Prispress driver fusk med löner i skogen
Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.
Industriarbetarnas tidning
22 maj, 2018
Skrivet av Marie Edholm
Skogsarbetaren jobbade sex dagar i veckan, men fick varken ob-tillägg eller övertidsersättning. Ett frivilligt byte av arbetstid anser arbetsgivaren, men GS-facket stämmer för brott mot kollektivavtalet.
En rumänsk skogsarbetare hade arbetat för samma svenska skogsentreprenör fem säsonger i rad. Den sjätte säsongen fick han inte någon färdtidsersättning för resorna från bostaden till arbetsplatserna i skogen, och kontaktade GS-facket för att få hjälp. Ombudsmannen som gick igenom medlemmens ärende upptäckte fler detaljer som inte såg rätt ut.
Det framgick att medlemmen arbetat minst sex dagar i veckan, ibland sju. Men varken övertidsersättning eller ob-tillägg hade betalats ut. Det saknades också semesterersättning och arbetstidsförkortning. Medlemmen hade även haft en arbetsledande roll och borde ha legat i en högre lönegrupp, anser GS-facket.
Trots centrala förhandlingar med arbetsgivarorganisationen SLA har parterna inte kunnat enas och facket har nu valt att stämma företaget inför Arbetsdomstolen.
– Det råder ingen tvist om att medlemmen har jobbat lördagar. Det har arbetsgivaren själv bekräftat, säger GS-fackets ombudsman Magnus Lindberg.
Enligt SLA:s förhandlare Örjan Lenárd har arbetstagaren själv önskat att arbeta på lördagar för att få en längre sammanhängande ledighet under sommaren och möjlighet att resa hem. Örjan Lenárd hänvisar till kollektivavtalets regel om att en anställd på eget initiativ kan byta arbetspass med sig själv och att den ordinarie lönen då ska betalas ut.
GS-fackets Magnus Lindberg invänder att den regeln inte kan användas på det sättet.
– Den handlar om att arbetstagaren ska kunna göra enstaka byten av arbetspass för att kunna göra privata ärenden, som att gå till tandläkaren till exempel. Det kan aldrig vara schemalagt under en längre period, som man har gjort i det här fallet.
GS yrkar i sin stämningsansökan på att företaget ska betala 44 000 kronor i utebliven lön och ersättning till medlemmen samt 50 000 kronor i skadestånd. GS yrkar även på att arbetsgivaren ska betala ett allmänt skadestånd på 250 000 kronor till förbundet för kollektivavtalsbrott.