”Värna framtidens pappersarbetare”Helle Klein om parternas gemensamma ansvar för kompetensförsörjningen.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Kul att företaget vill testa, tycker Per Johansson, men han vågar inte riktigt tro på 150 meter höga torn än. Foto: Fredrik Swartling.
Erik Dölerud jobbar på tornet som snart ska lämna Moelvens limträ­fabrik i Töreboda. Foto:Fredrik Swartling.

Här byggs framtidens vindkraft

EnergiBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Per Johansson sopar golvet rent från spån, medan hans kollega borrar hål i balkarna till en bro som ska levereras till Mönsterås.

– Jag trodde inte på det först, och jag gör det inte riktigt än heller. 150 meter  … jag har svårt att tro att det kan funka. Men 30-meterstornet tror jag på.

Han pratar om projektet som har engagerat Moelven Töreboda de senaste två åren. Sedan årsskiftet har det lämnat idéstadie och ritningsbord för att flytta ut i produktionshallarna.

Nu ligger tjugo bitar krökt plywood, limmad i sju lager, prydligt staplade i fem högar. Det är alla delar som behövs för att bygga det första vindkraftstornet som blir 30 meter högt. Först ska bitarna bearbetas lite till och utsidan kommer att målas för att stå emot fukt och hårt väder. Någon gång i juni kommer tornet att lämna fabriken och köras ut till Hönö, där det ska testas, mätas och observeras på olika sätt för att se hur det beter sig.
30-meterstornet är bara en prototyp. Om allt går som planerat ska ett fullskaligt 150 meter högt torn byggas nästa år.

De färdiga modulerna kan staplas i varandra …Foto: Fredrik Swartling.
… och monteras ihop till cylindrar och torn ute på plats.

Frågan är hur man kommer på tanken att bygga 150 meter höga torn av trä, som ska tåla starka påfrestningar och stå minst lika länge som ett torn av stål, alltså 25 år. För David Olivegren kom idén naturligt. Han var båtbyggare som yngre, med ett stort intresse för vindkraft.

– Vi tillverkade både åror och master av trä, så jag tänkte att man borde kunna bygga större konstruktioner i trä också, säger han.

Så småningom lämnade han båtlivet, studerade till arkitekt och tiden gick. Men när vindkraft blev riktigt stort runt 2010 dammade han av sina gamla idéer. Fem år senare presenterade han dem för Chalmers entreprenörskola, valdes ut som ett av tio projekt som det satsades på, parades ihop med innovatörer och forskare och bolaget Modvion bildades.

För två år sedan tog de kontakt med Moelven Töreboda.

Det är inte alls ovanligt att de får förfrågningar från innovatörer och entreprenörer som vill ha en samarbetspartner för att testa eller utveckla olika projekt, berättar Moelven Törebodas vd Johan Åhlén. Under vinterhalvåret när det är mindre tryck i produktionen jobbar de ofta med olika projekt. Den här gången känns det ändå unikt, tycker han.

– Dels går det hand i hand med vår affärsidé om att bygga för en hållbar framtid. Dels var det ett seriöst projekt med andra seriösa samarbetspartners så det fanns substans i det redan från början.

Dessutom ser de en stor potential till en framtida marknad, om projektet faller väl ut.
– Vi kände att det här var för bra för att bara viftas bort.

Utvecklingen av vindkraftstornet har satt Moelven på prov. De har prövat sig fram till en ny tillverkningsteknik och nya sätt att använda trämaterialet på. Tillsammans med Modvion har de utvecklat och utvärderat, utvecklat och utvärderat.

För Modvion är det just bygget av prototypen som är det viktigaste testet. Att vindkraftstornet kommer att hålla och fungera när det väl står på plats är David Olivegren och hans kollegor Geir Söderin och Erik ­Dölerud säkra på. Det är själva tillverkningsprocessen som är utmaningen.

– Vi löser alla tillverkningsmässiga problem nu så att vi har underlag för produktion i stor skala sen, säger Erik Dölerud.

Moelven investerar material, tid och personal i projektet, men vet ännu inte om det kommer att leda till några intäkter framöver.

– Det är lite som att köpa en trisslott. Man vet inte förrän man har skrapat om den ger någon vinst. Men jag ser en stor potential att vinna stort på det här. Av alla projekt som vi har blivit erbjudna att delta i så är det ovanligt att det finns en så pass rejäl teoretisk potential till vinst som i det här, säger Johan Åhlén.

Förutsättningarna för att vindkrafts­tornen ska bli en produkt för marknaden och serietillverkas finns absolut, tror han. Men då måste de investera i en helt ny fabrik.

Johan Åhlén, vd på Moelven Töreboda, och Erik Dölerud, ingenjör på Modvion. Foto:Fredrik Swartling.
Geir Söderin och Erik Dölerud från Modvion vid bygget av den 30 meter höga prototypen. Foto:Fredrik Swartling.

I en av produktionshallarna har Kewin Tapper och Jan Löfqvist just byggt färdigt ­bjälklagen till ett studentboende. Innan dess hade de också tid att vara med och bygga lite på prototypen. Precis som flera andra var de rätt skeptiska till idén inledningsvis.

– Men när jag fått det förklarat för mig så känns det snarare väldigt logiskt. Det är klart att man ska bygga vindkraftverk i trä. Hållfastheten i trä är starkare jämfört med stål och betong, säger Kewin Tapper.

Vd Johan Åhlén pratar om en försiktig optimism, att alla verkligen vill att det ska fungera. Och Per Johansson – som sopar spån från golvet medan kollegan borrar hål i balkarna som ska bli en bro i Mönsterås – tycker att det är jätteroligt att företaget testar.
Men han är som sagt tveksam till att det verkligen ska funka att bygga 150 meter höga torn.

