”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Rättegången mot Nordkalk

”Uppvärdera arbetsmiljöbrotten – reformera rättsväsendet”

Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Knappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte, skriver Helle Klein med anledning av att rättegången mot Nordkalk nu börjar mer än fem år efter den svåra kalkugnsolyckan i Luleå.

Rättegången om kalkugnsolyckan på Nordkalk hos SSAB 2011 börjar nu äntligen. Förhoppningsvis blir domen en upprättelse för de drabbade och deras familjer.
I olyckan skadades flera inhyrda arbetare. Johan Löfroth 23 år dog och Gustaf Seppelin Solli, då 19 år, blev svårt brännskadad för livet.

Den långa kedjan av inhyrda som utförde det farliga jobbet innanför ståljätten SSAB:s grindar säger något om det nya flexibla arbetslivet där unga människor rings in med kort varsel och riskerar sin hälsa och till och med sina liv”, skriver Dagens Arbetes reporter Elinor Torp som skrivit om olyckan alltsedan den inträffade.

Dagens Arbete granskar ofta arbetsmiljöproblem och olyckor inom industrin. Kalkugnsolyckan är tyvärr en i mängden av svåra olyckor med dödlig utgång men samtidigt är den extraordinär i det att det tagit rekordlång tid för rättsväsendet att få till en domstolsförhandling – mer än fem år. Det är absurt och smärtsamt för de drabbade.

I vår reportagebok Döden på jobbet (Atlas förlag) skriver Elinor Torp om problemet med dels polisen som inte prioriterar arbetsmiljöbrott, dels domstolarna som inte har några specialkunskaper i denna typ av brott. I fallet med Kalkugnsolyckan var det en polis som hade att utreda alla arbetsmiljöbrott i norra Sverige. Med tanke på dominansen av tung industri i denna region inträffade tyvärr flera svåra olyckor ungefär samtidigt. Utredandet tog oacceptabelt lång tid.

I dag har polisen omorganiserats och arbetsmiljöutredandet samlas på regional nivå. Det har ökat möjligheten till bättre polisarbete. Samtidigt är det fortfarande så att de särskilda polisutredarna har ansvar för både miljöbrott och arbetsmiljöbrott. De kan få ägna sig åt stulna fågelägg likaväl som åt brott där människor dör på jobbet.

När polisen våren 2016 sökte utredare för miljö- och arbetsmiljöbrott i Luleå nämndes i platsannonsen att kunskap om miljöbalken var särskilt meriterande. Det stod inget om kunskaper i arbetsmiljölagstiftning och arbetsmiljöbrott. Tyvärr anses alltför ofta olyckor på jobbet vara olyckliga omständigheter och inget för brottsutredare.

Knappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte.

Regering och riksdag har på senare tid prioriterat arbetsmiljöfrågorna genom att bland annat höja anslagen till Arbetsmiljöverket så att fler inspektörer kan anställas. Det är bra, men nu är det dags att reformera rättsväsendet och se till att arbetsmiljöbrotten får tillräckliga resurser. Straffsatserna måste också ses över.

Arbetsmiljöbrott kopplas till vållande till kroppsskada som har ett lågt straffvärde. Brottet preskriberas inom två år. Eventuell företagsbot blir därför automatisk låg. Det är också allmänt känt att poliser lägger större engagemang på brott med höga straff än låga straff. Att rättegången mot Nordkalk alls blir av efter fem år beror på att en av de unga arbetarna dog.

Alltfler arbetsmiljöbrott anmäls men rättsväsendet hinner inte med. Det är illa.
Nu blir det äntligen rättegång mot Nordkalk. Rättegången kan inte göra den svåra olyckan ogjord, men den är principiellt viktig för den ställer frågan om en arbetares liv är värt något i det nya slimmade arbetslivet där vinst går före säkerhet. Ansvar för en usel arbetsmiljö måste kunna utkrävas.


hk@da.se

1Kommentarer

Karin Lundmark:

Det första Alliansregeringen gjorde när de vann valet var att lägga ner Arbetsmiljöinstitutet. Då försvann både en stor del av den forskningskompetens som sysslat just med de problem och risker som orsakar sådana olyckor som hände i Luleå. skamligt, men vad kan man vänta sig av kapitalets lakejer?

