Industriarbetarnas tidning

Här kan du lyssna på våra inlästa reportage. Du hittar dem även i din poddspelare. Sök på ”Lyssna på DA”.

Foto: ØYVIND LUND

Blir Kjell någonsin fri?

11 december, 2018

EVIGT SKULDSATT Som nybliven pensionär trodde Kjell att inkassoföretagen äntligen skulle lämna familjen i fred. I stället kom ett brev från Kronofogden.

Text: Rasmus Lygner
Inläsning: Gunilla Ericson
Publicerat DA 9/2018
Läs reportaget här.

Läs mer: Kronofogden lyssna på DA privatekonomi skuldsättning

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.
Blir Kjell någonsin fri?

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.
”Skitjobbigt att leva på nåder”

”Skitjobbigt att leva på nåder”

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.
Många äldre fast hos Kronofogden

Många äldre fast hos Kronofogden

Svenska pensionärer dras med skulder sedan 90-talskrisen, det visar en ny analys från Kronofogden. I slutet av förra året hade drygt 40 000 pensionärer skulder hos myndigheten.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.
”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

Som skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.
Ovärdigt för ett välfärdsland

Ovärdigt för ett välfärdsland

”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
När skulden blir ett livstidsstraff

När skulden blir ett livstidsstraff

Mona Larsson tjänar 40 000 på en månad. Av det får hon och en tonåring 4 000 kronor att leva på. Hon är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. De flesta har hamnat där efter en personlig kris. I Monas fall var det skilsmässa.

”Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA”

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

Andra länders syn på skuld

14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.
Hela hans hem är en tidsresa

Hela hans hem är en tidsresa

Går det att skapa ett hem med enbart loppisprylar? Volvoarbetaren Christer Grindhage är på god väg. Varje rum inreds efter en tidsepok.

Hur mycket får jag tjäna på loppis?

Hur mycket får jag tjäna på loppis?

Sommaren är högtid för loppisar och auktioner. Men hur mycket får du egentligen tjäna på loppisförsäljning utan att behöva betala skatt? DA:s ekonomiexpert Annika Creutzer reder ut.
En framtid byggd av skräp

En framtid byggd av skräp

Hemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

Sommarläsning Reportage från året som gått

Svenskt hantverk hett i kristider

Svenskt hantverk hett i kristider

Trots pandemin är orderböckerna fulla hos svenska hantverksföretag. Knivar, yxor, kläder och heminredning är några succébranscher där anställdas skicklighet gör skillnad.
Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.
”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

Tre män på sågen i halländska Derome. Två av deras arbetskamrater orkade inte leva längre. Nu träffas de för att prata om det som hände.
Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.
Oro och sorg när fabriken flyttar

Oro och sorg när fabriken flyttar

En hel ort sörjer när Marbodalkök flyttar produktionen från Tidaholm till Jönköping.

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.
Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Klart att Stora Enso stänger Kvarnsveden

Nu är det klart att Kvarnsveden läggs ner senast sista september. Men facket ger inte upp. ”Vi tror fortfarande att det finns andra som kan vara intresserade.”
Här är flamsäkra bh:ar en självklarhet

Här är flamsäkra bh:ar en självklarhet

Sedan de kvinnliga skyddsombuden skapade ett eget nätverk är tonen en annan.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.
”Vi behöver fackets stöd för alternativ till Samhall”

”Vi behöver fackets stöd för alternativ till Samhall”

Vi önskar en bättre dialog med facken så vi tillsammans kan arbeta för att få fler medarbetarstyrda alternativ till Samhall, skriver Ulrica Persson, ordförande i Skoopi.
”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.
”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.
”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.
GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.
”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.