När får jag svar om ledigheten?
En läsare vill söka ledigt för studier, och undrar om hen bör ansöka varje termin. Jurist Henric Ask reder ut vad som gäller.
Industriarbetarnas tidning
Rätten att studera Drömmer du om att få läsa på universitetet eller behöver du utbildning för att komma vidare i arbetslivet? Då är det bara att ta ledigt – det är din lagstadgade rätt.
Det finns detaljer i regelverket både för rätten till studieledigt och för studiestöd. Ta reda på allt som gäller din situation innan du söker.
… att vara noga med att bekräfta din plats i tid
när du kommit in på en utbildning, annars kan du förlora din plats.
Om du bara uppfyller några enkla kriterier kan inte arbetsgivaren neka dig att studera. Din rätt skyddas av studieledighetslagen. Den trädde i kraft 1975 och kom till efter att LO och Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, inte kunde komma överens avtalsvägen.
Du ska ha varit anställd hos din arbetsgivare minst de senaste sex månaderna eller totalt i tolv månader.
Om det gäller utbildning som rör fackliga frågor finns inget krav på hur länge du behöver ha varit anställd.
Du behöver inte studera något som har med ditt yrke att göra, så länge studierna uppfyller praxis för vad som är en utbildning. Studierna måste vara planmässiga och innehålla vissa inslag av undervisning.
Självstudier ger inte rätt till ledighet, inte heller hobby- eller rekreationsverksamhet som till exempel kortare språkkurser på en varm badort.
Ansök om studiestöd hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN. En del av stödet består av ett bidrag, resten är ett lån.
För studier på högskolenivå har du rätt till stöd för 240 veckor. För gymnasienivå har du rätt till 80 veckor om du redan har en gymnasieutbildning och 120 veckor om du saknar en.
Ansökan görs lättast digitalt på CSN:s sajt. Kom också ihåg att lånedelen av studiestödet ska betalas tillbaka på sikt.
Rätten att låna minskar stegvis från och med det år du fyller 47 och upphör helt när du fyller 57.
Du kan inte få studiestöd samtidigt som du får vissa andra ersättningar, som till exempel aktivitetsstöd eller vissa typer av sjukersättning.
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.