Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Kul att företaget vill testa, tycker Per Johansson, men han vågar inte riktigt tro på 150 meter höga torn än. Foto: Fredrik Swartling.
Erik Dölerud jobbar på tornet som snart ska lämna Moelvens limträ­fabrik i Töreboda. Foto:Fredrik Swartling.

Här byggs framtidens vindkraft

EnergiBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Per Johansson sopar golvet rent från spån, medan hans kollega borrar hål i balkarna till en bro som ska levereras till Mönsterås.

– Jag trodde inte på det först, och jag gör det inte riktigt än heller. 150 meter  … jag har svårt att tro att det kan funka. Men 30-meterstornet tror jag på.

Han pratar om projektet som har engagerat Moelven Töreboda de senaste två åren. Sedan årsskiftet har det lämnat idéstadie och ritningsbord för att flytta ut i produktionshallarna.

Nu ligger tjugo bitar krökt plywood, limmad i sju lager, prydligt staplade i fem högar. Det är alla delar som behövs för att bygga det första vindkraftstornet som blir 30 meter högt. Först ska bitarna bearbetas lite till och utsidan kommer att målas för att stå emot fukt och hårt väder. Någon gång i juni kommer tornet att lämna fabriken och köras ut till Hönö, där det ska testas, mätas och observeras på olika sätt för att se hur det beter sig.
30-meterstornet är bara en prototyp. Om allt går som planerat ska ett fullskaligt 150 meter högt torn byggas nästa år.

De färdiga modulerna kan staplas i varandra …Foto: Fredrik Swartling.
… och monteras ihop till cylindrar och torn ute på plats.

Frågan är hur man kommer på tanken att bygga 150 meter höga torn av trä, som ska tåla starka påfrestningar och stå minst lika länge som ett torn av stål, alltså 25 år. För David Olivegren kom idén naturligt. Han var båtbyggare som yngre, med ett stort intresse för vindkraft.

– Vi tillverkade både åror och master av trä, så jag tänkte att man borde kunna bygga större konstruktioner i trä också, säger han.

Så småningom lämnade han båtlivet, studerade till arkitekt och tiden gick. Men när vindkraft blev riktigt stort runt 2010 dammade han av sina gamla idéer. Fem år senare presenterade han dem för Chalmers entreprenörskola, valdes ut som ett av tio projekt som det satsades på, parades ihop med innovatörer och forskare och bolaget Modvion bildades.

För två år sedan tog de kontakt med Moelven Töreboda.

Det är inte alls ovanligt att de får förfrågningar från innovatörer och entreprenörer som vill ha en samarbetspartner för att testa eller utveckla olika projekt, berättar Moelven Törebodas vd Johan Åhlén. Under vinterhalvåret när det är mindre tryck i produktionen jobbar de ofta med olika projekt. Den här gången känns det ändå unikt, tycker han.

– Dels går det hand i hand med vår affärsidé om att bygga för en hållbar framtid. Dels var det ett seriöst projekt med andra seriösa samarbetspartners så det fanns substans i det redan från början.

Dessutom ser de en stor potential till en framtida marknad, om projektet faller väl ut.
– Vi kände att det här var för bra för att bara viftas bort.

Utvecklingen av vindkraftstornet har satt Moelven på prov. De har prövat sig fram till en ny tillverkningsteknik och nya sätt att använda trämaterialet på. Tillsammans med Modvion har de utvecklat och utvärderat, utvecklat och utvärderat.

För Modvion är det just bygget av prototypen som är det viktigaste testet. Att vindkraftstornet kommer att hålla och fungera när det väl står på plats är David Olivegren och hans kollegor Geir Söderin och Erik ­Dölerud säkra på. Det är själva tillverkningsprocessen som är utmaningen.

– Vi löser alla tillverkningsmässiga problem nu så att vi har underlag för produktion i stor skala sen, säger Erik Dölerud.

Moelven investerar material, tid och personal i projektet, men vet ännu inte om det kommer att leda till några intäkter framöver.

– Det är lite som att köpa en trisslott. Man vet inte förrän man har skrapat om den ger någon vinst. Men jag ser en stor potential att vinna stort på det här. Av alla projekt som vi har blivit erbjudna att delta i så är det ovanligt att det finns en så pass rejäl teoretisk potential till vinst som i det här, säger Johan Åhlén.