Samtidigt berättar han att träbroarna som han bygger utan problem klarar lastbilar och annan tung trafik.

– Det är det ju inte så många som tror heller. Att man kan bygga bilbroar i trä, konstaterar han.

Modulerna byggs ihop på plats

Genom att använda trä i stället för stål sänks kostnaden för att producera vindkraftstorn rejält. Dessutom kan tornen bli högre och ge mer ren el.

Att bygga 150 meter höga vindkraftstorn är bara ett första delmål för cleantech-bolaget Modvion. I framtiden ska de bli ännu högre, berättar vd Otto Lundman.

Ju högre tornen är, desto mer el går att utvinna ur vinden. Nära marken skapas turbulens, men på högre höjd blåser det både starkare och jämnare. Därför strävar alla efter att bygga allt högre vindkraftstorn.

Men högre torn leder också till att omkretsen måste bli större, vilket gör det svårt att transportera dem till platsen där de ska stå. Tunnlar, broar och vägar är inte tillräckligt stora eller breda.

Genom att bygga tornen av moduler i limträ kommer man runt det problemet. ­Modulerna kan fraktas liggande på varandra, sättas ihop till cylindrar först ute på plats för att sedan monteras ihop till ett torn.

Förutom att det finns mer och stabilare energi i vinden på högre höjd, kan även rotorbladen vara större och klara att driva en större generator för att alstra mer el.
Modvion räknar dessutom med att kostnaden för att producera trätorn blir 40 procent lägre än motsvarande torn av stål.

Fotnot: Modvion har utvecklats ur Chalmers Entreprenörskola. Vindkraftsprojektet delfinansieras av Energi­myndigheten, Moelven ­Töreboda, Pretec, Skellefteå Kraft, RISE och Chalmers.

Viktig när all el ska bli förnybar

Senast 2040 ska all el i Sverige vara förnybar. Vindkraft kommer sannolikt att bli en stor del av lösningen.

Det politiska målet i Sverige är att vi ska ha 100 procent förnybar el­produktion år 2040. I dag är ungefär hälften av elproduktionen förnybar i form av vattenkraft och vindkraft, som tillsammans producerar över 80 terawattimmar (TWh).

Energimyndigheten skriver i en ­rapport från 2018 att vi behöver tillföra ny elproduktion med mellan 60 och 120 TWh fram till 2045 för att ersätta anläggningar som blir för gamla, till exempel kärnkraft och gamla vindkraftverk. En stor del av den nya elen kommer att komma från just vindkraft, bedömer Energimyndigheten, bland annat eftersom det är den energiform som är billigast att nyinvestera i.

Ju högre vindkraftverken är, desto färre kommer att behövas. För att producera 60 TWh vindel krävs 12 000 vindkraftverk om de har en totalhöjd på 150 meter (cirka 100 meter högt torn), medan det räcker med 4 600 vindkraftverk om de är totalt 200 ­meter höga (cirka 135 meter högt torn).

I dag finns ungefär 3 600 vindkraftverk i Sverige.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Värna framtidens pappersarbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Northvolt

Rekryteringsträff i Stockholm

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

RekryteringNorthvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

GS stämmer företag som avskedade för fusk med arbetstider

ArbetsrättEtt skogsvårdsföretag avskedade två anställda för fusk med arbetstiden. Den påföljden är alldeles för hård, anser GS-facket som stämmer företaget.

Sömmerskor på Kooperativa Syfabriken Linnéa.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

ArbetarhistoriaHär styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Stor eltruck

”Största skillnaden är ljudnivån”

ELDRIVNA TRUCKARGruvbolaget Boliden satsar på eldrift i Aitik. Med fyra truckar som går på el från vattenkraft sparar bolaget 800 000 liter diesel per år.

Simon Rohdin

Ledtiderna har mer än halverats

Bättre planeringPå fönsterfabriken NorDan i Kvillsfors har effektiviteten höjts utan att stressen ökat. Genom ständiga små förbättringar har alla tillsammans vänt förlust till vinst.

”Alla bara ­gissar och ­spekulerar”

OvisshetDet senaste året har de anställda på parkettfabriken Berg o Berg i Kallinge studsat mellan hopp och förtvivlan. Först nedlagda, sedan räddade i sista stund. Nu hänger allt på en tunn tråd igen.

Stefan Löfven och operatören Marika Hellberg-Bergkvist

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

Ny färdplanTusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

Pontus Georgsson.

”Allt handlar om att lyssna”

Ny förbundsordförandeNär han var ny på Skärblacka åkte han på stryk. I dag, mer än trettio år senare, har Pontus Georgsson valts till ordförande för hela Pappers.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Ladda ner DA nr 6 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

1

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Marie Nilsson: ”Högerextrema ska aldrig få vinna”

AlmedalenIF Metall manifesterar till stöd för RFSL, som i år valt att inte delta under Almedalsveckan på grund av hot från nazister.

1
Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Många kom fram och frågade”

VAD HÄNDE SEN?Förra vintern mötte vi Lenart Cerqueira, som hade fått tjänst­ledigt från Volvo Cars för att ta hand om ett barn som ett familjehem. I dag har vardagen kommit åter. Och vissa tankar framåt.

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

3

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Kassör misstänks för grov förskingring

En kassör vid en av Pappers avdelningar misstänks för grov förskingring. Det är avdelningens ordförande som har polisanmält kassören. ”Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi inte”.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.