Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Striden om tiden

Södra Cell i Mönsterås. Foto: Madeleine Andersson
”Det är bättre än förr. Men man ska vara medveten om att det inte finns något bra skiftschema, alla är mer eller mindre dåliga”, säger Torbjörn Aldebert, operatör på massablocket. Foto: Madeleine Andersson
Schemapusslet… Foto: Madeleine Andersson
Anneli Renér och Marita Lejdel.
Kenneth Henriksson och Victor Ivarsson. Foto: Madeleine Andersson
Anna-Karin Isaksson. Foto: Madeleine Andersson
Anders Eriksson. Foto: Madeleine Andersson
Lars Nilsson. Foto: Madeleine Andersson

Pusslet alla har en åsikt om

Södra Cell i Mönsterås. Foto: Madeleine Andersson

Hur gick det med det nya skift­schemat på Södra Cell i Mönsterås? Blev det bättre? Dagens Arbete åkte dit, steg in genom grindarna och steg ut med femtioelva olika svar.

Arbetstiderna på Södra Cell är:

Förmiddag: 06:00 till 14:00.
Eftermiddag: 14:00 till 22:00.
Natt: 22:00 till 06:00.
Helg: 06:00 till 18:00, 18:00 till 06:00.

Trötthet ökar olycksrisken

Långa arbetspass gör dig trött, och ökar risken för olyckor. Risken stiger ju mer du arbetar och ökar med cirka 50 procent efter 12 timmar.

Risken för skador är som störst om du arbetar ensam, har ett monotont eller fysiskt ansträngande arbete.

Långa arbetspass har kopplats till ökad risk för depression och ökat alkoholintag. Vid sådana pass är det extra viktigt med rejäla pauser, särskilt under matrasten.

Ännu viktigare är det med en rejäl vila mellan passen. Enligt EU:s regler ska dygnsvilan vara minst 11 timmar, men den kan avtalas bort.

Forskare anser att du behöver minst 13–14 timmars dygnsvila. 11 timmars dygnsvila kan fungera ett tag.

Hur bra man klarar långa arbetspass skiljer sig från person till person. Enligt Torbjörn Åkerstedt är det ”… väldigt svårt att förutsäga vilka som klarar det bäst. Det handlar om hur man disponerar tiden och krafterna.”

Tänk er hela anläggningen sedd snett från ovan. Ungefär som ett flygfoto, fast skildrat i en serietidning i stället. Tecknat, ni vet. Med staplat timmer i förgrunden, komplexet i mitten, och så hamnen, Kalmarsund och resten av Östersjön i bakgrunden.

Föreställ er sedan att rökmolnen över bruket vore prat- och tankebubblor, som om de återgav de anställdas alla tankar och åsikter. Då skulle ett ord återkomma i varje bubbla:

Skiftschema.
Skiftschema, skiftschema, skiftschema.

Som det är, som det var och som det borde vara.

Ja, åtminstone får man det intrycket när man går runt i massablocket och visar upp en gammal DA-artikel med rubriken ”Skiftschemat ska rädda sömnen”.

– Njaa! skrattar laboranten Anna-Karin Isaksson torrt. Jag har då inte sovit många timmar i natt. Du ser väl hur jag ser ut?!

”Den här övergången från natt till morgon är hemsk. Man går som i ett töcken.”

Det är en molnig och blyertsgrå fredag, klockan har passerat tio och i likhet med de andra som vi pratar med i förmiddagens skiftlag tycker Anna-Karin Isaksson att just den här veckan är den jobbigaste. Fredagen i synnerhet.

Först måndagens och tisdagens två inledande nattpass, sedan ett par dygns vila innan hon – klockan sex denna morgon – gick på sitt pass igen.

Två dygns vila alltså, men som känns som en. Om ens det, suckar Anna-Karin när hon tänker på helgens två tolvtimmarspass som hon också har framför sig.

– Den här övergången från natt till morgon är hemsk. Man går som i ett töcken.

