Industriarbetarnas tidning

900 miljoner till gröna jobb

17 januari, 2018

Skrivet av

Drygt 5 000 nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete genom en satsning på gröna jobb. De kommande tre åren lägger regeringen närmare en miljard kronor på projektet.

I dag presenterade Näringsdepartementet och Skogsstyrelsen detaljerna kring satsningen på att matcha arbetslösa mot jobb som finns inom de så kallade gröna näringarna. I dag saknas till exempel skogsarbetare och maskinförare i skogsbruket, men också personer som kan sköta naturreservat och friluftsområden eller städa stränder.

Under tre år satsar regeringen totalt 910 miljoner kronor på att erbjuda praktik och subventionerade anställningar till långtidsarbetslösa och nyanlända. De ska arbeta med eftersatta behov i samhället, till exempel röjning av skog, rusta upp vandringsleder eller städa upp runt bangårdar och stationer, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

– Tanken är att de som tar del av insatsen efter ett år ska ha tillräckliga kvalifikationer för att kunna anställas av företag inom gröna näringar som i dag har svårt att rekrytera, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg i pressmeddelandet.

Vid det senaste stora arbetsmarknadsprojektet på Skogsstyrelsen – SAFT – gick 20 procent av deltagarna ut i jobb. Det ska jämföras med de fem procent som i snitt lämnade dåvarande sysselsättningsfasen (Fas 3), säger Fredrik Gunnarsson, projektledare för gröna jobb på Skogsstyrelsen.

Förhoppningen är att den här satsningen ska ge ett bättre resultat och man kommer att söka samarbetsformer med både Arbetsförmedlingen, näringslivet och facket för att det ska lyckas.

I olika lokala arbetsmarknadsprojekt som har pågått hos Skogsstyrelsen under 2017 finns flera exempel där 40 procent av deltagarna har fått jobb, uppger Fredrik Gunnarsson.

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö deltog vid pressträffen när projektet presenterades.

– Vi tycker det är en bra satsning. Tricket för att det ska bli framgångsrikt är att projektet leder till jobb i branschen. Nu satsar regeringen rätt mycket på det här och de är måna om att branschen tar vid när projektet är slut. Och det har både arbetsgivarna i SLA och vi sagt att vi gärna bidrar till, säger han till Dagens Arbete.

Per-Olof Sjöö skulle också gärna se att de planterings- och röjningsjobb som finns i Sverige i första hand kunde gå till människor som redan finns här, i stället för att som i dagsläget hämta arbetskraft utomlands från till exempel Kamerun och Kambodja.

Deltagarna i satsningen kommer att inleda med en månads praktik och sedan fortsätta med elva månaders anställning.

– Vi har folk i gång redan på vissa håll. Några går vidare från de projekt vi redan har till den nya satsningen. I dagsläget är det nära hundra deltagare och vi kommer att växla upp under våren, säger Fredrik Gunnarsson.

Arbetsuppgifterna till insatsen tas fram av Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Trafikverket, Naturvårdsverket och de 21 Länsstyrelserna. Det är Skogsstyrelsen som samordnar insatserna. Uppgifterna som hittills har listats finns över hela landet och där nämns bland annat underhåll av vandringsleder och rastplatser, spångning och röjning, restaurering av gärdesgårdar samt restaurering av betesmarker.

Regeringen satsar 253 miljoner kronor under 2018 samt 303 miljoner kronor årligen under 2019 och 2020.

2 kommentarer till “900 miljoner till gröna jobb

  • En förtjänst för samhället? Löfven dumpar 910 miljoner skattekronor på subventionerade hitte-på-jobb. Naturreservat, vandringsleder, trädgårdar, friluftsområden, städa stränder och bangårdar…

    Har man inte försökt länge nog nu att dumpa skattepengar på hitte på-jobb utan några större resultat? Lägg pengarna på pensionerna istället.

  • Det är omöjligt för en person som vill byta jobb mitt i livet att få någon statligt stöd till utbildning, det blir kommunerna som får ta besluten. Då prioriteras inte en person som redan har arbete.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vi ska äga välfärden tillsammans

Vi ska äga välfärden tillsammans

Nej, industriarbetarna har aldrig varit ”basically gone”. I och med den gröna omställningen är vi viktigare än någonsin för klimatet – och vår välfärd, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

”Inget stöd för att privat förmedling är bättre”

Samma dag som Arbetsförmedlingen varslar 4500 personer kommer arbetsmarknadsutredning med sitt betänkande: Det finns inget stöd i forskningen för att det vore bättre att lägga ut all arbetsförmedling externt, säger utredaren Cecilia Fahlberg.

Valets stora ideologiska strid gäller arbetslivet

I utfrågningen av Centerledaren Annie Lööf härom kvällen i SVT blev det tydligt att hon inte greppade detta med LAS och turordningsreglerna. Centern vill kraftigt försvaga anställningstryggheten men Annie Lööf deklarerade samtidigt att det inte skulle innebära så mycket i praktiken för fack och arbetsgivare gör ju ändå upp. Jaha, vad är då problemet? Det […]

”Sluta sprida fel fakta”

”Sluta sprida fel fakta”

”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

”Matchningen måste förbättras”

”Matchningen måste förbättras”

Arbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Alliansens farliga arbetsmarknadspolitik

Det avgörande problemet är att företag skriker efter arbetskraft men inte rätt utbildad sådan. Det löses inte med sänkta löner, skriver Helle Klein i en ledarkommentar till Alliansens nya förslag om inträdesjobb för nyanlända. Kan någon i Svenskt Näringsliv förklara för allianspartierna att de ska ge sjutton i att politisera lönebildningen.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.