Låt industrin bli det gröna navet
Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Industriarbetarnas tidning
3 juni, 2019
Skrivet av Marie Edholm
EnergiBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.
Per Johansson sopar golvet rent från spån, medan hans kollega borrar hål i balkarna till en bro som ska levereras till Mönsterås.
– Jag trodde inte på det först, och jag gör det inte riktigt än heller. 150 meter … jag har svårt att tro att det kan funka. Men 30-meterstornet tror jag på.
Han pratar om projektet som har engagerat Moelven Töreboda de senaste två åren. Sedan årsskiftet har det lämnat idéstadie och ritningsbord för att flytta ut i produktionshallarna.
Nu ligger tjugo bitar krökt plywood, limmad i sju lager, prydligt staplade i fem högar. Det är alla delar som behövs för att bygga det första vindkraftstornet som blir 30 meter högt. Först ska bitarna bearbetas lite till och utsidan kommer att målas för att stå emot fukt och hårt väder. Någon gång i juni kommer tornet att lämna fabriken och köras ut till Hönö, där det ska testas, mätas och observeras på olika sätt för att se hur det beter sig.
30-meterstornet är bara en prototyp. Om allt går som planerat ska ett fullskaligt 150 meter högt torn byggas nästa år.
Frågan är hur man kommer på tanken att bygga 150 meter höga torn av trä, som ska tåla starka påfrestningar och stå minst lika länge som ett torn av stål, alltså 25 år. För David Olivegren kom idén naturligt. Han var båtbyggare som yngre, med ett stort intresse för vindkraft.
– Vi tillverkade både åror och master av trä, så jag tänkte att man borde kunna bygga större konstruktioner i trä också, säger han.
Så småningom lämnade han båtlivet, studerade till arkitekt och tiden gick. Men när vindkraft blev riktigt stort runt 2010 dammade han av sina gamla idéer. Fem år senare presenterade han dem för Chalmers entreprenörskola, valdes ut som ett av tio projekt som det satsades på, parades ihop med innovatörer och forskare och bolaget Modvion bildades.
För två år sedan tog de kontakt med Moelven Töreboda.
Det är inte alls ovanligt att de får förfrågningar från innovatörer och entreprenörer som vill ha en samarbetspartner för att testa eller utveckla olika projekt, berättar Moelven Törebodas vd Johan Åhlén. Under vinterhalvåret när det är mindre tryck i produktionen jobbar de ofta med olika projekt. Den här gången känns det ändå unikt, tycker han.
– Dels går det hand i hand med vår affärsidé om att bygga för en hållbar framtid. Dels var det ett seriöst projekt med andra seriösa samarbetspartners så det fanns substans i det redan från början.
Dessutom ser de en stor potential till en framtida marknad, om projektet faller väl ut.
– Vi kände att det här var för bra för att bara viftas bort.
Utvecklingen av vindkraftstornet har satt Moelven på prov. De har prövat sig fram till en ny tillverkningsteknik och nya sätt att använda trämaterialet på. Tillsammans med Modvion har de utvecklat och utvärderat, utvecklat och utvärderat.
För Modvion är det just bygget av prototypen som är det viktigaste testet. Att vindkraftstornet kommer att hålla och fungera när det väl står på plats är David Olivegren och hans kollegor Geir Söderin och Erik Dölerud säkra på. Det är själva tillverkningsprocessen som är utmaningen.
– Vi löser alla tillverkningsmässiga problem nu så att vi har underlag för produktion i stor skala sen, säger Erik Dölerud.
Moelven investerar material, tid och personal i projektet, men vet ännu inte om det kommer att leda till några intäkter framöver.
– Det är lite som att köpa en trisslott. Man vet inte förrän man har skrapat om den ger någon vinst. Men jag ser en stor potential att vinna stort på det här. Av alla projekt som vi har blivit erbjudna att delta i så är det ovanligt att det finns en så pass rejäl teoretisk potential till vinst som i det här, säger Johan Åhlén.