Anna-Karin har arbetat på Södra i 28 år, men nu sträcker vi oss bara sex år bakåt. Det var då, i januari 2011, som de pappers­anslutna med knapp majoritet röstade för ett nytt skiftschema. Skälet till det var klagomål om utmattande nattarbete och tio dagars jobb i rad. Det nya schemat innebar en ändring på det, men till priset av att semestern hackades upp i fler perioder i stället.

Anna-Karin röstade dock nej.

– Jag tyckte om det gamla schemat. Visst, det var många nätter men fördelen var ju att man fick lite längre sammanhållen ledighet då.

Och nu?

– Nä  … Värst är den här övergången, att försöka återhämta sig. Det gör man inte. Och det blir ännu svårare med återhämtningen om man tvingas hoppa in och ersätta någon som är sjuk.

Anna-Karin Isaksson. Foto: Madeleine Andersson

Att en stor minoritet, 40 procent, de facto röstade nej till ett nytt schema har det inte varit så mycket diskussioner om. Inte så att det tycks ha påverkat stämningen negativt i alla fall.

Däremot snackas det fortfarande om utfallet. Ja, att det schema som en projektgrupp valde ut och beslutade om för länge sedan, helt enkelt kunde ha varit bättre. Det menar bland andra blekerioperatören Anders Carlstedt, när vi träffar honom i manöverrummet.

– Jag röstade ja till det nya schemat, och det har blivit bättre tycker jag. Men det är många med mig som tycker att man borde röstat om vilket skiftschema vi skulle ha, inte bara om vi skulle ha ett nytt eller behålla det gamla.

– Det blev alltså inte riktigt som man hade tänkt sig.

Kenneth Henriksson och Victor Ivarsson. Foto: Madeleine Andersson

”Ett skiftschema blir aldrig perfekt, det är alltid någon som tycker annorlunda.”

Vid ett matbord några meter därifrån sitter hans yngre kollega Victor Ivarsson böjd över en portion köttfärslasagne. Han minns inte så noga, säger han, men han gissar att han röstade nej.

– Jag är i vart fall inte så förtjust i det nya schemat. Det gamla funkade bra för min del. Jag tar helst så många nätter i rad som möjligt, i en klump.

Men, fortsätter han:
– Det är bara att acceptera. Ett skiftschema blir aldrig perfekt, det är alltid någon som tycker annorlunda.

Kenneth Henriksson, kollegan mittemot honom, röstade emellertid ja. Han är dessutom nöjd med resultatet.

– Förr jobbade vi ju väldigt många nätter i rad, vilket påverkade en på fritiden efteråt. Det blev lite tungt  …

– Du, din ja-sägare! skämtar Victor.
– Haha! Ja, jag är positiv. Jag upplever inte att det har blivit sämre i alla fall.

Så där skiftar och studsar åsikterna fram och tillbaka. Och det gör de även nere i driftcentralen. Anders Eriksson, som sitter framför en av skärmarna, kan få personifiera genomsnittsrösten:

– Jag röstade ja till ett byte, men det schema som gruppen valde gillar jag inte.

Ni pratar ofta om skiftschemat, eller hur?

– Oj oj oj, hela tiden! Det är ju vanligare att man pratar om det än om lönen.

Inte så konstigt kanske. Det småländska bruket, med sina 400 anställda, går nämligen utmärkt, och nyligen kunde DA också berätta att de pappersanslutna på Södra Cell har landets högsta snittlöner; drygt 30 000 kronor i månaden.

Lars Nilsson. Foto: Madeleine Andersson

I det avseendet ger således Lars Nilsson, Pappers avdelningsordförande, ett ganska belåtet och optimistiskt intryck. Men, säger han, att pussla samman ett skiftschema som alla är nöjda med är en närmast hopplös ekvation. Och han borde ju veta, han har ju ändå jobbat på här sedan 1983, samma år som Björn Borg la racketen på hyllan.

