Industriarbetarnas tidning

De vet vad ölet ska stå på

26 november, 2018

Skrivet av

”Samlingen”. Slutprodukten får de anställda sällan ta del av, åtminstone inte på jobbet. Foto: Adam Daver.

Världsproducent Vad Svanskogs anställda gör på puben? Tänker på jobbet så klart. Åtminstone om beställningen serveras på ölunderlägg.

Svanskog bruk

Anor från 1700-talet. Först järnbruk, ­senare sågverksamhet och därefter massa- och kartong­fabrik.
Ingick tidigare i skogsindustrikoncernen Rottneros. Haft tillverkning av ölbrickskartong alltsedan 1960-talet.
Bolaget har 24 anställda.

Granar också!

Svanskog tillverkar även ark till doftgranar, men då är det asp i mellanskiktet i stället för gran.

400 000

Så många ölunderlägg tillverkar Svanskog varje timma (om man omräknar arken till den färdiga produkten).

1,4

millimeter är den mest efter­frågade tjockleken på ett ölunderlägg från Svanskog. Den kan dock variera mellan 0,8 och 2,3 millimeter.

Egentligen är det inte så konstigt. Är man anställd för att tillverka och paketera ark som är avsedda att bli just ölunderlägg i slutändan, så faller det sig ju rent naturligt att man ägnar en tanke åt jobbet även om man är på krogen och råkar få ett sådant på köpet. Vare sig man vill det eller inte. Ett par tre sekunder i alla fall.

Det har bland andra underhållselektrikern Peter Vikström erfarit.

– Jodå, så är det, erkänner han. Det är väl en arbetsskada. Klart man pillar lite på det och undrar om det kommer härifrån!

Och chansen att det kommer härifrån – en skramlig liten fabrik i djupaste Värmland – är tämligen stor. Ja, oavsett om du stöter på det i London, Los Angeles eller Långtbortistan. Svanskog svarar nämligen för halva världsmarknaden och då är ju oddsen för att underlägget ska vara just härifrån faktiskt fifty-fifty.

Då skulle man också kunna tro att den gångna sommarens värmebölja, kombinerat med fotbolls-VM, fick försäljningen av ölunderlägg att skjuta i höjden. Men nej, förklarar Peter Vikström.

– Åtminstone inte än. De tryckerier som vi säljer till har nog redan en hel del i sina lager.

För en lekman handlar det här bara om en bit hårdpapper med lite reklam på. Men för Peter Vikström och hans arbetskamrater handlar det förstås om betydligt mer än så. Det är deras levebröd. Dessutom är de erfarna proffs på området och vet att slipmassa är det enda rätta grundmaterialet samt att mixen av ytvikt, fukt och tjocklek också måste vara den rätta för själva slutresultatet.

Men glöm jobbet en stund. Säg att du nu sitter med ett glas cola eller öl tillsammans med några vänner på en bar någonstans. Med ölunderlägg. Hur gör du då som proffsen? Tar reda på om det rör sig om ett ölunderlägg från Värmland eller inte?

Enkelt. Skrapa bara lite försiktigt på ytskiktet. Lossnar det från det inre skiktet, då är det en värmlänning.

Och vill du imponera ytterligare på ditt sällskap, så kan du ju alltid förklara att mellanskiktet är ett hopkok av gran eftersom det ska ha så bra uppsugningsförmåga, och att de två yttre skikten är av björk eftersom det ska vara så bra att trycka på.

Om ingen fått ur sig ett ”åh fan!” vid det laget, så kan du alltid lägga till att Svanskog tillverkar hundratusentals sådana där. Varje timma.

Men, som Peter Vikström säger:

– Det mest intressanta är väl ändå inte brickorna, utan vad som till slut står på dem.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.