Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

”Uppvärdera arbetsmiljöbrotten – reformera rättsväsendet”

25 januari, 2017

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Knappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte, skriver Helle Klein med anledning av att rättegången mot Nordkalk nu börjar mer än fem år efter den svåra kalkugnsolyckan i Luleå.

Rättegången om kalkugnsolyckan på Nordkalk hos SSAB 2011 börjar nu äntligen. Förhoppningsvis blir domen en upprättelse för de drabbade och deras familjer.
I olyckan skadades flera inhyrda arbetare. Johan Löfroth 23 år dog och Gustaf Seppelin Solli, då 19 år, blev svårt brännskadad för livet.

Den långa kedjan av inhyrda som utförde det farliga jobbet innanför ståljätten SSAB:s grindar säger något om det nya flexibla arbetslivet där unga människor rings in med kort varsel och riskerar sin hälsa och till och med sina liv”, skriver Dagens Arbetes reporter Elinor Torp som skrivit om olyckan alltsedan den inträffade.

Dagens Arbete granskar ofta arbetsmiljöproblem och olyckor inom industrin. Kalkugnsolyckan är tyvärr en i mängden av svåra olyckor med dödlig utgång men samtidigt är den extraordinär i det att det tagit rekordlång tid för rättsväsendet att få till en domstolsförhandling – mer än fem år. Det är absurt och smärtsamt för de drabbade.

I vår reportagebok Döden på jobbet (Atlas förlag) skriver Elinor Torp om problemet med dels polisen som inte prioriterar arbetsmiljöbrott, dels domstolarna som inte har några specialkunskaper i denna typ av brott. I fallet med Kalkugnsolyckan var det en polis som hade att utreda alla arbetsmiljöbrott i norra Sverige. Med tanke på dominansen av tung industri i denna region inträffade tyvärr flera svåra olyckor ungefär samtidigt. Utredandet tog oacceptabelt lång tid.

I dag har polisen omorganiserats och arbetsmiljöutredandet samlas på regional nivå. Det har ökat möjligheten till bättre polisarbete. Samtidigt är det fortfarande så att de särskilda polisutredarna har ansvar för både miljöbrott och arbetsmiljöbrott. De kan få ägna sig åt stulna fågelägg likaväl som åt brott där människor dör på jobbet.

När polisen våren 2016 sökte utredare för miljö- och arbetsmiljöbrott i Luleå nämndes i platsannonsen att kunskap om miljöbalken var särskilt meriterande. Det stod inget om kunskaper i arbetsmiljölagstiftning och arbetsmiljöbrott. Tyvärr anses alltför ofta olyckor på jobbet vara olyckliga omständigheter och inget för brottsutredare.

Knappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte.

Regering och riksdag har på senare tid prioriterat arbetsmiljöfrågorna genom att bland annat höja anslagen till Arbetsmiljöverket så att fler inspektörer kan anställas. Det är bra, men nu är det dags att reformera rättsväsendet och se till att arbetsmiljöbrotten får tillräckliga resurser. Straffsatserna måste också ses över.

Arbetsmiljöbrott kopplas till vållande till kroppsskada som har ett lågt straffvärde. Brottet preskriberas inom två år. Eventuell företagsbot blir därför automatisk låg. Det är också allmänt känt att poliser lägger större engagemang på brott med höga straff än låga straff. Att rättegången mot Nordkalk alls blir av efter fem år beror på att en av de unga arbetarna dog.

Alltfler arbetsmiljöbrott anmäls men rättsväsendet hinner inte med. Det är illa.
Nu blir det äntligen rättegång mot Nordkalk. Rättegången kan inte göra den svåra olyckan ogjord, men den är principiellt viktig för den ställer frågan om en arbetares liv är värt något i det nya slimmade arbetslivet där vinst går före säkerhet. Ansvar för en usel arbetsmiljö måste kunna utkrävas.

En kommentar till “Uppvärdera arbetsmiljöbrotten – reformera rättsväsendet

  • Det första Alliansregeringen gjorde när de vann valet var att lägga ner Arbetsmiljöinstitutet. Då försvann både en stor del av den forskningskompetens som sysslat just med de problem och risker som orsakar sådana olyckor som hände i Luleå. skamligt, men vad kan man vänta sig av kapitalets lakejer?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Förbjuda eller förhandla?

En av de hetaste frågorna på årets IF Metall-kongress är den om inhyrning/bemanningsjobben. Många ombud gick upp i talarstolen och debatten varade i flera timmar. Striden är klassisk: ska vi förbjuda eller ska vi förhandla?

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

”Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Snabba cash i truck-Sverige

Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln måste stoppas, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?