– Prat om arbetstid och skiftschema pågår ständigt och det har det alltid gjort, säger han medan vi går korridorerna bort till företagshälsovården.

– Alltid finns det någon som har en idé om hur man kan göra schemat bättre. Men om man ändrar schemat bara en aning för en person, så kan ju det få jättestora konsekvenser för en annan.

Han öppnar en dörr.
– I senaste skiftschemaprojektet försökte vi få till ett bättre semesterschema med ett sjunde skiftlag, men det lyckades vi inte riktigt med. Hur man än gör i de här frågorna, blir bara ungefär hälften av skiftarbetarna nöjda med schemat.

Anneli Renér och Marita Lejdel.

Hur är det med sömnen? Återhämtningen? Blev det bättre i samband med det nya schemat? Det kan vare sig Lars Nilsson eller företagssköterskorna Anneli Renér och Marita Lejdel ge något bestämt svar på.

Lars Nilsson tvekar:
– Problemen som fanns förr finns nu också. Sömnproblem, högt blodtryck, för kort återhämtning. Så länge det finns nattpass och tidiga förmiddagspass är det förenat med bekymmer.

Anneli Renér nickar instämmande:
– Vi har inga siffror på att sjukfrånvaron minskat på grund av det nya schemat, men jag tror ändå att det finns de som upplever att det är lite lättare att jobba nu. Vi vet att det blir tuffare att klara omställningarna ju äldre vi blir.

Marita Lejdel fyller på:
– Ja, man tål mer när man är ung. Men på det stora hela upplever jag att de flesta bara jobbar på. De lever nästan som i en dimma och stretar sig fram till nästa ledighet. ”Jobbigt, men snart är jag ledig”, hör jag många säga.

”Visst klagar man på schemat, men samtidigt värnar man väldigt mycket om sin långledighet.”

Anneli Renér tror att skiftarbetare lättare accepterar att man är lite ”halvseg” på jobbet. Det ingår så att säga i skiftarbetarkulturen.

– En dagtidsarbetare som sover dåligt söker faktiskt oftare hjälp för det, säger hon och refererar till en tidigare medarbetarundersökning i vilken det framgick att dagtidsarbetare oftare hade sömnproblem än skiftarbetare. Åtminstone uppgav de det.

– Men så tror jag inte att det är i verkligheten.

Samtidigt spelar livspusslet en betydande roll. Får man det att fungera hemma, socialt, med familj och barn och så, så blir det lättare. Vilket även avspeglas i hälsan, menar hon.

– Om man är nöjd med sin situation och får det att fungera, så tror jag inte att de negativa hälsoeffekterna blir så stora. Visst klagar man på schemat, men samtidigt värnar man väldigt mycket om sin långledighet. Den är nog en morot för många.

 

Läs mer: Arbetstider


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

1

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

GÄSTKRÖNIKAFlexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Vem ska äga din tid?

Striden om tiden är det hetaste slaget i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill själva bestämma när 1,5 miljoner arbetare ska jobba. Dagens Arbete har tillsammans med 10 andra tidningar granskat dragkampen om din arbetstid. Den har aldrig varit tuffare än nu.

2
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

"Är det 60-tal igen?"

Ökad anpassning till produktionen står mot rätten att bestämma över det egna livet. Läs eller lyssna på DA:s tidsresa vintern 2017.

Är du flexibel lille vän?

LedareArbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

3

Bättre flöde utan dyra fikaraster

Toyotas grannföretag Aros Electronics införde också sextimmarsdag. Men här förkortades i stället drifttiden från 16 till 12 timmar. På köpet fick de jämnare flöde i produktionen.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

GästkrönikaSara Flink på Toyota i Mjölby.

”Långa ledigheter anses väldigt värdefullt”

Enligt Torbjörn Åkerstedt, som länge forskat kring orsaker till stress och störd sömn, finns det bara skiftscheman som är mer eller mindre dåliga.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

7

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.