Industriarbetarnas tidning

Pusslet alla har en åsikt om

6 februari, 2017

Skrivet av

Södra Cell i Mönsterås. Foto: Madeleine Andersson

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Arbetstiderna på Södra Cell är:

Förmiddag: 06:00 till 14:00.
Eftermiddag: 14:00 till 22:00.
Natt: 22:00 till 06:00.
Helg: 06:00 till 18:00, 18:00 till 06:00.

Trötthet ökar olycksrisken

Långa arbetspass gör dig trött, och ökar risken för olyckor. Risken stiger ju mer du arbetar och ökar med cirka 50 procent efter 12 timmar.

Risken för skador är som störst om du arbetar ensam, har ett monotont eller fysiskt ansträngande arbete.

Långa arbetspass har kopplats till ökad risk för depression och ökat alkoholintag. Vid sådana pass är det extra viktigt med rejäla pauser, särskilt under matrasten.

Ännu viktigare är det med en rejäl vila mellan passen. Enligt EU:s regler ska dygnsvilan vara minst 11 timmar, men den kan avtalas bort.

Forskare anser att du behöver minst 13–14 timmars dygnsvila. 11 timmars dygnsvila kan fungera ett tag.

Hur bra man klarar långa arbetspass skiljer sig från person till person. Enligt Torbjörn Åkerstedt är det ”… väldigt svårt att förutsäga vilka som klarar det bäst. Det handlar om hur man disponerar tiden och krafterna.”

Tänk er hela anläggningen sedd snett från ovan. Ungefär som ett flygfoto, fast skildrat i en serietidning i stället. Tecknat, ni vet. Med staplat timmer i förgrunden, komplexet i mitten, och så hamnen, Kalmarsund och resten av Östersjön i bakgrunden.

Föreställ er sedan att rökmolnen över bruket vore prat- och tankebubblor, som om de återgav de anställdas alla tankar och åsikter. Då skulle ett ord återkomma i varje bubbla:

Skiftschema.
Skiftschema, skiftschema, skiftschema.

Som det är, som det var och som det borde vara.

Ja, åtminstone får man det intrycket när man går runt i massablocket och visar upp en gammal DA-artikel med rubriken ”Skiftschemat ska rädda sömnen”.

– Njaa! skrattar laboranten Anna-Karin Isaksson torrt. Jag har då inte sovit många timmar i natt. Du ser väl hur jag ser ut?!

”Den här övergången från natt till morgon är hemsk. Man går som i ett töcken.”

Det är en molnig och blyertsgrå fredag, klockan har passerat tio och i likhet med de andra som vi pratar med i förmiddagens skiftlag tycker Anna-Karin Isaksson att just den här veckan är den jobbigaste. Fredagen i synnerhet.

Först måndagens och tisdagens två inledande nattpass, sedan ett par dygns vila innan hon – klockan sex denna morgon – gick på sitt pass igen.

Två dygns vila alltså, men som känns som en. Om ens det, suckar Anna-Karin när hon tänker på helgens två tolvtimmarspass som hon också har framför sig.

– Den här övergången från natt till morgon är hemsk. Man går som i ett töcken.

Anna-Karin har arbetat på Södra i 28 år, men nu sträcker vi oss bara sex år bakåt. Det var då, i januari 2011, som de pappers­anslutna med knapp majoritet röstade för ett nytt skiftschema. Skälet till det var klagomål om utmattande nattarbete och tio dagars jobb i rad. Det nya schemat innebar en ändring på det, men till priset av att semestern hackades upp i fler perioder i stället.

Anna-Karin röstade dock nej.

– Jag tyckte om det gamla schemat. Visst, det var många nätter men fördelen var ju att man fick lite längre sammanhållen ledighet då.

Och nu?

– Nä  … Värst är den här övergången, att försöka återhämta sig. Det gör man inte. Och det blir ännu svårare med återhämtningen om man tvingas hoppa in och ersätta någon som är sjuk.

Anna-Karin Isaksson. Foto: Madeleine Andersson

Att en stor minoritet, 40 procent, de facto röstade nej till ett nytt schema har det inte varit så mycket diskussioner om. Inte så att det tycks ha påverkat stämningen negativt i alla fall.

Däremot snackas det fortfarande om utfallet. Ja, att det schema som en projektgrupp valde ut och beslutade om för länge sedan, helt enkelt kunde ha varit bättre. Det menar bland andra blekerioperatören Anders Carlstedt, när vi träffar honom i manöverrummet.

– Jag röstade ja till det nya schemat, och det har blivit bättre tycker jag. Men det är många med mig som tycker att man borde röstat om vilket skiftschema vi skulle ha, inte bara om vi skulle ha ett nytt eller behålla det gamla.

– Det blev alltså inte riktigt som man hade tänkt sig.

Kenneth Henriksson och Victor Ivarsson. Foto: Madeleine Andersson

”Ett skiftschema blir aldrig perfekt, det är alltid någon som tycker annorlunda.”

Vid ett matbord några meter därifrån sitter hans yngre kollega Victor Ivarsson böjd över en portion köttfärslasagne. Han minns inte så noga, säger han, men han gissar att han röstade nej.

– Jag är i vart fall inte så förtjust i det nya schemat. Det gamla funkade bra för min del. Jag tar helst så många nätter i rad som möjligt, i en klump.

Men, fortsätter han:
– Det är bara att acceptera. Ett skiftschema blir aldrig perfekt, det är alltid någon som tycker annorlunda.

Kenneth Henriksson, kollegan mittemot honom, röstade emellertid ja. Han är dessutom nöjd med resultatet.

– Förr jobbade vi ju väldigt många nätter i rad, vilket påverkade en på fritiden efteråt. Det blev lite tungt  …

– Du, din ja-sägare! skämtar Victor.
– Haha! Ja, jag är positiv. Jag upplever inte att det har blivit sämre i alla fall.

