Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Det krävs mer än bara flex för företagen

21 februari, 2019

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Krönika Det finns saker som behöver diskuteras i lagen om anställningsskydd, Las. Men det måste ske utan att maktbalansen rubbas mellan fack och arbetsgivare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Få regler är så mytomspunna på svensk arbetsmarknad som Las, lagen om anställningsskydd. Nu är det återigen fokus på detta regelverk i och med den regeringsöverenskommelse som träffades i januari.

Jag tycker det finns en snedvriden bild av Las som främst beror på att Svenskt Näringsliv och dess stödtrupper ägnat åtskilligt med tid och resurser för att etablera lagen som ett stort problem på svensk arbetsmarknad. Tyvärr har det lett till att debatten grundar sig på ett antal felaktiga föreställningar om hur Las i praktiken tillämpas.

En av de största myterna rör turordningsreglerna, att uppsägningar som grundas på arbetsbrist ska följa en turordning baserad på anställningstid. I dagligt tal kallat ”sist in-först ut”.

Sanningen är att turordningsreglerna är utgångspunkten i en uppsägningsförhandling. Lika sant är att det görs väldigt många undantag från denna utgångspunkt. Man måste nämligen också ta hänsyn till att de som blir kvar har tillräcklig kompetens för det fortsatta arbetet. Detta görs i lokala förhandlingar mellan arbetsgivare och det lokala facket. Så vad är då problemet?

Lyssnar man på Las belackare behöver man öka företagens flexibilitet. Det innebär helt enkelt att arbetsgivaren ska få ett större inflytande över uppsägningsprocessen. Fackets inflytande ska minska och därmed också arbetstagarens möjlighet till en säker hantering i en situation där försörjningen står på spel.

Det är självklart att arbetsmarknaden ser annorlunda ut i dag än när Las kom till i början på 1980-talet. Det finns en rad olika faktiska problem som borde korrigeras i nuvarande lagstiftning.

I de förhandlingar som pågår mellan LO och Svenskt Näringsliv har facken påtalat behovet av tryggare anställningar och utvidgad rätt till omställning. Utgångspunkten är helt enkelt att om arbetsmarknaden blir mer komplex och förändringsbenägen behöver arbetstagarna tydliga spelregler och trygghet i förändringen.

Därför bör arbetsgivarnas ansvar för löpande kompetensutveckling stärkas. Det ska inte vara möjligt att konstatera att en arbetstagare har bristfällig kompetens i samband med en arbetsbristsituation. Det är ju uppenbarligen för sent då.

Min poäng är alltså att det är en alldeles för lätt genväg att kräva ökad flexibilitet för företagen. När det gäller framtidens anställningsskydd behöver flera andra aspekter belysas. Men för att hitta förhandlingslösningar som kan tillmötesgå både företagens och de anställdas behov krävs det en grundläggande samsyn att nya lösningar inte ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad. Just detta står också uttryckt i den januariöverenskommelse som den nya regeringen bygger sitt samarbete på.

Om det också kan bli ett handslag mellan arbetsmarknadens parter ser jag framför mig att vi kan hitta ett anställningsskydd som bär oss vidare på den skumpiga resan till framtidens arbetsmarknad.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

LO vill återuppta las-förhandlingar

LO vill återuppta las-förhandlingar

LO vill återuppta förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om las, som man avbröt i höstas. Framför allt vill man få till ett bättre stöd för omställning.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

Det borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

”Dödläget måste brytas”

”Dödläget måste brytas”

Även GS överväger att pausa samarbetet med Facken inom industrin. Samtalen om nytt omställningsavtal mellan LO och Svenskt Näringsliv måste återupptas snarast, kräver de.

Dagens las räcker inte till

Dagens las räcker inte till

Därför valde IF Metall att ansluta sig till partsöverenskommelsen om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Rätt av Kommunal och IF Metall

Rätt av Kommunal och IF Metall

Helle Klein: Centern och Liberalerna måste nu slänga Toijerutredningen i papperskorgen.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.