Trumps ståltullar hotar industrijobben i USA

Analys President Trump reser tullmurar mot världens stål och aluminiumindustri. Det kan bli en tuff resa för svenska stålverk. Men det kan ändå bli värst för de amerikanska industriarbetarna. 197 000 jobb försvann förra gången USA införde ståltullar.

Nästa vecka blir det 25 procent dyrare att sälja stål till USA. Aluminium 10 procent dyrare. Det är effekten av att president Trump inför strafftullar på ”allt stål och aluminium för lång tid framöver”.

Om det verkligen blir tullar på allt stål återstår att se. USA har infört liknande tullar tidigare, senast 2002 då president George W Bush ville skydda den amerikanska stålindustrin. Den gången tvingades USA att göra en hel del undantag. Detta eftersom mycket av det stål som USA importerar är så specialiserat och därmed livsnödvändigt för den inhemska produktionen.

Effekten för den starkt nischade svenska stålindustrin blev därför begränsad den gången.

Däremot drabbades den amerikanska stålkonsumerande tillverkningsindustrin hårt, enligt en utvärdering som gjordes när president Bush tagit bort tullarna ett år efter att de infördes.

Utvärderingen The Unintended Consequences of US Steel Import Tariffs: A Quantification of the Impact During 2002 visade att de flesta jobben som försvann fanns inom metallbearbetning, maskinindustri och bland underleverantörer till fordonsindustrin. Orsaken var för höga stålpriser.

Totalt försvann 197 000 jobb – fler än det totala antalet anställda i den amerikanska stålindustri som skulle skyddas. I stålindustrin fanns 187 500 anställda.

Enligt president Trump riktas de nya ståltullarna mot Kina som på 2000-talet vuxit till världens största stålproducent. Men det kan vara svårt att se Kina som ett direkt hot mot amerikansk stålindustri. Bara en procent av den kinesiska stålexporten hamnar i USA. Kinas stålexport går i första hand till Sydkorea, Vietnam, Filippinerna och EU.  Det mesta av importstålet i USA kommer från Kanada, men man köper också från bland annat EU och Sydkorea.

För svensk stålindustri är USA en viktig marknad, den näst största efter Tyskland. Exporten till USA är värd cirka 4 miljarder kronor om året, vilket motsvarar en tiondel av vad den svenska stålindustrin exporterar för. Om den svenska stålindustrin har samma möjlighet att krångla sig igenom de amerikanska tullmurarna som för femton år sedan återstår att se. Stålproduktionen är ju inte mindre nischad idag än då. Den globala industrin har blivit alltmer beroende av specialiserade leverantörer världen över. Redan nu har amerikanska stålkonsumenter — beroende av importerat specialstål — knorrat över Trumps tullar.

Det som främst bekymrar den svenska stålindustrin just nu är om det exportstål som stängs ute från den amerikanska marknaden nu letar sig till Europa och på så vis ökar utbudet och pressar ner den allmänna prisnivån på stål.

I det här sammanhanget talas det om europeiska tullkvoter. Vilket innebär: inga tullar på den stålimport som anses normal. Däremot tullar på det stål som plötsligt ”översvämmar” den europeiska marknaden till följd av de amerikanska tullmurarna. På så vis skulle två parter skyddas. Dels de företag som importerar stål till sin normala drift. Dels stålproducenterna som slipper tampas med dumpade priser. EU-kommissionen kan räkna med uppvaktning framöver.