Industriarbetarnas tidning

”Det blir väldigt mycket dyrare”

5 september, 2019

Skrivet av PONTUS OHLIN och MARIE EDHOLM

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb i den grafiska branschen.

– Vi bävar inför konsekvenserna av det här, säger Erik Wallhed, vd på Bold Printing i Stockholm.

På tidningstryckeriet Bold Printing i Stockholm trycks bland annat Dagens Nyheter och Expressen. Fram tills nyligen tryckte de även gratistidningen Metro, men när den drogs in fick 16 personer lämna tryckeriet. I dag är de ungefär 150 anställda.

Tryckeriets vd Erik Wallhed är kritisk till förändringen av återvinningssystemet.

– Det finns inte så mycket lönsamhet omkring oss och det här riskerar att ta kål på en rätt stor del av branschen.

Mängden tryckta dagstidningar har minskat kraftigt i takt med att fler läser nyheter digitalt. Om kostnaden för fastighetsnära insamling blir så hög som konsulterna räknar med, och leder till kraftigt ökade papperspriser, riskerar det att bli en ny knäck på den nedåtgående upplagekurvan, tror Erik Wallhed.

– Det här kortar livslängden för tryckta tidningar ytterligare. Vi riskerar det fria ordet i tryckt form om papperskostnaden höjs som beräknat.

En snabbare övergång till digitala tidningar och magasin får till följd att även jobben i tryckerierna försvinner snabbare. Lars G Andersson är vd för Ruter AB i Laholm och Falk Graphik AB i Falkenberg med ungefär hundra anställda. Han säger att han verkar i en bransch som redan är ”hyggligt plågad” och att konsekvenserna av det nya insamlingssystemet blir allvarliga.

– Volymerna kommer att minska dramatiskt för tryckindustrin. Det kommer definitivt att påverka jobben.

Vad skulle det innebära för just er?

– Vi skulle behöva dra ner.

Han säger också något som många återkommer till:

– Jag ifrågasätter kraftfullt varför man gör en sådan här insats i ett område som är så väl fungerande. En väldigt hög andel papper samlas in redan i dag.

Ravindra Parasnis, vd på branschorganisationen Grafiska Företagen, tycker att förändringen av återvinningsreglerna är illa genomtänkt.

– Det blir väldigt mycket dyrare att samla in materialet, utan att höja återvinningsgraden för oss på papperssidan. Branschen är redan i dag ganska utmanad.

Värst är det för tidnings- och civiltryckerier. Förpackningsföretagen har större möjlighet att tackla höjda priser på grund av trenden att ersätta plastförpackningar med pappersförpackningar.

– Men jag ska inte säga att det väger upp hela kostnadsökningen, säger Ravindra Parasnis.

GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö. Foto: Madeleine Andersson

GS-facket organiserar grafikerna som jobbar på tryckerierna. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö förstår oron.

– En indirekt konsekvens av förändringen är att man måste hämta hem den fördyrande kostnaden någonstans. Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva.

Men samtidigt måste även pappersproducenter, förpackningsföretag och tryckerier fundera över hur man kan förbättra hållbarheten och det cirkulära tänkandet.

– Jag tycker inte bara att man kan slå ifrån sig, utan det gäller att tänka framåt också.

Han tycker att regeringens initiativ att försöka hitta en mer hållbar kedja för återvinning är bra, men de borde ha lagt mer tid på en ordentlig konsekvensanalys. Han är kritisk till att de genomfört förändringen utan att lyssna på den kritiken.

– Det här kan få oönskade konsekvenser, som att man slår ut kapacitet i onödan. Att man då också förlorar jobb kan inte ligga i regeringens intresse. Jag tycker att det är väldigt konstigt att man inte har tagit in de synpunkter som har kommit.

Gunvor G Ericson, t v och Isabella Lövin, språkrör (MP).

Regeringen har inte tid att svara

Varken minister eller statssekreterare har tid att svara på frågor från Dagens Arbete.

I reportaget riktar flera aktörer kritik mot de nya reglerna och hur regeringen har drivit igenom dem. Dagens Arbete har vänt sig till regeringen för att de ska ha möjlighet att svara på kritiken samt ett antal frågor vi ville ställa.

Hur kommer det sig till exempel att en ordentlig konsekvensutredning av kostnaderna inte har gjorts? Om investeringskostnaderna landar runt 13,5 miljarder, som den externa konsultrapporten visar, är då just fastighetsnära insamling den åtgärd som ger mest miljönytta för pengarna? Och är risken för förlorade jobb på pappersbruk, tryckerier och tidningar ett rimligt ”pris” att betala för att underlätta hushållens återvinning?

Under två veckors tid hade vi upprepad kontakt med presstjänsten på miljödepartementet, dit vi även mejlade våra frågor. Varken miljö- och klimatminister Isabella Lövin (Mp) eller statssekreterare Gunvor G Ericson hade tid att svara på våra frågor, fick vi veta.

En kommentar till “Det blir väldigt mycket dyrare

  • Det blir inte lätt att hålla god ton när man pratar om MP ty de vet inte hur det går till i verkligheten. Och vi vet också vem som får betala slutnotan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tryck på paus, Isabella Lövin

Tryck på paus, Isabella Lövin

Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Redan tillräckligt pressat”

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Enklare återvinning kan hota jobben

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Nu ska vattnet renas på fabriken

Nu ska vattnet renas på fabriken

Xylem i Emmaboda utvecklar ett eget reningsverk för att återanvända regn- och processvatten.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Uppgörelse klar på V-Tab

Förhandlingarna mellan V-Tab och facken är klara. Beslutet att lägga ner i Västerås ligger fast. I mars ska produktionen vara avvecklad.

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

De anställda ger inte upp om Kvarnsveden

De anställda ger inte upp om Kvarnsveden

Än lever hoppet om Kvarnsveden, åtminstone bland de anställda på golvet. ”Det är som att alla spottat sig i nävarna,” säger huvudskyddsombudet Janne Grundelius.

Industrislakt eller nya möjligheter?

Industrislakt eller nya möjligheter?

Europas motorfabriker går en oviss framtid till mötes när bilarna elektrifieras. Men Volvo Cars anläggning i Skövde är tidigt ute och rustar sig för omställningen.

Trähusen skjuter åter i höjden

Trähusen skjuter åter i höjden

Behovet av fler bostäder gör att branschen klarat pandemin. Den gröna omställningen fortsätter att ge fler byggen av trä.

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”LO kan inte göra så jädra mycket”

”LO kan inte göra så jädra mycket”

Nu kommer krav på ett fack för Samhalls anställda, men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att det snarare är politikerna som måste ta ett större ansvar.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Skapa ett Samhallfack

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.