Skuggsamhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Striden om tiden

Södra Cell i Mönsterås. Foto: Madeleine Andersson
”Det är bättre än förr. Men man ska vara medveten om att det inte finns något bra skiftschema, alla är mer eller mindre dåliga”, säger Torbjörn Aldebert, operatör på massablocket. Foto: Madeleine Andersson
Schemapusslet… Foto: Madeleine Andersson
Anneli Renér och Marita Lejdel.
Kenneth Henriksson och Victor Ivarsson. Foto: Madeleine Andersson
Anna-Karin Isaksson. Foto: Madeleine Andersson
Anders Eriksson. Foto: Madeleine Andersson
Lars Nilsson. Foto: Madeleine Andersson

Pusslet alla har en åsikt om

Södra Cell i Mönsterås. Foto: Madeleine Andersson

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Arbetstiderna på Södra Cell är:

Förmiddag: 06:00 till 14:00.
Eftermiddag: 14:00 till 22:00.
Natt: 22:00 till 06:00.
Helg: 06:00 till 18:00, 18:00 till 06:00.

Trötthet ökar olycksrisken

Långa arbetspass gör dig trött, och ökar risken för olyckor. Risken stiger ju mer du arbetar och ökar med cirka 50 procent efter 12 timmar.

Risken för skador är som störst om du arbetar ensam, har ett monotont eller fysiskt ansträngande arbete.

Långa arbetspass har kopplats till ökad risk för depression och ökat alkoholintag. Vid sådana pass är det extra viktigt med rejäla pauser, särskilt under matrasten.

Ännu viktigare är det med en rejäl vila mellan passen. Enligt EU:s regler ska dygnsvilan vara minst 11 timmar, men den kan avtalas bort.

Forskare anser att du behöver minst 13–14 timmars dygnsvila. 11 timmars dygnsvila kan fungera ett tag.

Hur bra man klarar långa arbetspass skiljer sig från person till person. Enligt Torbjörn Åkerstedt är det ”… väldigt svårt att förutsäga vilka som klarar det bäst. Det handlar om hur man disponerar tiden och krafterna.”

Tänk er hela anläggningen sedd snett från ovan. Ungefär som ett flygfoto, fast skildrat i en serietidning i stället. Tecknat, ni vet. Med staplat timmer i förgrunden, komplexet i mitten, och så hamnen, Kalmarsund och resten av Östersjön i bakgrunden.

Föreställ er sedan att rökmolnen över bruket vore prat- och tankebubblor, som om de återgav de anställdas alla tankar och åsikter. Då skulle ett ord återkomma i varje bubbla:

Skiftschema.
Skiftschema, skiftschema, skiftschema.

Som det är, som det var och som det borde vara.

Ja, åtminstone får man det intrycket när man går runt i massablocket och visar upp en gammal DA-artikel med rubriken ”Skiftschemat ska rädda sömnen”.

– Njaa! skrattar laboranten Anna-Karin Isaksson torrt. Jag har då inte sovit många timmar i natt. Du ser väl hur jag ser ut?!

”Den här övergången från natt till morgon är hemsk. Man går som i ett töcken.”

Det är en molnig och blyertsgrå fredag, klockan har passerat tio och i likhet med de andra som vi pratar med i förmiddagens skiftlag tycker Anna-Karin Isaksson att just den här veckan är den jobbigaste. Fredagen i synnerhet.

Först måndagens och tisdagens två inledande nattpass, sedan ett par dygns vila innan hon – klockan sex denna morgon – gick på sitt pass igen.

Två dygns vila alltså, men som känns som en. Om ens det, suckar Anna-Karin när hon tänker på helgens två tolvtimmarspass som hon också har framför sig.

– Den här övergången från natt till morgon är hemsk. Man går som i ett töcken.

