Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

”Uppvärdera arbetsmiljöbrotten – reformera rättsväsendet”

25 januari, 2017

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Knappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte, skriver Helle Klein med anledning av att rättegången mot Nordkalk nu börjar mer än fem år efter den svåra kalkugnsolyckan i Luleå.

Rättegången om kalkugnsolyckan på Nordkalk hos SSAB 2011 börjar nu äntligen. Förhoppningsvis blir domen en upprättelse för de drabbade och deras familjer.
I olyckan skadades flera inhyrda arbetare. Johan Löfroth 23 år dog och Gustaf Seppelin Solli, då 19 år, blev svårt brännskadad för livet.

Den långa kedjan av inhyrda som utförde det farliga jobbet innanför ståljätten SSAB:s grindar säger något om det nya flexibla arbetslivet där unga människor rings in med kort varsel och riskerar sin hälsa och till och med sina liv”, skriver Dagens Arbetes reporter Elinor Torp som skrivit om olyckan alltsedan den inträffade.

Dagens Arbete granskar ofta arbetsmiljöproblem och olyckor inom industrin. Kalkugnsolyckan är tyvärr en i mängden av svåra olyckor med dödlig utgång men samtidigt är den extraordinär i det att det tagit rekordlång tid för rättsväsendet att få till en domstolsförhandling – mer än fem år. Det är absurt och smärtsamt för de drabbade.

I vår reportagebok Döden på jobbet (Atlas förlag) skriver Elinor Torp om problemet med dels polisen som inte prioriterar arbetsmiljöbrott, dels domstolarna som inte har några specialkunskaper i denna typ av brott. I fallet med Kalkugnsolyckan var det en polis som hade att utreda alla arbetsmiljöbrott i norra Sverige. Med tanke på dominansen av tung industri i denna region inträffade tyvärr flera svåra olyckor ungefär samtidigt. Utredandet tog oacceptabelt lång tid.

I dag har polisen omorganiserats och arbetsmiljöutredandet samlas på regional nivå. Det har ökat möjligheten till bättre polisarbete. Samtidigt är det fortfarande så att de särskilda polisutredarna har ansvar för både miljöbrott och arbetsmiljöbrott. De kan få ägna sig åt stulna fågelägg likaväl som åt brott där människor dör på jobbet.

När polisen våren 2016 sökte utredare för miljö- och arbetsmiljöbrott i Luleå nämndes i platsannonsen att kunskap om miljöbalken var särskilt meriterande. Det stod inget om kunskaper i arbetsmiljölagstiftning och arbetsmiljöbrott. Tyvärr anses alltför ofta olyckor på jobbet vara olyckliga omständigheter och inget för brottsutredare.

Knappt tre procent av anmälda arbetsmiljöbrott går vidare till åtal. Oerhört få leder till fällande dom. Åklagarna skyller på att polisutredningarna är för dåliga. Poliser kritiserar i sin tur domstolarna som har för dåliga kunskaper i ämnet. Det här håller inte.

Regering och riksdag har på senare tid prioriterat arbetsmiljöfrågorna genom att bland annat höja anslagen till Arbetsmiljöverket så att fler inspektörer kan anställas. Det är bra, men nu är det dags att reformera rättsväsendet och se till att arbetsmiljöbrotten får tillräckliga resurser. Straffsatserna måste också ses över.

Arbetsmiljöbrott kopplas till vållande till kroppsskada som har ett lågt straffvärde. Brottet preskriberas inom två år. Eventuell företagsbot blir därför automatisk låg. Det är också allmänt känt att poliser lägger större engagemang på brott med höga straff än låga straff. Att rättegången mot Nordkalk alls blir av efter fem år beror på att en av de unga arbetarna dog.

Alltfler arbetsmiljöbrott anmäls men rättsväsendet hinner inte med. Det är illa.
Nu blir det äntligen rättegång mot Nordkalk. Rättegången kan inte göra den svåra olyckan ogjord, men den är principiellt viktig för den ställer frågan om en arbetares liv är värt något i det nya slimmade arbetslivet där vinst går före säkerhet. Ansvar för en usel arbetsmiljö måste kunna utkrävas.

En kommentar till “Uppvärdera arbetsmiljöbrotten – reformera rättsväsendet

  • Det första Alliansregeringen gjorde när de vann valet var att lägga ner Arbetsmiljöinstitutet. Då försvann både en stor del av den forskningskompetens som sysslat just med de problem och risker som orsakar sådana olyckor som hände i Luleå. skamligt, men vad kan man vänta sig av kapitalets lakejer?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Förbjuda eller förhandla?

En av de hetaste frågorna på årets IF Metall-kongress är den om inhyrning/bemanningsjobben. Många ombud gick upp i talarstolen och debatten varade i flera timmar. Striden är klassisk: ska vi förbjuda eller ska vi förhandla?

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

”Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Bäckström verkar tondöv”

DA:S chefredaktör Helle Klein svarar branschorganisationens vd i debatten om det nya bemanningsavtalet.

Fler jobb ja – men vilken sorts?

Kampen för jobben måste nu bli en kamp för ett hållbart arbetsliv som utvecklar människor, inte skadar dem.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Vänd oron till framtidstro

Politiken, liksom parterna på arbetsmarknaden, måste nu se till att människor återfår hoppet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Arbetsrätt Striden om las

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.