Anna Julius: Dragkampen om arbetstiden fortsätter

Ska du jobba mindre eller mer? Hur mycket ska ­chefen styra över när du jobbar?

Som vanligt innebär avtalsrörelsen en strid om din tid. I år mer än ­vanligt. DA:s Anna Julius förklarar varför.

Vad handlar striden om tiden om?

Kort sagt: Arbetsgivarna vill att arbetstiden ska vara mer flexibel och vill kunna ta ut mer övertid. Facket vill minska arbetstiden, antingen i form av kortare arbetsveckor eller mer pension.

Har alla industriarbetare 40-timmarsvecka?

40-timmarsvecka är grunden, det som står i lagen. Jobbar man dagtid är det oftast det man har. Jobbar man skift är arbetstiden kortare. De allra flesta avtal har också någon form av arbetstidsförkortning.

Arbetstidsförkortning, vad innebär det?

Att arbetstiden är sänkt på något sätt, oftast för att det står i ditt avtal. De vanligaste sätten är att det finns någon form av tidbank där du kan ta ut ledighet vid behov, eller att det avsatts pengar så att du kan gå ner i tid när du närmar dig pension.

Hur mycket tid rör det sig om?

På IF Metalls stora teknikavtal jobbar du till exempel in 82 minuter i veckan till en tidbank, totalt 64,5 timmar på ett år. Dessutom betalar arbetsgivaren in motsvarande 2,6 procent av din lön för delpension.

Jobbar du inom stålindustrin eller i gruvan har du en mindre tidbank, men å andra sidan betalas det motsvarande 4,9 procent av lönen till din pension genom livsarbetstidspremien.

På Pappers och GS områden finns ofta möjlighet att välja om man vill ha pengar till pension eller extra ledighet här och nu.

Du sa att facket vill minska ­arbetstiden, hur då?

Det ser olika ut beroende på vilket avtal du har. På de avtal där det redan finns en relativt hög tidbank, som teknikavtalet, vill man ofta öka avsättningen till delpensionen. Där det redan finns hyfsade pensionsinbetalningar vill man öka tidbanken.

Vad säger arbetsgivaren?

Arbetsgivarna vill att folk ska jobba så mycket som möjligt, och är till exempel emot att det skulle komma en lag om sänkt arbetstid. Man hänvisar till konkurrenskraften. Under flera avtalsrörelser har man dock gått med på arbetstidsförkortning. Men det är inte gratis, tid kostar pengar.

Att tid är pengar, det stämmer alltså?

Definitivt i avtalsrörelsen. Arbetstidsförkortning betalas (oftast) med att löneökningarna blir lite mindre. I förra avtalet avsattes det mellan 0,1 och 0,3 procent av lönen till deltidspension eller livsarbetstidspremie. Hade det inte gjort det hade du fått pengarna i högre lön.

Vad är arbetstidsförkortningen värd i pengar?

Om vi tar teknikavtalet igen. Där avsätts nu 2,6 procent av lönen till deltidspension. På en snittlön på 34 000 kronor i månaden betyder det 884 kronor i månaden. Det finns också en tidbank på 64,5 timmar om året. Men mellan tummen och pekfingret är den värd ungefär lika mycket till.

Jag hörde att arbetsgivarna vill ta bort arbetstidsförkortningen, får jag då mer arbetstid?

Nja, antagligen inte. De har sagt att de vill att om det blir tvingande lagstiftning om sänkt arbetstid, så ska motsvarande arbetstidsförkortning tas bort ur avtalet, så det inte blir dubbelt kortad arbetstid. Frågan är förstås då
om de anställda som avstått lön för att få kortare arbetstid ska få tillbaka pengarna? Det utgår facket från.

Kan politikerna bestämma om kortare arbetstid alltså?

Ja, det kan de. Det lär inte bli aktuellt med nuvarande regering, men Social­demokraterna har börjat prata om att sänka arbetstiden. Både fack och arbetsgivare ogillar egentligen detta, de vill att de ska komma överens med varandra i stället för att politikerna lägger sig i.

Det pratas om avsättningar till pensionen. Är pension verkligen arbetstidsförkortning?

Med fackets språk, ja. De menar att arbetstidsförkortning inte bara är kortare veckoarbetstid, utan att den kan ske över hela livet. På senare år har facket gått mer mot att vilja ha delpension, snarare än pengar till tidbank, på de flesta avtals­områden.

Jag vill ha mindre arbetstid nu, inte när jag blir äldre.

Du är inte ensam, det beror ofta på hur ens liv ser ut. Facket har valt att satsa på att folk ska få jobba mindre när de är äldre, och kanske inte orkar gå för fullt. Om arbetsgivarna får välja så ser de också hellre att den tas ut senare i arbetslivet än att man till exempel skulle sänka veckoarbetstiden för alla.

Jag har hört att mertid är en viktig fråga, vad handlar det om?

I många branscher, till exempel äldreomsorgen och i handeln, är det vanligt med ofrivillig deltid. Att du vill jobba heltid, men arbetsgivaren bara erbjuder dig till exempel 20 timmar i veckan. Många jagar då extratimmar. Facket vill att du ska få övertidsersättning om du jobbar extra utöver ditt kontrakt, i stället för som i dag ersättning för mertid, som är betydligt lägre.

I industrin är den typen av kontrakt inte vanliga, men frågan blir ändå viktig eftersom det är industrin som ska teckna avtal först. De andra väntas sedan följa efter med liknande avtal.

När får jag veta hur det blir?

Den 31 mars ska ett nytt avtal vara klart, så då kanske man får veta. Men fack och arbetsgivare ska komma överens – blir det mer tid i tidbanken, mer del­pension, flexiblare arbetstider? Kommer arbetsgivarna få igenom att arbetstids­förkortningen ska tas bort om det blir lagstiftning? Allt sådant avgörs just nu i förhandlingar, och exakt vad som sägs där håller parterna tyst om.

Anna Julius