Anna-Karin har arbetat på Södra i 28 år, men nu sträcker vi oss bara sex år bakåt. Det var då, i januari 2011, som de pappers­anslutna med knapp majoritet röstade för ett nytt skiftschema. Skälet till det var klagomål om utmattande nattarbete och tio dagars jobb i rad. Det nya schemat innebar en ändring på det, men till priset av att semestern hackades upp i fler perioder i stället.

Anna-Karin röstade dock nej.

– Jag tyckte om det gamla schemat. Visst, det var många nätter men fördelen var ju att man fick lite längre sammanhållen ledighet då.

Och nu?

– Nä  … Värst är den här övergången, att försöka återhämta sig. Det gör man inte. Och det blir ännu svårare med återhämtningen om man tvingas hoppa in och ersätta någon som är sjuk.

Anna-Karin Isaksson. Foto: Madeleine Andersson

Att en stor minoritet, 40 procent, de facto röstade nej till ett nytt schema har det inte varit så mycket diskussioner om. Inte så att det tycks ha påverkat stämningen negativt i alla fall.

Däremot snackas det fortfarande om utfallet. Ja, att det schema som en projektgrupp valde ut och beslutade om för länge sedan, helt enkelt kunde ha varit bättre. Det menar bland andra blekerioperatören Anders Carlstedt, när vi träffar honom i manöverrummet.

– Jag röstade ja till det nya schemat, och det har blivit bättre tycker jag. Men det är många med mig som tycker att man borde röstat om vilket skiftschema vi skulle ha, inte bara om vi skulle ha ett nytt eller behålla det gamla.

– Det blev alltså inte riktigt som man hade tänkt sig.

Kenneth Henriksson och Victor Ivarsson. Foto: Madeleine Andersson

”Ett skiftschema blir aldrig perfekt, det är alltid någon som tycker annorlunda.”

Vid ett matbord några meter därifrån sitter hans yngre kollega Victor Ivarsson böjd över en portion köttfärslasagne. Han minns inte så noga, säger han, men han gissar att han röstade nej.

– Jag är i vart fall inte så förtjust i det nya schemat. Det gamla funkade bra för min del. Jag tar helst så många nätter i rad som möjligt, i en klump.

Men, fortsätter han:
– Det är bara att acceptera. Ett skiftschema blir aldrig perfekt, det är alltid någon som tycker annorlunda.

Kenneth Henriksson, kollegan mittemot honom, röstade emellertid ja. Han är dessutom nöjd med resultatet.

– Förr jobbade vi ju väldigt många nätter i rad, vilket påverkade en på fritiden efteråt. Det blev lite tungt  …

– Du, din ja-sägare! skämtar Victor.
– Haha! Ja, jag är positiv. Jag upplever inte att det har blivit sämre i alla fall.

Så där skiftar och studsar åsikterna fram och tillbaka. Och det gör de även nere i driftcentralen. Anders Eriksson, som sitter framför en av skärmarna, kan få personifiera genomsnittsrösten:

– Jag röstade ja till ett byte, men det schema som gruppen valde gillar jag inte.

Ni pratar ofta om skiftschemat, eller hur?

– Oj oj oj, hela tiden! Det är ju vanligare att man pratar om det än om lönen.

Inte så konstigt kanske. Det småländska bruket, med sina 400 anställda, går nämligen utmärkt, och nyligen kunde DA också berätta att de pappersanslutna på Södra Cell har landets högsta snittlöner; drygt 30 000 kronor i månaden.

Lars Nilsson. Foto: Madeleine Andersson

I det avseendet ger således Lars Nilsson, Pappers avdelningsordförande, ett ganska belåtet och optimistiskt intryck. Men, säger han, att pussla samman ett skiftschema som alla är nöjda med är en närmast hopplös ekvation. Och han borde ju veta, han har ju ändå jobbat på här sedan 1983, samma år som Björn Borg la racketen på hyllan.

– Prat om arbetstid och skiftschema pågår ständigt och det har det alltid gjort, säger han medan vi går korridorerna bort till företagshälsovården.

