Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Vi måste offra världen för klimatets skull

7 februari, 2017

Skrivet av

Malena Ernman är opersångerska och debattör.

KrönikaJag har alltid varit flygrädd. Jag har alltid avskytt precis allt som har med flygresor att göra. Utom när man väl har landat förstås.

När man kliver ut i lättnaden över att det gick ju bra den här gången också! Jag överlevde. Och inte bara det. Jag lyckades med konststycket att vara på flera platser på samma gång. Jag åt frukost i Stockholm, lunch i Paris och middag på Manhattan. Som trolleri. Och det gick ju bra. För mig.

Varje år är vi 3,5 miljarder människor som kliver ut ur de där flygplanen och tänker samma sak: Skönt, det gick ju bra. För mig.

Och där någonstans börjar den verkliga problematiken.

Det finns förstås andra saker som har minst lika stor klimatpåverkan som våra nya resvanor, men det finns ingenting som bättre illustrerar bilden av framgång än den vi förknippar med flygresandets magiska krafter.

Vi har alla sett hur bilder på Facebook får vingar om de är tagna på exotiska platser. Vi gillar och blir gillade. Och det är härligt.

Jag är en kändis. Jag tillhör en yta som många ser och därför är jag också en del av klimatproblemen.
Som kändis får jag ofta erbjudanden om att vara med i olika tv-satsningar.

Bara senaste året har jag tillfrågats om att göra underhållnings-tv i Indien, Florida, Peru och New York …

Och förstå mig rätt nu. Resandet är inte någonting negativt. Tvärtom! Få saker är bättre. Det skapar jobb och tillväxt och vidgar våra vyer.

Problemet är att vi glömde bort hållbarheten. För som det är nu går vi mot en klimatkatastrof med en global uppvärmning långt bortom Parisavtalets mål. Om vi inte ändrar oss …

Så hur skapar vi den opinion som krävs för att våra klimatpolitiker och våra experter ska få sätta i gång med det som måste göras?

Hur påbörjar vi den största kraftsamlingen i världshistorien?

I dagens debattklimat kan man nämligen inte ta ställning för någonting utan att bli avkrävd på ett ”jaha, vad gör du själv då?”

Så stort är vårt förakt mot hyckleri att vi hellre fortsätter frusta mot avgrunden än bejakar vår ofullkomliga goda vilja.
Så för möjligheten att stå upp för klimatet måste vi offra någonting, någonting riktigt stort; någonting mer än hamburgaren och motorbåten – vi måste offra stora världen.

Åtminstone tills tekniken har hunnit i kapp. Och det är inte så lätt nu när vi precis har lärt oss att flyga. Nu när vi alla har erövrat jorden. Nu är det ju vår rättighet att behålla den. Vem vill ge upp den rätten?

Tja … jag gör det gärna. Jag har aldrig sett Grand Canyon, Stora Barriärrevet eller Machu Picchu men det är okej. Jag är nöjd.

5 kommentarer till “Vi måste offra världen för klimatets skull

  • Att eftersträva mindre flygande är en återvändsgränd som på intet sätt stoppar smältande isberg. Det är ju trots allt utsläppen som är problemet, inte flygresandet i sig.
    Det bästa vi kan göra som konsumenter är att påskynda den tekniska utvecklingen. Det kan vi göra dels genom att fortsätta flyga och dels genom att påverka utvecklingen på systemnivå. Hur då?
    Genom att påverka politiken och flygbolagen. Det behövs politiska incitament som uppmuntrar till modernisering av flygplansflottan med mindre utsläpp, och så småningom helt CO2-fritt flygande. Vi kan också kräva information av flygbolagen om olika flygplans klimatpåverkan. Med förbättrad vetskap kan vi resekonsumenter genom våra val ge viktiga signaler till rese- och flygindustrin. Vi gynnar de flygbolag som har bränsleeffektiv flotta eller kör på biobränsle. Så blir flyget i världen utsläppsfritt.
    Man bör ha högre mål än sin egen utsläppsstatistik för ögonen i den viktiga klimatfrågan som ju inte känner nationella gränser.

  • Tyvärr kommer vi inte att komma ifrån den höga energiåtgången för flygplan. Utsläppen har kunnat minskas något med bättre teknik, men har trots det ökat totalt sett pga mer och mer flygande. Att försöka minska utsläppen med ökad konsumtion fungerar inte! Vi står inför katastrofala klimatförändringar om vi inte agerar snabbt. Vi hinner inte vänta på en eventuell teknikutveckling; vi måste ändra vår livsstil!

  • Om man betalade samma ca 15 kr/litern för soppan till flygplanet som på marken till bilen – då skulle en hel del flygresande och därmed utsläpp falla bort.

  • Flygresenärerna i världen kommer att öka väldigt mycket de närmaste decennierna, vare sig vi vill det eller inte.
    Då den stora flygrushen börjar ta fart är det bra om tekniken hunnit utvecklas så långt som möjligt.
    Helst betydande andel biodrivmedel. Teknologiförändringen är något vi kan påskynda – men knappast minska globaliseringen och människors enorma reslust.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

I år önskar jag mig ett mirakel

I år önskar jag mig ett mirakel

Malena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.

Volontären fick pris – men sen då?

Årets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

”Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?”

”Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Men lösningen ligger alltid hos någon annan”, skriver Malena Ernman.

Karusellen snurrar allt snabbare

Hur fort är fort nog? Alla klarar inte av att anpassa sig till den uppskruvade hastigheten.

Det älskar jag med Sverige

”I en bred och inkluderande nationalism får alla människor plats” skriver Malena Ernman i en krönika.

Vi som fångade för många dagar

Malena Ernman.

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.