Så där skiftar och studsar åsikterna fram och tillbaka. Och det gör de även nere i driftcentralen. Anders Eriksson, som sitter framför en av skärmarna, kan få personifiera genomsnittsrösten:

– Jag röstade ja till ett byte, men det schema som gruppen valde gillar jag inte.

Ni pratar ofta om skiftschemat, eller hur?

– Oj oj oj, hela tiden! Det är ju vanligare att man pratar om det än om lönen.

Inte så konstigt kanske. Det småländska bruket, med sina 400 anställda, går nämligen utmärkt, och nyligen kunde DA också berätta att de pappersanslutna på Södra Cell har landets högsta snittlöner; drygt 30 000 kronor i månaden.

Lars Nilsson. Foto: Madeleine Andersson

I det avseendet ger således Lars Nilsson, Pappers avdelningsordförande, ett ganska belåtet och optimistiskt intryck. Men, säger han, att pussla samman ett skiftschema som alla är nöjda med är en närmast hopplös ekvation. Och han borde ju veta, han har ju ändå jobbat på här sedan 1983, samma år som Björn Borg la racketen på hyllan.

– Prat om arbetstid och skiftschema pågår ständigt och det har det alltid gjort, säger han medan vi går korridorerna bort till företagshälsovården.

– Alltid finns det någon som har en idé om hur man kan göra schemat bättre. Men om man ändrar schemat bara en aning för en person, så kan ju det få jättestora konsekvenser för en annan.

Han öppnar en dörr.
– I senaste skiftschemaprojektet försökte vi få till ett bättre semesterschema med ett sjunde skiftlag, men det lyckades vi inte riktigt med. Hur man än gör i de här frågorna, blir bara ungefär hälften av skiftarbetarna nöjda med schemat.

Anneli Renér och Marita Lejdel.

Hur är det med sömnen? Återhämtningen? Blev det bättre i samband med det nya schemat? Det kan vare sig Lars Nilsson eller företagssköterskorna Anneli Renér och Marita Lejdel ge något bestämt svar på.

Lars Nilsson tvekar:
– Problemen som fanns förr finns nu också. Sömnproblem, högt blodtryck, för kort återhämtning. Så länge det finns nattpass och tidiga förmiddagspass är det förenat med bekymmer.

Anneli Renér nickar instämmande:
– Vi har inga siffror på att sjukfrånvaron minskat på grund av det nya schemat, men jag tror ändå att det finns de som upplever att det är lite lättare att jobba nu. Vi vet att det blir tuffare att klara omställningarna ju äldre vi blir.

Marita Lejdel fyller på:
– Ja, man tål mer när man är ung. Men på det stora hela upplever jag att de flesta bara jobbar på. De lever nästan som i en dimma och stretar sig fram till nästa ledighet. ”Jobbigt, men snart är jag ledig”, hör jag många säga.

”Visst klagar man på schemat, men samtidigt värnar man väldigt mycket om sin långledighet.”

Anneli Renér tror att skiftarbetare lättare accepterar att man är lite ”halvseg” på jobbet. Det ingår så att säga i skiftarbetarkulturen.

– En dagtidsarbetare som sover dåligt söker faktiskt oftare hjälp för det, säger hon och refererar till en tidigare medarbetarundersökning i vilken det framgick att dagtidsarbetare oftare hade sömnproblem än skiftarbetare. Åtminstone uppgav de det.

– Men så tror jag inte att det är i verkligheten.

Samtidigt spelar livspusslet en betydande roll. Får man det att fungera hemma, socialt, med familj och barn och så, så blir det lättare. Vilket även avspeglas i hälsan, menar hon.

– Om man är nöjd med sin situation och får det att fungera, så tror jag inte att de negativa hälsoeffekterna blir så stora. Visst klagar man på schemat, men samtidigt värnar man väldigt mycket om sin långledighet. Den är nog en morot för många.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Friskare med nytt schema

Färre nätter i sträck, fler lediga helger, kortare semester. De anställda på Södra Cell Mönsterås fick rösta om sitt nya skiftschema. I dag känner sig många friskare och får det sociala livet att fungera bättre. Några saker att tänka på när skiftschema läggs Högst tre i rad av nattskift/förmiddag och eftermiddag. Ledigt efter nattskift. Tidig […]

Jag mår inte bra – måste jag byta skift?

Kan arbetsgivaren tvinga en arbetstagare att jobba femskift trots hälsoproblem som härrör från skiftarbetet? Jurist Henrik Ask svarar.

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

En småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

”Det finns inte några bra skiftscheman”

Nattarbete eller långa arbetspass? Nej, värst för en skiftarbetare är om schemat ändras med kort varsel. Det visar stressforskaren Torbjörn Åkerstedt i en ny stor intervjuundersökning.

Skiftpusslet ska rädda sömnen

Det nya schemat gav färre nätter i rad och fler lediga helger.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.

Hur kan jag sluta tidigare utan att bli varnad?

Jag jobbar kvällsskift och veckopendlar. Har under fem års tid tagit kompledigt på torsdagarna för att kunna köra hem tidigare. En tisdag sa en ny produktionsledare åt mig att jag skulle jobba klockan 14.00–24.00 den kommande torsdagen. Jag tyckte att beskedet kom med för kort varsel och avvek klockan 17 den torsdagen. Fick då en muntlig varning. Vad kan jag göra för att få kompa ut och klara veckopendlingen?

Får jag jobba i två länder?

En läsare sparar till ett husköp och vill arbeta vaken tid eför att kunna spara pengar. Hur många timmar i veckan får man som mest jobba? DA:s expert Henric Ask reder ut.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.