös under ett år utbildas på arbetsplatsen. Ersättningen är minst 75 procent av avtalets lägsta lön. Arbetsgivarna och facket måste lokalt komma överens för att avtalet ska kunna tillämpas.

Det är med tre arbetsgivarorganisationer – Teknikföretagen, Ikem och Industriarbetsgivarna – som IF Metall just nu förhandlar. Tanken är att 25-årsgränsen i yrkesintroduktionsavtalet på försök tas bort under en treårsperiod.

– Efter tre år får vi utvärdera om det här snabbspåret har fungerat. Då kan vi bestämma oss för hur vi vill ha det i fortsättningen, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Om parterna då inte kommer överens återgår man till den ordning som gällt sedan 2010. Det vill säga, att avtalet omfattar de som ännu inte har fyllt 25 år.

Det avtal som finns i dag har använts i en begränsad omfattning. Av de större arbetsgivarna är det  egentligen bara Volvo som använt sig av det i sin satsning på ”Volvosteget”, en betald yrkesutbildning för ungdomar mellan 18 och 22 år.

Varför skulle företagen nu plötsligt ställa upp med utbildningsplatser?

– Om det nu råder akut brist på arbetskraft så borde det finnas intresse. Vi från facket gör vad vi kan göra, nämligen att se till att det blir ordning och reda. Att kollektivavtalet följs. Att det görs ordentliga utbildningsplaner.

– Nu gäller det för företagen att berätta vad man vill ha. Det gäller också för Migrationsverket och Arbetsförmedlingen att hitta de personer som kan komma ifråga. Vissa personer behöver mer utbildning, andra mindre, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han fortsätter:

– En tänkbar modell vore om man utbildas på företaget fyra dagar i veckan och sedan läser svenska den femte dagen.

Tillsammans med arbetsgivarna har IF Metall redan utarbetat ett valideringssystem. Med det systemet kan man snabbt värdera vilka kunskaper en arbetssökande har och vad som behöver kompletteras.

Harald Gatu