Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

I år önskar jag mig ett mirakel

5 december, 2017

Skrivet av

Malena Ernman är opersångerska och debattör.

Krönika Malena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.

Jag minns inte när jag senast önskade mig någonting av Jultomten. När jag var liten önskade jag mig ett marsvin och det är den bästa julklapp jag någonsin fått. I år önskar jag mig inget marsvin.

I år önskar jag mig ett mirakel – jag önskar att vi alla ska förstå att vägen framåt just nu först kräver några steg tillbaka.

För 2017 var året då 9 miljoner människor dog av miljöföroreningar.

2017 var året då över 16 000 vetenskapsmän utfärdade en skarp varning till mänskligheten och förklarade att vi är på väg mot en klimatkatastrof; tiden rinner ifrån oss och vi är inte ens i närheten av att göra det som krävs.

2017 var året då världens ledande klimatforskare sa att vi har tre år på oss att vända utsläppskurvan kraftigt nedåt för att ha en chans att klara Parisavtalet. Klarar vi inte det så är risken stor att vi startar en negativ spiral av händelser, långt bortom vår kontroll.

2017 var året då forskare konstaterade att 80 procent av Europas insekter har försvunnit under de senaste 30 åren.

2017 var året då det rapporterades att världens alla regnskogar nu skövlats så hårt att de inte längre förmår absorbera mer koldioxid än de släpper ut.

2017 var året då havsis och glaciärer smälte i rekordtakt.

2017 var året då orkaner och skyfall krävde tusentals dödsoffer, dränkte städer och slog nationer i spillror.

2017 var året då utsläppskurvan åter vände uppåt samtidigt som mängden koldioxid i atmosfären fortsatte att öka i en hastighet som i ett större geologiskt perspektiv kan liknas med att trycka in WARP-knappen i en Star Trek film.

Men 2017 var också året då världens media fortsatte att ignorera klimatfrågan. Enligt SIFO var miljöfrågor det som syntes minst bland politiska sakfrågor i media samtidigt som den årliga SOM-rapporten konstaterade att ”förändringar i klimatet” är det som oroar oss mest.

Vi befinner oss alltså i en akut kris som ingen nyhetsredaktion i världen, vid ett enda tillfälle har behandlat som en kris. Och så länge livsavgörande miljönyheter inte ens kan konkurrera i redaktionellt utrymme med de dagliga ekonominyheterna eller en allsvensk fotbollsmatch – så kommer ingen ta hoten på allvar.

Jag önskar mig en radikal förändring.

Jag önskar att mänskligheten gavs möjlighet att sätta ekologi före ekonomi och vår framtid före nuet. Jag önskar mig folkbildning.

Jag önskar mig löpsedlar, krismöten och extrainsatta nyhetsprogram.

Jag önskar att vi börjar behandla krisen som en kris.
Vi har kunskapen och verktygen.
Vi är redo och vi klarar precis vad som helst.

Sätt i gång oss.

4 kommentarer till “I år önskar jag mig ett mirakel

  • Så klokt och så sant!
    Tack Malena för att du är ett LJUS i detta mörker, i detta tysta mörker! Håller med dig till 100%
    Hur ska vi få folk att förstå, undrar jag 81 år?

    Hur ska vi få folk att förstå att det är NU det gäller att AVSTÅ från den där semesterresan till fjärran land!
    Det är nu det gäller att INTE köpa den nya bilen om den gamla fortfarande kan gå några mil.mm mm.

  • Ja men nog finns det saker vi kan göra utan att vänta på en panikslagen politiker (vilket aldrig kommer hända i dessa sammanhang) Ät mer grönsaker och mindre kött, skippa transportkrävande processad mat, laga egen mat av kravmärkta obesprutade råvaror, sluta med tobak, bojkotta fyrverkeriförsäljning till privatpersoner och köp inte plastförpackningar, skänk pengar eller investera i miljöbevarande energilösningar, låt barnen få vänta med körkortet och samåk eller åk kommunalt. Cykla till deltidsjobbet och hoppa över semesterresan till tropikerna så har du faktiskt råd! Själv har jag några punkter kvar att bocka av men cyklar i -34 grader och är tyvärr beroende av mycket sparsamt utbud här i glesbygden. Har gjort sammanlagt 6 flygresor till varmare länder på mina 45 år, nej, det är faktiskt ingen mänsklig rättighet. Vi är bortskämda långt bortanför vår egen fattningsförmåga, vi är så dumma att vi inbillar oss att strävan efter att få det bättre är ett grundläggande behov (när vi redan har allt vi behöver och överflödsrelaterade sjukdomar är ett samhällsproblem) Så jag skulle snarare säga till du som läser detta: Gör det själv! Kunskapen, forskningen och alternativen finns redan, det är bara att sätta igång – för du är väl inte dum?!

  • Vi skall sluta se miljökrisen som ett individuellt problem. Krisen är strukturell. Kapitalet, alltså världens industrier smutsar ned vår värld och gör vinst. Staten och befolkningen skall rena och betala. Som individer skall vi skämmas för att vi åker på semester eller kör bil.
    Nej tag från profiten till rening av miljön. Kanske kan det leda till renare produktion. Tvinga fram elektrifiering av bilar med statliga tvångsmedel t. ex. Det vore en radikal åtgärd.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Volontären fick pris – men sen då?

Volontären fick pris – men sen då?

Årets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

”Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?”

”Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Men lösningen ligger alltid hos någon annan”, skriver Malena Ernman.

Vi måste offra världen för klimatets skull

Jag har alltid varit flygrädd. Jag har alltid avskytt precis allt som har med flygresor att göra. Utom när man väl har landat förstås.

Karusellen snurrar allt snabbare

Hur fort är fort nog? Alla klarar inte av att anpassa sig till den uppskruvade hastigheten.

Det älskar jag med Sverige

”I en bred och inkluderande nationalism får alla människor plats” skriver Malena Ernman i en krönika.

Vi som fångade för många dagar

Malena Ernman.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.