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Nordkalk överklagar inte domen

Nordkalk kommer inte att överklaga hovrättens dom. ”Vi tar nu till oss av kritiken och accepterar domen”, säger Eva Feldt, kommunikationschef på Nordkalk, och tillägger att många företag nu måste se över hur man jobbar med entreprenörer.

Hovrätten fastställer tingsrättsdom

Hovrätten för övre Norrland fastställer tingsrättens dom i Nordkalkmålet där den förra platschefen dömdes för fyra fall av arbetsmiljöbrott och Nordkalk dömdes till att betala tre miljoner kronor i företagsbot.

2

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Nordkalk: ”Ansvaret ligger på entreprenörerna”

(UPPDATERAD) Nordkalks advokater hävdar att de som hade ansvaret när olyckan hände 2011 var ett entreprenörsföretag och inte ett bemanningsbolag. Därför ligger huvudansvaret där, inte hos Nordkalk.

Ny rättegång om kalkugnsolyckan

I morgon startar rättegången mot Nordkalk vid hovrätten i Umeå om olyckan vid kalkugnen i Luleå 2011, som krävde Johan Löfroths liv. Hans mamma Ewa Löfroth vill ha ett avslut: ”Jag hoppas att hovrätten markerar att så här får det inte gå till. Annars behöver vi inga lagar i Sverige”, säger hon.

Nordkalk överklagar Gustaf-domen

Nordkalk överklagar domen för kalkolyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Företaget går emot tingsrättens bedömning att de drabbade var inhyrda och att arbetsmiljöansvaret låg hos Nordkalk.

2

Därför fälldes Nordkalk

ANALYSLuleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Nordkalks böter: 4 promille av omsättningen

Gårdagens dom gav Nordkalk en företagsbot på 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning. Kritikerna pekar på Norge där det inte finns något tak för bötesbeloppen.

"En oerhört viktig dom"

IF Metalls ordförande Anders Ferbe tycker att dagens dom visar att arbetsplatsolyckor tas på allvar. – Domen kan få arbetsgivare som inte är så noggranna att tänka sig för innan man utsätter människor för risker, säger han.

4

Nordkalk fälls i Gustaf-fallet

Nordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.

Håller de svartaste tankarna för sig själv

Gustaf Seppelin Solli är fortfarande förbannad på Nordkalk och tycker att straffet som åklagaren yrkar på är för mesigt. – Jag kommer alltid att bära det här med mig.

Ensidigt drev mot Nordkalk enligt försvaret

Nordkalk har fått hela skulden för det som gick fel, trots att ansvaret låg på andra, menar försvaret. Deras slutplädering fick avsluta rättegången. Dom meddelas den första mars.

"Platsledningen borde ha insett riskerna"

Efter tio dagar är Nordkalkrättegången inne på sitt avslut. Kammaråklagaren yrkar på villkorlig dom och böter för Nordkalks dåvarande platschef.

"Huvudentre­prenören ska ha ansvaret"

Debatt”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

3

"Jag såg skinnet rinna av dem"

Torsdagen var vittnenas dag i Nordkalkrättegången i Luleå. Det blev berättelser om dålig information vad man skulle göra olycksdagen, om ångest och social fobi – och om stor sorg.

"Entreprenören hade ju ansvaret"

Intresset för att vara med på Nordkalk-rättegången är så stort att Luleå tingsrätt har fått öppna ännu en sal. I dag förhördes den åtalade före detta platschefen.

"Varmt är bara förnamnet"

Mehmet Arpaci var det första vittnet som framträdde vid Nordkalkrättegången. Han berättar hur han fick order om att rengöra kalkugnen utan att veta vad han gjorde och utan riktig skyddsutrustning.

