Industriarbetarnas tidning

GS stämmer skogsentreprenör

22 maj, 2018

Skrivet av

Skogsarbetaren jobbade sex dagar i veckan, men fick varken ob-tillägg eller övertidsersättning. Ett frivilligt byte av arbetstid anser arbetsgivaren, men GS-facket stämmer för brott mot kollektivavtalet.

En rumänsk skogsarbetare hade arbetat för samma svenska skogsentreprenör fem säsonger i rad. Den sjätte säsongen fick han inte någon färdtidsersättning för resorna från bostaden till arbetsplatserna i skogen, och kontaktade GS-facket för att få hjälp. Ombudsmannen som gick igenom medlemmens ärende upptäckte fler detaljer som inte såg rätt ut.

Det framgick att medlemmen arbetat minst sex dagar i veckan, ibland sju. Men varken övertidsersättning eller ob-tillägg hade betalats ut. Det saknades också semesterersättning och arbetstidsförkortning. Medlemmen hade även haft en arbetsledande roll och borde ha legat i en högre lönegrupp, anser GS-facket.

Trots centrala förhandlingar med arbetsgivarorganisationen SLA har parterna inte kunnat enas och facket har nu valt att stämma företaget inför Arbetsdomstolen.

– Det råder ingen tvist om att medlemmen har jobbat lördagar. Det har arbetsgivaren själv bekräftat, säger GS-fackets ombudsman Magnus Lindberg.

Enligt SLA:s förhandlare Örjan Lenárd har arbetstagaren själv önskat att arbeta på lördagar för att få en längre sammanhängande ledighet under sommaren och möjlighet att resa hem. Örjan Lenárd hänvisar till kollektivavtalets regel om att en anställd på eget initiativ kan byta arbetspass med sig själv och att den ordinarie lönen då ska betalas ut.

GS-fackets Magnus Lindberg invänder att den regeln inte kan användas på det sättet.

– Den handlar om att arbetstagaren ska kunna göra enstaka byten av arbetspass för att kunna göra privata ärenden, som att gå till tandläkaren till exempel. Det kan aldrig vara schemalagt under en längre period, som man har gjort i det här fallet.

GS yrkar i sin stämningsansökan på att företaget ska betala 44 000 kronor i utebliven lön och ersättning till medlemmen samt 50 000 kronor i skadestånd. GS yrkar även på att arbetsgivaren ska betala ett allmänt skadestånd på 250 000 kronor till förbundet för kollektivavtalsbrott.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Prispress driver fusk med löner i skogen

Prispress driver fusk med löner i skogen

Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.

GS-facket stäms för lönetvist

GS-facket stäms för lönetvist

Kan en person som har jobbat för Skogsstyrelsen i sju år räknas som oerfaren? Det anser Skogsstyrelsen som vill sätta lönen 5 000 kronor lägre än vad facket anser är rätt. Nu vill myndigheten pröva frågan i domstol.

Sa nej till övertid – fick sparken

Industriarbetaren hade förlorat sin son och ytterligare en anhörig. Arbetsgivaren krävde övertid, men mannen sade nej. Då fick han sparken. Nu stämmer IF Metall företaget inför Arbetsdomstolen. Den 50-årige industriarbetaren arbetar hos en underleverantör till fordonsindustrin i Mellansverige. Enligt stämningsansökan som IF Metall lämnat in till Arbetsdomstolen, AD, ville arbetsgivaren att mannen skulle jobba övertid […]

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

Ingår middag när jag jobbar över?

Ingår middag när jag jobbar över?

Har man rätt till någon form av måltid på jobbet när man arbetar planerad övertid, på till exempel en lördag?, frågar en läsare.

Mörk tid väntar trähusföretagen

Mörk tid väntar trähusföretagen

Inbromsningen i trähusbranschen fortsätter. Efter en tuff höst lades flera stora varsel i januari. Nu flaggar arbetsgivarna för ännu bistrare tider det kommande året.

De vill ha makt över din tid – igen

De vill ha makt över din tid – igen

Jag kan inte låta bli att förvånas över arbetsgivarnas ovilja att ta oss på allvar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Vår framgång hänger på ditt stöd

Att förhandla om avtal är en maktkamp och det går inte att vara neutral. Krasst uttryckt: den som inte är med i facket stöttar arbetsgivaren, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.