Förutsättningarna för att vindkraftstornen ska bli en produkt för marknaden och serietillverkas finns absolut, tror han. Men då måste de investera i en helt ny fabrik.
I en av produktionshallarna har Kewin Tapper och Jan Löfqvist just byggt färdigt bjälklagen till ett studentboende. Innan dess hade de också tid att vara med och bygga lite på prototypen. Precis som flera andra var de rätt skeptiska till idén inledningsvis.
– Men när jag fått det förklarat för mig så känns det snarare väldigt logiskt. Det är klart att man ska bygga vindkraftverk i trä. Hållfastheten i trä är starkare jämfört med stål och betong, säger Kewin Tapper.
Vd Johan Åhlén pratar om en försiktig optimism, att alla verkligen vill att det ska fungera. Och Per Johansson – som sopar spån från golvet medan kollegan borrar hål i balkarna som ska bli en bro i Mönsterås – tycker att det är jätteroligt att företaget testar.
Men han är som sagt tveksam till att det verkligen ska funka att bygga 150 meter höga torn.
Samtidigt berättar han att träbroarna som han bygger utan problem klarar lastbilar och annan tung trafik.
– Det är det ju inte så många som tror heller. Att man kan bygga bilbroar i trä, konstaterar han.
Genom att använda trä i stället för stål sänks kostnaden för att producera vindkraftstorn rejält. Dessutom kan tornen bli högre och ge mer ren el.
Att bygga 150 meter höga vindkraftstorn är bara ett första delmål för cleantech-bolaget Modvion. I framtiden ska de bli ännu högre, berättar vd Otto Lundman.
Ju högre tornen är, desto mer el går att utvinna ur vinden. Nära marken skapas turbulens, men på högre höjd blåser det både starkare och jämnare. Därför strävar alla efter att bygga allt högre vindkraftstorn.
Men högre torn leder också till att omkretsen måste bli större, vilket gör det svårt att transportera dem till platsen där de ska stå. Tunnlar, broar och vägar är inte tillräckligt stora eller breda.
Genom att bygga tornen av moduler i limträ kommer man runt det problemet. Modulerna kan fraktas liggande på varandra, sättas ihop till cylindrar först ute på plats för att sedan monteras ihop till ett torn.
Förutom att det finns mer och stabilare energi i vinden på högre höjd, kan även rotorbladen vara större och klara att driva en större generator för att alstra mer el.
Modvion räknar dessutom med att kostnaden för att producera trätorn blir 40 procent lägre än motsvarande torn av stål.
Fotnot: Modvion har utvecklats ur Chalmers Entreprenörskola. Vindkraftsprojektet delfinansieras av Energimyndigheten, Moelven Töreboda, Pretec, Skellefteå Kraft, RISE och Chalmers.
Senast 2040 ska all el i Sverige vara förnybar. Vindkraft kommer sannolikt att bli en stor del av lösningen.
Det politiska målet i Sverige är att vi ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. I dag är ungefär hälften av elproduktionen förnybar i form av vattenkraft och vindkraft, som tillsammans producerar över 80 terawattimmar (TWh).
Energimyndigheten skriver i en rapport från 2018 att vi behöver tillföra ny elproduktion med mellan 60 och 120 TWh fram till 2045 för att ersätta anläggningar som blir för gamla, till exempel kärnkraft och gamla vindkraftverk. En stor del av den nya elen kommer att komma från just vindkraft, bedömer Energimyndigheten, bland annat eftersom det är den energiform som är billigast att nyinvestera i.
Ju högre vindkraftverken är, desto färre kommer att behövas. För att producera 60 TWh vindel krävs 12 000 vindkraftverk om de har en totalhöjd på 150 meter (cirka 100 meter högt torn), medan det räcker med 4 600 vindkraftverk om de är totalt 200 meter höga (cirka 135 meter högt torn).
I dag finns ungefär 3 600 vindkraftverk i Sverige.