Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Kompetens har bäst-före-datum

26 januari, 2017

Skrivet av

Anders Ferbe är förbundsordförande i IF Metall

KrönikaMed allt snabbare teknisk utveckling blir bäst-före-datum för kunskaper kortare och kortare. Därför behöver vi alla lära nytt hela tiden.

När du söker egen utveckling i arbetet får du den starkaste garantin för att vara kvar på ditt jobb. Att stärka kunskaper är också det bästa sättet för den som är arbetslös att få nytt arbete.

Bilden av framtidens industriarbete präglar mycket av det vi gör inom IF Metall. Frågan finns med i avtalsförhandlingarna som pågår. Den blir vårt tema på kongressen i maj och den kommer att vara en väsentlig del av allt vårt arbete under den kommande kongressperioden.

Vi kan vara alldeles säkra på en sak när det gäller framtidens industrijobb och det är att kraven på teoretiskt och praktiskt kunnande hela tiden kommer att skruvas upp. Digitalisering och automation ökar efterfrågan på industriarbetare med hög och rätt kompetens. Även i mer traditionella industrijobb blir kompetenskraven allt skarpare.

Men på våra arbetsplatser är en annan bild vanlig. De är hårt slimmade och där handlar det enbart om att producera. Kompetensutveckling finns i regel inte ens med på kartan. I högkonjunktur har de inte tid och när hjulen rullar långsammare anser de sig inte ha råd …

Här tänker många företag både fel och kortsiktigt. Redan i dag hänger teori och praktik tätt samman och när den tekniska utvecklingen går snabbare, blir bäst-före-datum för kunskaper allt kortare. Alla behöver lära nytt hela tiden. Kompetens är en av grundstenarna för att svensk industri ska kunna konkurrera globalt med avancerade tjänster och produkter. Inte med enkla jobb och låga löner.

De pågående avtalsförhandlingarna och försommarens kongress kommer att visa hur IF Metall vill driva på utvecklingen.

Hur blir ständigt lärande en naturlig del av industriarbetet?
Ska en förutbestämd andel av arbetstiden sättas av till personlig utveckling?

På svenska universitet använder pedagoger upp till en femtedel av arbetsveckan till att bygga på det egna kunnandet. Hur stor andel av arbetstiden för lärande behöver en arbetare inom industrin?

Det är nödvändigt att förbättra möjligheterna till ständigt lärande för industriarbetarna. Visst finns det sedan lång tid tillbaka bra texter om kompetensutveckling i avtalen, men det räcker inte.

Jag tror på att lyfta fram faktorer som stärker motivation och vilja att lära. Exempelvis god arbetsmiljö, bättre anställningsvillkor och lönesystem som är byggda på kompetens. På motsvarande sätt finns det motiverande faktorer för arbetsgivarna i form av högre konkurrenskraft och mindre sårbara företag.

Om vinna-vinna-perspektiven får styra är jag övertygad om att både IF Metalls medlemmar och industrins arbetsgivare vill bygga ett system som långsiktigt stärker kompetensen inom svensk industri.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya utmaningar finns alltid kvar

Nya utmaningar finns alltid kvar

Det fackliga arbetet måste alltid fortsätta. Efter en strid kommer nästa och nästa – allt för att ge bättre villkor i en ständigt ny tid.

Utan dig är robotarna inget värda

Ställ in ett gäng robotar i en fabrik och gå därifrån. Inget händer. Men adderar du kompetenta industriarbetare blir läget ett helt annat.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi ska klara krisen – tillsammans

Vi ska klara krisen – tillsammans

Nu kraftsamlar vi alla våra resurser och gör allt vi kan för att minska oron och öka tryggheten. Just nu gäller det att rädda jobb och se till att industriarbetare som trots allt blir arbetslösa kan försörja sig, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson

Vi måste få slut på o­tryggheten

I praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Satsa på industri­arbetarnas kunskap

Satsa på industri­arbetarnas kunskap

Ingen ska behöva bli uppsagd från jobbet bara för att man inte har fått kompetensutveckling. Politiken måste helt enkelt anpassas efter en ny verklighet.

Industri­arbetare, framtiden är vår!

Industri­arbetare, framtiden är vår!

Svensk industri bejakar teknik-utvecklingen och kan vara en del av lösningen för klimatet.

Industri och välfärd stärker Sverige

Det går inte att tala om den offentliga sektorn som tärande och den privata sektorn som närande. Det är en gammalmodig syn.

Arbetsgivarnas återvändsgränd

Nästan alla arbetsgivare visade en glupande aptit
på mer makt över arbetstiden (läs gratisarbete)
i årets avtalsförhandlingar.

Engagemanget börjar i det lilla

Orättvisorna på jobbet finns kvar. Fler behöver kliva fram och aktivera sig.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.