Förutsättningarna för att vindkrafts­tornen ska bli en produkt för marknaden och serietillverkas finns absolut, tror han. Men då måste de investera i en helt ny fabrik.

Johan Åhlén, vd på Moelven Töreboda, och Erik Dölerud, ingenjör på Modvion. Foto:Fredrik Swartling.
Geir Söderin och Erik Dölerud från Modvion vid bygget av den 30 meter höga prototypen. Foto:Fredrik Swartling.

I en av produktionshallarna har Kewin Tapper och Jan Löfqvist just byggt färdigt ­bjälklagen till ett studentboende. Innan dess hade de också tid att vara med och bygga lite på prototypen. Precis som flera andra var de rätt skeptiska till idén inledningsvis.

– Men när jag fått det förklarat för mig så känns det snarare väldigt logiskt. Det är klart att man ska bygga vindkraftverk i trä. Hållfastheten i trä är starkare jämfört med stål och betong, säger Kewin Tapper.

Vd Johan Åhlén pratar om en försiktig optimism, att alla verkligen vill att det ska fungera. Och Per Johansson – som sopar spån från golvet medan kollegan borrar hål i balkarna som ska bli en bro i Mönsterås – tycker att det är jätteroligt att företaget testar.
Men han är som sagt tveksam till att det verkligen ska funka att bygga 150 meter höga torn.

Samtidigt berättar han att träbroarna som han bygger utan problem klarar lastbilar och annan tung trafik.

– Det är det ju inte så många som tror heller. Att man kan bygga bilbroar i trä, konstaterar han.

Modulerna byggs ihop på plats

Genom att använda trä i stället för stål sänks kostnaden för att producera vindkraftstorn rejält. Dessutom kan tornen bli högre och ge mer ren el.

Att bygga 150 meter höga vindkraftstorn är bara ett första delmål för cleantech-bolaget Modvion. I framtiden ska de bli ännu högre, berättar vd Otto Lundman.

Ju högre tornen är, desto mer el går att utvinna ur vinden. Nära marken skapas turbulens, men på högre höjd blåser det både starkare och jämnare. Därför strävar alla efter att bygga allt högre vindkraftstorn.

Men högre torn leder också till att omkretsen måste bli större, vilket gör det svårt att transportera dem till platsen där de ska stå. Tunnlar, broar och vägar är inte tillräckligt stora eller breda.

Genom att bygga tornen av moduler i limträ kommer man runt det problemet. ­Modulerna kan fraktas liggande på varandra, sättas ihop till cylindrar först ute på plats för att sedan monteras ihop till ett torn.

Förutom att det finns mer och stabilare energi i vinden på högre höjd, kan även rotorbladen vara större och klara att driva en större generator för att alstra mer el.
Modvion räknar dessutom med att kostnaden för att producera trätorn blir 40 procent lägre än motsvarande torn av stål.

Fotnot: Modvion har utvecklats ur Chalmers Entreprenörskola. Vindkraftsprojektet delfinansieras av Energi­myndigheten, Moelven ­Töreboda, Pretec, Skellefteå Kraft, RISE och Chalmers.

Viktig när all el ska bli förnybar

Senast 2040 ska all el i Sverige vara förnybar. Vindkraft kommer sannolikt att bli en stor del av lösningen.

Det politiska målet i Sverige är att vi ska ha 100 procent förnybar el­produktion år 2040. I dag är ungefär hälften av elproduktionen förnybar i form av vattenkraft och vindkraft, som tillsammans producerar över 80 terawattimmar (TWh).

Energimyndigheten skriver i en ­rapport från 2018 att vi behöver tillföra ny elproduktion med mellan 60 och 120 TWh fram till 2045 för att ersätta anläggningar som blir för gamla, till exempel kärnkraft och gamla vindkraftverk. En stor del av den nya elen kommer att komma från just vindkraft, bedömer Energimyndigheten, bland annat eftersom det är den energiform som är billigast att nyinvestera i.

Ju högre vindkraftverken är, desto färre kommer att behövas. För att producera 60 TWh vindel krävs 12 000 vindkraftverk om de har en totalhöjd på 150 meter (cirka 100 meter högt torn), medan det räcker med 4 600 vindkraftverk om de är totalt 200 ­meter höga (cirka 135 meter högt torn).

I dag finns ungefär 3 600 vindkraftverk i Sverige.

Läs mer: Teknik och miljö


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.