Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Fikarumshatet

Foto: David Lundmark.

”Artiklarna träffade hjärtat på mig”

Läs reportaget här:

Kampen om fikarummet

Dagens Arbetes reportage om kampen mot rasismen i fikarummen har engagerat många läsare . Industriarbetaren Thomas kände igen sig. Här är hans berättelse.

”Allting bubblade upp till ytan igen, när jag läste Dagens Arbetes artiklar om kampen i fikarummet. På min förra arbetsplats passerades alla tänkbara gränser. Jag fick anställningen samtidigt som flyktingströmmarna uppmärksammades på nyheterna. Jag mötte det rasistiska snacket från dag ett.

Det räckte med att någon sade något helt oskyldigt, de som hetsade mot invandrare snappade genast upp det. De fick reda på att jag umgicks med en flyktingfamilj, och då blev snacket att jag tjänade stora pengar på det. Men det handlade inte alls om det, så jag gick in i svaromål och sakteligen blev det hela tiden grövre och grövre.

När det var som allra värst så snackade de om att ”skjuta av” allt ”pack” – det var ”negrer, terrorister, judar, muslimer” – som kommer i ”hundratusentals”. Jag fick höra att de första som skulle mördas var flyktingfamiljen som jag hade lärt känna, och då passerade de alla tänkbara gränser i min värld.

En annan gång berättade jag på fikarasten att jag under helgen hade sett en film som jag tyckte var helt magisk. Filmens regissör har judisk bakgrund och det kunde min chef inte tåla, han skrek att hur i helvete kunde jag prata om en film som en judejävel hade gjort, det var synd att Hitler inte hade tagit kål på dem alla. Jag lämnade fikarummet i frustration och ilska.

För det mesta försökte jag föra en diskussion, men det blev för svårt när det blev för grovt och personligt. Jag försökte bemöta dem med fakta men de var inte intresserade.  Jag reagerade med ilska och ibland var det ju otroligt nära att det gick till våldsamheter, både från min och chefens sida.

Jag har aldrig tidigare i mitt yrkesliv varit med om det. Jag kunde höra något enstaka ord förut, men de strömningar som finns nu har blivit mer accepterade. När jag började jobba fanns sådana här åsikter mer i de övre socialklasserna, än där arbetarna hör hemma. Man var ju arbetskamrat med folk, man visste vad som försiggick ute i världen, och grundfilosofin var att hjälpa till och förstå dem som kommer hit.

Ja, jag stod emot ganska bra i början, och några jobbarkompisar var fantastiska människor. Men jag hade ångest varenda dag och jag letade efter möjligheter att vara sjuk och stanna hemma istället. Till slut blev det övermäktigt och de sista sex månaderna var fullständigt vidriga egentligen, så var det.
IF Metall hjälpte mig så att jag fick gå på grund av arbetsbrist och inte, som chefen ville ha till det, på grund av att jag skulle ha åsidosatt mina plikter och snackat skit om företaget.

Jag har själv varit klubbordförande och är van vid fackföreningarna på 60-, 70- och 80-talet. Dagens fackföreningar är ganska bleka i jämförelse. De har för lite att säga till och de är för fega. De har inte kvar kämpaglöden som fanns då, och jag kan känna att de har blivit för bekväma. Men det är min åsikt och det är möjligt att inte alla uppfattar det så.

Dagens Arbetes artiklar träffade hjärtat på mig. Jag kände direkt att jag måste berätta min historia. Det här blir ett sätt för mig också att bli av med det otroligt negativa bagaget. Jag vill att fler ska få veta hur det kan se ut våra arbetsplatser. Och att det finns inget alternativ förutom att våga stå emot. Det är bara fakta som kan bromsa brunskjortorna.”

Thomas

Thomas heter egentligen något annat

Läs mer:

3Kommentarer

stevO:

Du har fakta i boken Massutmaningen av Tino Sanandaji, läs den.

Dan Andersson:

Det är möjligt att dagens fackförbund är vekare. Men de handlar om maktförskjutning i samhället. På 60 talet och framåt hade facket politikerna i ryggen. Det har de inte längre.

Lars:

Läs seriösa recensioner om massutmaningen istället, det räcker…

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Han hade nog deltagit – om han blivit inbjuden

Ledarkrönika Jeanette Herulf minns en döv man på en industri i södra Sverige och tänker på likheten mellan honom och dem som ännu inte fått lära sig svenska.

Kampen om fikarummet

Rasismen har blivit ett arbetsmiljöproblem. Arbetare ställs mot arbetare i fientliga samtal under rasterna. Nu ändrar facket strategi - följ med DA på kurs i Blekinge.

15

Så ska Volvo mota rasismen

För att mota rasistisk jargong arbetar fack och ledning på Volvo Cars i Olofström förebyggande, både på arbetsgolvet och i fikarummen. Ledstjärnan är företagets uppförandekod.

Efter ett terrordåd

Debatt”Våga ta ställning mot främlingsfientlighet. Kollektiv bestraffning är inte lösningen, den är en del av problemet.” Tanja Räisänen och Thomas Lindell, förtroendevalda inom GS, uppmanar alla kämpa mot rasismen i efterdyningarna av terrorattentatet i Stockholm i april.

1

Så bemöter du fördomarna i fikarummet

DilemmatHur hanterar du fikarumsrasimen? DA frågade chefen på storbolaget, fackordföranden och en expert på främlingsfientlighet.

Lars Piirhonen. Foto:Sonja Jansson.

"Vi måste få upp ögonen på folk"

På skolgården var det Lars Piirhonen som fick ta emot rasistisk glåpord. När han nu ser hatet riktas mot andra grupper är han inte rädd för att sätta ner foten.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.