Industriarbetarnas tidning

”Det blir väldigt mycket dyrare”

5 september, 2019

Skrivet av PONTUS OHLIN och MARIE EDHOLM

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb i den grafiska branschen.

– Vi bävar inför konsekvenserna av det här, säger Erik Wallhed, vd på Bold Printing i Stockholm.

På tidningstryckeriet Bold Printing i Stockholm trycks bland annat Dagens Nyheter och Expressen. Fram tills nyligen tryckte de även gratistidningen Metro, men när den drogs in fick 16 personer lämna tryckeriet. I dag är de ungefär 150 anställda.

Tryckeriets vd Erik Wallhed är kritisk till förändringen av återvinningssystemet.

– Det finns inte så mycket lönsamhet omkring oss och det här riskerar att ta kål på en rätt stor del av branschen.

Mängden tryckta dagstidningar har minskat kraftigt i takt med att fler läser nyheter digitalt. Om kostnaden för fastighetsnära insamling blir så hög som konsulterna räknar med, och leder till kraftigt ökade papperspriser, riskerar det att bli en ny knäck på den nedåtgående upplagekurvan, tror Erik Wallhed.

– Det här kortar livslängden för tryckta tidningar ytterligare. Vi riskerar det fria ordet i tryckt form om papperskostnaden höjs som beräknat.

En snabbare övergång till digitala tidningar och magasin får till följd att även jobben i tryckerierna försvinner snabbare. Lars G Andersson är vd för Ruter AB i Laholm och Falk Graphik AB i Falkenberg med ungefär hundra anställda. Han säger att han verkar i en bransch som redan är ”hyggligt plågad” och att konsekvenserna av det nya insamlingssystemet blir allvarliga.

– Volymerna kommer att minska dramatiskt för tryckindustrin. Det kommer definitivt att påverka jobben.

Vad skulle det innebära för just er?

– Vi skulle behöva dra ner.

Han säger också något som många återkommer till:

– Jag ifrågasätter kraftfullt varför man gör en sådan här insats i ett område som är så väl fungerande. En väldigt hög andel papper samlas in redan i dag.

Ravindra Parasnis, vd på branschorganisationen Grafiska Företagen, tycker att förändringen av återvinningsreglerna är illa genomtänkt.

– Det blir väldigt mycket dyrare att samla in materialet, utan att höja återvinningsgraden för oss på papperssidan. Branschen är redan i dag ganska utmanad.

Värst är det för tidnings- och civiltryckerier. Förpackningsföretagen har större möjlighet att tackla höjda priser på grund av trenden att ersätta plastförpackningar med pappersförpackningar.

– Men jag ska inte säga att det väger upp hela kostnadsökningen, säger Ravindra Parasnis.

GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö. Foto: Madeleine Andersson

GS-facket organiserar grafikerna som jobbar på tryckerierna. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö förstår oron.

– En indirekt konsekvens av förändringen är att man måste hämta hem den fördyrande kostnaden någonstans. Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva.

Men samtidigt måste även pappersproducenter, förpackningsföretag och tryckerier fundera över hur man kan förbättra hållbarheten och det cirkulära tänkandet.

– Jag tycker inte bara att man kan slå ifrån sig, utan det gäller att tänka framåt också.

Han tycker att regeringens initiativ att försöka hitta en mer hållbar kedja för återvinning är bra, men de borde ha lagt mer tid på en ordentlig konsekvensanalys. Han är kritisk till att de genomfört förändringen utan att lyssna på den kritiken.

– Det här kan få oönskade konsekvenser, som att man slår ut kapacitet i onödan. Att man då också förlorar jobb kan inte ligga i regeringens intresse. Jag tycker att det är väldigt konstigt att man inte har tagit in de synpunkter som har kommit.

Gunvor G Ericson, t v och Isabella Lövin, språkrör (MP).

Regeringen har inte tid att svara

Varken minister eller statssekreterare har tid att svara på frågor från Dagens Arbete.

I reportaget riktar flera aktörer kritik mot de nya reglerna och hur regeringen har drivit igenom dem. Dagens Arbete har vänt sig till regeringen för att de ska ha möjlighet att svara på kritiken samt ett antal frågor vi ville ställa.

Hur kommer det sig till exempel att en ordentlig konsekvensutredning av kostnaderna inte har gjorts? Om investeringskostnaderna landar runt 13,5 miljarder, som den externa konsultrapporten visar, är då just fastighetsnära insamling den åtgärd som ger mest miljönytta för pengarna? Och är risken för förlorade jobb på pappersbruk, tryckerier och tidningar ett rimligt ”pris” att betala för att underlätta hushållens återvinning?

Under två veckors tid hade vi upprepad kontakt med presstjänsten på miljödepartementet, dit vi även mejlade våra frågor. Varken miljö- och klimatminister Isabella Lövin (Mp) eller statssekreterare Gunvor G Ericson hade tid att svara på våra frågor, fick vi veta.

En kommentar till “Det blir väldigt mycket dyrare

  • Det blir inte lätt att hålla god ton när man pratar om MP ty de vet inte hur det går till i verkligheten. Och vi vet också vem som får betala slutnotan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tryck på paus, Isabella Lövin

Tryck på paus, Isabella Lövin

Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Redan tillräckligt pressat”

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Enklare återvinning kan hota jobben

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Många långresor för att återvinna din tröja

Många långresor för att återvinna din tröja

Återvinning av textil har gjutit nytt liv i det nedlagda pappersbruket i Ortviken. Den nya verksamheten bygger på att råvaran åker som en pingisboll fram och tillbaka över jorden. Men det kan snart stoppas av nya EU-regler.

Snart gör de sista trycket

Snart gör de sista trycket

Skiftlaget i Landvetter har tryckt Göteborgs-Posten ihop i 40 år. Men sånt väger lätt när affärsbeslut fattas och miljoner kan sparas.
Vid nyår stannar tryckpressarna för gott. Till dess är det fullt ös.

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Först vågade de inte ta bort den blandade soptunnan. Men källsorteringen i lunchrummet gick över förväntan. Nu sorteras minsta skräp på Hällingsjö Hus.

V-Tab lägger ned tryckerier

V-Tab lägger ned tryckerier

Tryckeriföretaget V-Tab ska avveckla tidningstrycket och stänger tre anläggningar. Totalt 125 jobb försvinner i Landvetter, Södertälje och Norrahammar.

Nu ska vattnet renas på fabriken

Nu ska vattnet renas på fabriken

Xylem i Emmaboda utvecklar ett eget reningsverk för att återanvända regn- och processvatten.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Uppgörelse klar på V-Tab

Förhandlingarna mellan V-Tab och facken är klara. Beslutet att lägga ner i Västerås ligger fast. I mars ska produktionen vara avvecklad.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?