Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Det krävs mer än bara flex för företagen

21 februari, 2019

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Krönika Det finns saker som behöver diskuteras i lagen om anställningsskydd, Las. Men det måste ske utan att maktbalansen rubbas mellan fack och arbetsgivare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Få regler är så mytomspunna på svensk arbetsmarknad som Las, lagen om anställningsskydd. Nu är det återigen fokus på detta regelverk i och med den regeringsöverenskommelse som träffades i januari.

Jag tycker det finns en snedvriden bild av Las som främst beror på att Svenskt Näringsliv och dess stödtrupper ägnat åtskilligt med tid och resurser för att etablera lagen som ett stort problem på svensk arbetsmarknad. Tyvärr har det lett till att debatten grundar sig på ett antal felaktiga föreställningar om hur Las i praktiken tillämpas.

En av de största myterna rör turordningsreglerna, att uppsägningar som grundas på arbetsbrist ska följa en turordning baserad på anställningstid. I dagligt tal kallat ”sist in-först ut”.

Sanningen är att turordningsreglerna är utgångspunkten i en uppsägningsförhandling. Lika sant är att det görs väldigt många undantag från denna utgångspunkt. Man måste nämligen också ta hänsyn till att de som blir kvar har tillräcklig kompetens för det fortsatta arbetet. Detta görs i lokala förhandlingar mellan arbetsgivare och det lokala facket. Så vad är då problemet?

Lyssnar man på Las belackare behöver man öka företagens flexibilitet. Det innebär helt enkelt att arbetsgivaren ska få ett större inflytande över uppsägningsprocessen. Fackets inflytande ska minska och därmed också arbetstagarens möjlighet till en säker hantering i en situation där försörjningen står på spel.

Det är självklart att arbetsmarknaden ser annorlunda ut i dag än när Las kom till i början på 1980-talet. Det finns en rad olika faktiska problem som borde korrigeras i nuvarande lagstiftning.

I de förhandlingar som pågår mellan LO och Svenskt Näringsliv har facken påtalat behovet av tryggare anställningar och utvidgad rätt till omställning. Utgångspunkten är helt enkelt att om arbetsmarknaden blir mer komplex och förändringsbenägen behöver arbetstagarna tydliga spelregler och trygghet i förändringen.

Därför bör arbetsgivarnas ansvar för löpande kompetensutveckling stärkas. Det ska inte vara möjligt att konstatera att en arbetstagare har bristfällig kompetens i samband med en arbetsbristsituation. Det är ju uppenbarligen för sent då.

Min poäng är alltså att det är en alldeles för lätt genväg att kräva ökad flexibilitet för företagen. När det gäller framtidens anställningsskydd behöver flera andra aspekter belysas. Men för att hitta förhandlingslösningar som kan tillmötesgå både företagens och de anställdas behov krävs det en grundläggande samsyn att nya lösningar inte ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad. Just detta står också uttryckt i den januariöverenskommelse som den nya regeringen bygger sitt samarbete på.

Om det också kan bli ett handslag mellan arbetsmarknadens parter ser jag framför mig att vi kan hitta ett anställningsskydd som bär oss vidare på den skumpiga resan till framtidens arbetsmarknad.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

Naivt – eller farligt, Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.

Politiker: Lär er jobbet på jobbet!

Det borgerliga förslaget om instegsjobb är bara ytterligare ett i raden av försök att sänka lönerna.

Dagens las räcker inte till

Dagens las räcker inte till

Därför valde IF Metall att ansluta sig till partsöverenskommelsen om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Rätt av Kommunal och IF Metall

Rätt av Kommunal och IF Metall

Helle Klein: Centern och Liberalerna måste nu slänga Toijerutredningen i papperskorgen.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.