Nordkalk förnekar brottslighet

Både Nordkalk och den förre arbetsledaren förnekar att de har ansvar för kalkolyckan för fem år sedan, när en person dog och fyra skadades.

"Nordkalk gav inga instruktioner"

Åklagaren anser att Nordkalk på flera sätt grovt bröt mot lagen under olycksnatten för drygt fem år sedan. Nordkalk förnekar anklagelserna i en rättegång som ibland blir mycket känsloladdad.

Stort medietryck vid rättegången

Nu har rättegången mot Nordkalk och den förre platschefen startat i Luleå tingsrätt. Nu väntar tio dagars rättegång. Intresset från allmänhet och medier är mycket stort.

Nu börjar rättegången om Johan och Gustaf

Rekordlång väntanNordkalkolyckan 2011 dödade Johan Löfroth (till höger) och gav Gustaf Seppelin Solli skador för livet. I dag startar tio dagars rättegång i Luleå. DA:s Elinor Torp har följt fallet från start och förklarar varför det har upprört så många.

"Vi har en nollvision för olyckor"

Nordkalk ser inte några problem med att fortsätta använda samma rengöringsmetod som vid olyckan, säger kommunikationschef Eva Feldt i en intervju med DA. Företaget säger att man numera jobbar betydligt mer med förebyggande arbetsmiljöarbete.

"Vi hade nästan slutat hoppas"

Det är nu fem år sedan branden i vid Nordkalk i Luelå, som kostade en människa livet och brännskadade en annan. Nu är det klart att det blir rättegång i hela nio dagar i början av nästa år.

1

"Vi kan inte bara säga att vi haft otur"

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara "världens säkraste stålföretag".

Nordkalk åtalas för kalkugnsolycka

Nästan fyra och ett halvt år efter den omtalade kalkugnsolyckan i Luleå 2011 åtalas Nordkalk och en tidigare arbetsledare. "Det har varit enormt frustrerande att det tagit så vansinnigt lång tid", säger Lars-Erik Löfroth, pappa till Johan Löfroth som omkom i olyckan.

"Med lite tur har jag spelat roll"

FÖRELÄSAREKalkolyckan för fyra år sedan tog jobbarkompisen Johans liv - men Gustaf Seppelin Solli undkom döden. Nu föreläser han om sin olycka på industrier och skolor runtom i landet. Se DA:s drabbande bildspel. Läs Elinor Torps reportage - eller ladda ner hennes inläsning.

3

Åtal för dödsolycka vid SSAB

DödsolyckaSSAB riskerar fyra miljoner i företagsbot för dödsolyckan i Luleå 2013 då två arbetare dränktes i stenkolstjära. Dessutom åtalas en ansvarig chef för vållande till annans död.

1
Foto: TOR JONSSON

Gustafs historia berättas i skolor

Gustafs och Pernillas historia måste berättas. Det tycker regissören Margaretha Wikholm. I en dokumentär som riktar sig till ungdomar berättar paret om olyckan som förändrade livet.

Dödsolyckorna – om sorg och kamp för upprättelse

LäsningElinor Torps nyutkomna bok "Döden på jobbet", som ges av Dagens Arbete, har satt fokus på dödsolyckor på svenska arbetsplatser. Dagens Arbete har sedan starten 1997 skrivit om långa rättsprocesser, sorg och anhörigas kamp för upprättelse. Här följer ett urval av texterna: 

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktionsmöjligheter och bättre myndighetssamverkan måste till för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Men att strama åt den legala arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner – och minst dubbelt så mycket pengar till de brottsbekämpande myndigheterna, för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

Att bygga broar – inte murar

KRÖNIKAÄven om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Vägen från hatet

Vi har mycket att lära av Ludvika

LEDARECivilsamhället är avgörande i motståndet mot nazism. Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar, skriver Helle Klein i sin ledare.

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.