– Alltid finns det någon som har en idé om hur man kan göra schemat bättre. Men om man ändrar schemat bara en aning för en person, så kan ju det få jättestora konsekvenser för en annan.

Han öppnar en dörr.
– I senaste skiftschemaprojektet försökte vi få till ett bättre semesterschema med ett sjunde skiftlag, men det lyckades vi inte riktigt med. Hur man än gör i de här frågorna, blir bara ungefär hälften av skiftarbetarna nöjda med schemat.

Anneli Renér och Marita Lejdel.

Hur är det med sömnen? Återhämtningen? Blev det bättre i samband med det nya schemat? Det kan vare sig Lars Nilsson eller företagssköterskorna Anneli Renér och Marita Lejdel ge något bestämt svar på.

Lars Nilsson tvekar:
– Problemen som fanns förr finns nu också. Sömnproblem, högt blodtryck, för kort återhämtning. Så länge det finns nattpass och tidiga förmiddagspass är det förenat med bekymmer.

Anneli Renér nickar instämmande:
– Vi har inga siffror på att sjukfrånvaron minskat på grund av det nya schemat, men jag tror ändå att det finns de som upplever att det är lite lättare att jobba nu. Vi vet att det blir tuffare att klara omställningarna ju äldre vi blir.

Marita Lejdel fyller på:
– Ja, man tål mer när man är ung. Men på det stora hela upplever jag att de flesta bara jobbar på. De lever nästan som i en dimma och stretar sig fram till nästa ledighet. ”Jobbigt, men snart är jag ledig”, hör jag många säga.

”Visst klagar man på schemat, men samtidigt värnar man väldigt mycket om sin långledighet.”

Anneli Renér tror att skiftarbetare lättare accepterar att man är lite ”halvseg” på jobbet. Det ingår så att säga i skiftarbetarkulturen.

– En dagtidsarbetare som sover dåligt söker faktiskt oftare hjälp för det, säger hon och refererar till en tidigare medarbetarundersökning i vilken det framgick att dagtidsarbetare oftare hade sömnproblem än skiftarbetare. Åtminstone uppgav de det.

– Men så tror jag inte att det är i verkligheten.

Samtidigt spelar livspusslet en betydande roll. Får man det att fungera hemma, socialt, med familj och barn och så, så blir det lättare. Vilket även avspeglas i hälsan, menar hon.

– Om man är nöjd med sin situation och får det att fungera, så tror jag inte att de negativa hälsoeffekterna blir så stora. Visst klagar man på schemat, men samtidigt värnar man väldigt mycket om sin långledighet. Den är nog en morot för många.

 


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

2

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Avtal 2020

Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Peder har full koll på papperen

BESKYDDARENHan har startat pappersbruk, jobbat för polisen och räddat mängder av saker till eftervärlden. Möt Peder Werner, papperskonservator.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Läs allt om avtal 2020 här

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Här blev det övertid

ÖGONBLICKETKlockan är 12.50 på Metsä board i Husum. Ett lager till en växellåda har plötsligt pajat.

DA:s reporter kan få pris för bevakningen av Skuggsamhället

TidskriftsprisetElinor Torp kan bli Årets journalist. Hon nomineras för sitt envisa arbete med att belysa den underbevakade skuggvärlden på en bitvis helt laglös arbetsmarknad.

Robotiseringen av arbetslivet

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

2
Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

”Det är bara att lyssna på forskarna”

DA MÖTERStefan Ekdahl, operatör på Stora Enso i Fors, var en av initiativtagarna till att Pappers införde en miljöpolicy i somras. Och – han lever som han lär.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

UTSLÄPPSvensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

1

Nu är Dagens Arbetsmiljö här

Ny tidningSnart når första numret av den nystartade papperstidningen Dagens Arbetsmiljö läsarna. ”Tidningen ska både avslöja, inspirera och vara ett nyttigt sammanhang för alla som tycker arbetsmiljö är viktigt”, säger chefredaktör Helle Klein.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.