Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Varning för nostalgin

26 juni, 2019

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Ledare Arbetarrörelsen måste återta framtiden.

Bad och bildning är tanken bakom omvandlingen av Viskadalens folkhögskola till ett Marx-spa. Kursgården ska inte vara något ”Scandic” utan i stället lyfta fram arbetarrörelsens rötter. Så hamnade en Marx-staty inne vid pool-anläggningen.

Vid Ädelfors folkhögskola däremot har man tagit bort verken av Karl Marx som tidigare stod i receptionen. De väckte anstöt och kunder klagade.

Reportaget om kursgårdarna är rolig läsning men i grunden handlar det om rörelsens självbild och val av framtidsväg. Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse. Jag minns när tavlor av Albin Amelin och Sven X:et Eriksson hängdes över med draperi för att Folkets Hus i Stockholm skulle bli ”Stockholm city conference center”. Kommersialismen tog över på arbetarrörelsens bekostnad.

I dag skulle nog en strikt kommersiell idé faktiskt vara att återgå till historien. Vi lever i nostalgins tid. Att känna till sin historia är nödvändigt men att göra dåtiden till platsen från vilken nutida politik ska formas kan bli förödande. Den växande nationalismen och protektionismen visar att det är tillbakablickandet mot en svunnen tid (som aldrig funnits) snarare än viljan att bygga framtiden som är förhärskande.

Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse.

Framtiden tycks i dag inge mer oro än förhoppningar. Om detta skriver sociologen Zygmunt Bauman i boken Retropia. Bauman menar att framtiden har förvandlats till att bli ”en plats för mardrömmar”. Det kan gälla skräcken för att förlora sitt arbete och sin sociala ställning, skräcken för att inte klara sig som gammal, skräcken för att se sina barn bli utblottade, för klimatkrisen etc.

”I takt med att hoppet om framsteg bleknar  … så erbjuder oss det kulturella arvet traditionen som tröst”, konstaterar Bauman. Historien förskönas och leder ofta till ett exkluderande av dem som inte var med då. Vårt minne är ”vårt” men minsann inte ”deras”. Uppdelningen i vi och dem blir så ett faktum.

Till arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna. Så blev den reformistisk, inte revolutionär. Den kände sin historia men ville skapa framtid.

Karl Marx pekade just på att revolutioner ofta sparkar upp dörren till framtiden samtidigt som revolutionärerna bär kopior på kläder som de dåtida hjältarna bar. ”Och precis när de verkar upptagna med att revolutionera sig själva och sakernas tillstånd för att skapa något som inte funnits tidigare, i just sådana epoker av revolutionära kriser, så samlar de ängsligt upp det förflutnas alla andar till hjälp, lånar deras namn, deras slagord och kostymer  …”.
En reformistisk rörelse behöver framtidsspanare, inte nostalgiker.

En kommentar till “Varning för nostalgin

  • Vi inom facken bär en gammal tanke, att dela på resurserna. De görs av naturfolken. Och gjordes i byarna förr.
    Hjälps vi åt kommer människan som art att överleva. Därför är tongångarna från Svenskt Näringsliv och nynyliberalismen så farliga. Ensam är inte stark. Alla kan bli sjuka och arbetslösa.
    Tryggheten är avgörande vilket samhälle vi ska ha!!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Det är också en styrka att vara pragmatisk

Ett medlemskap i Nato behöver inte betyda att vårt arbete för fred och mot kärnvapen behöver tystna. I bästa fall kan det bli tvärt om, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Snabba cash i truck-Sverige

Oseriösa arbetsgivare blundar. Skumraskutbildare säljer. Arbetare skadas. Handeln måste stoppas, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Märket är satt. Bravo!

Mot alla odds har industrins parter kommit fram till ett långt avtal som innebär en uppväxling av löneökningarna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ge ungdomarna amnesti nu

Flyktingpolitiken har lagt ansvaret för de asylsökandes framtid på arbetsgivarna. Det är absurt och måste ändras.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.