Industriarbetarnas tidning

Tusen problem – en syndabock

2 juli, 2021

Skrivet av

Allt är skit och åt helvete i landet som var bättre förr. I boken Det svenska missnöjet berättar folk vad de tycker fungerar dåligt.

Det svenska missnöjet

Författare:
Johanna Lindell, sociolog och medie- och kommunikationsvetare, och
Lisa Pelling, statsvetare och chef för tankesmedjan Arena Idé.
Förlag: Atlas.
Sidor: 176.
Utgivningsdag: Finns ute nu.

”Sverige är i dag ju helt horribelt jämfört med när jag växte upp. Massa kriminella och knark och skjutningar.”

Så säger en av de över 300 personer som öppnade dörren för Johanna Lindell, Lisa Pelling och andra som hösten 2019 knackade på hos folk för att prata om vad de var missnöjda med.

Deras samtal har sammanfattats i boken Det svenska missnöjet, av tanke­smedjan Arena Idé.

Sverige är på väg åt fel håll. Den känslan delas av allt fler, och det har gått fort uppåt med missnöjet. Det visar undersökningarna av svenskars åsikter och värderingar som SOM-institutet vid Göteborgs universitet gör. 2012 ansåg fyra av tio att Sverige var på väg åt fel håll. 2019 hade andelen vuxit till sex av tio.

Det svenska missnöjet är ojämnt fördelat. Särskilt stort är det bland människor med låg inkomst och kort utbildning, som bor i glesbygd eller i storstädernas socialt utsatta områden. På sex sådana platser har samtalen till boken ägt rum.

Författarna konstaterar att här har människor konkreta skäl att vara missnöjda.

Den sista affären har stängt, bussarna går inte längre, skolan har lagts ner och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har bommat igen.

En portuppgång har sprängts, det skjuts bland kriminella och man känner sig otrygg.

Närmsta sjukhus ligger femton mil bort och väntan på vård är numera månader lång.

Kroppen värker av jobbet, men ingen sjukpenning beviljas. Pensionen är låg trots ett helt arbetsliv. Det är svårt att få jobb.

”Jag har drygt fyra år till pension. Fattar de inte att ingen anställer folk över 60?” säger en kvinna som känner sig illa bemött av Arbetsförmedlingen.

Jimmie Åkesson (SD).
Foto: TT Nyhetsbyrån

Där missnöjet är störst har Sverigedemokraterna högst stöd. I bokens samtal lyfts ofta konsekvenserna av en misslyckad integration. Kulturkrockar som leder till konflikter, problem i skolan när många elever inte har svenska som modersmål, vad ungdomar som inte kommer in i samhället gör på dagarna och så vidare. De intervjuade upplever också att man inte kan prata om vissa vardagsupplevelser utan att bli beskylld för att vara rasist.

Men oavsett vad de är missnöjda med, svarar en övervägande andel att det största problemet i Sverige i dag är invandringen. Att den har tagit resurser som borde ha lagts på välfärden. Få tycker att sjukvården är Sveriges största problem trots att de själva främst har problem med hälsa och sjukvård.

Många oroar sig för sin ekonomi, men anger inte fattigdom och utsatthet som Sveriges största problem. Ingen svarar att den ekonomiska fördelningen i samhället – mellan de som har mycket pengar och de som har lite – är ett stort problem. Eller att skattesänkningar på hundratals miljarder under 2000-talet har tagit resurser som borde ha lagts på välfärden.

Hur får man en diskussion om svårigheterna med integration att handla om just det i stället för rasism?

Och hur får man en diskussion om hur de stora samhällsproblemen i Sverige ska lösas, utan att invandringen lyfts upp som det övergripande problemet?

Författarna ger inget svar på frågorna, men att lyssna på och förstå missnöjet kan vara en start.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Du får glömma allt, men inte mig”

”Du får glömma allt, men inte mig”

Boken om folkmusiklegenden Izzy Young och hans väg in i demensen är en rörande skildring av hur barn blir föräldrar.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Inför återvinningen är vi alla lika

Inför återvinningen är vi alla lika

I sin första seriebok skildrar Ulrika Linder en arbetsplats som är som samhället är mest – men ändå inte.

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Alltid minnas, aldrig normalisera

Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

Arbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den avhoppade nazisten

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker.
Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

40 år av bombhot, mord och politik

40 år av bombhot, mord och politik

Högerextremismen har tagit olika former de senaste 40 åren. Här är några händelser som präglat Sverige.

”Nationalism är farligt för mänskligheten”

”På Balkan ställde nationalisterna grupper mot grupper, och det var början till ett av historiens värsta folkmord.” Krigsveteranen och industriarbetaren Kennet Bergqvist uppmanar alla att rösta bort rasism och nationalism i valet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.