Skugg­samhället är livsfarligtDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

”Att fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen”Carl-Einar Häckner om att ta emot sin ålder.

Industrin och klimatet

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

Lars Henriksson.

GÄSTKRÖNIKA Ska vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift i dag, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

Om skribenten:

Lars Henriksson är skribent och skyddsombud på Volvo Cars i Torslanda.

”Vad har vi för ansvar då, vi som gör bilarna?”

Medan bilarna som rullade ut under den förra stora bilkrisen ställde en arbetskamrat den besvärliga frågan om bilism och klimat. Att tjäna sitt levebröd på att tillverka bilar, kan det vara förenligt med att vara klimatmedveten?

I dag står konsumtionen i klimatdebattens förgrund och frågan är ännu viktigare eftersom att den riktar strålkastarljuset på problemets rot, produktionen. För det som inte produceras kan naturligtvis inte konsumeras. Det är bara i de bokstavstroende liberala läroböckerna i nationalekonomi som konsumenterna styr ekonomin.

Är då ansvaret vårt, vi som lever av fossilbrännande verksamheter? Våra jobb är mer detaljstyrda än någonsin. Vi som bygger bilar har inte makten ens över i vilken ordning vi ska plocka materialet eller var vi ska sätta ner fötterna, än mindre över vad vi producerar. De besluten fattas av andra krafter. Men det behöver inte innebära att vi struntar i resultatet av vårt arbete.

I många sammanhang – även fackliga – sprids i dag förhoppningsfulla fantasier om ”fossilfri tillväxt”. Tekniska innovationer och fri företagsamhet (gärna med skattestöd) kan fixa klimatet och allt annat kan fortsätta som vanligt. Det är ju precis det vi vill höra, inte sant?

Så kan vi klara av att vända bort ögonen från Gretas allvarliga blick och skaka av oss det dåliga samvete vi alla har. För innerst inne vet att saker och ting inte alls håller på att ordna sig. Världen accelererar tvärtom mot avgrunden. Hälften av alla fossila bränslen som någonsin eldats upp har bränts de senaste 30 åren, koldioxidhalten växer i takt med ekonomin.

Vore det inte istället rimligt om vi i talet om sysselsättning och tillväxt började fråga: ”Sysselsättning med vad? Tillväxt av vad?”

Tillväxt har inom arbetarrörelsen varit synonymt med jobb, vilket i sin tur betytt lön. Och för alla som lever på att sälja sin arbetskraft är det också så det är. Men som sagan om kung Midas lärt oss kan man inte äta guld. (Eller sedlar. Eller pensionsfonder.)

Det vi lever av är nyttigheter, saker vi genom arbete skapar i samspel med naturen. Alltför ofta förväxlar vi våra behov av trygga jobb med företagens behov av ständigt ökande vinster.

Det är för det mesta inte att vara på jobbet i sig vi är ute efter, utan den försörjning vi får och i sista hand de ting och tjänster vi producerar. Om dessutom resultatet av vårt arbete hotar våra livsvillkor behöver vi tänka efter vad vi kan göra åt det tillsammans.

Vore det inte istället rimligt om vi i talet om sysselsättning och tillväxt började fråga: ”Sysselsättning med vad? Tillväxt av vad?”

I 1970-talets England gjorde fack och anställda på krigsmaterieltillverkaren Lucas Aeorospace något oväntat när de ställdes inför hot om uppsägningar. I stället för att bara kräva mer pengar till krigsmakten ställde de frågan om hur koncernen skulle kunna ställas om till samhällsnyttig produktion. Ett fyrverkeri av skaparkraft utbröt när de anställda började undersöka vad de kunde använda sin kunskap och sina maskiner till.

Resultatet blev den omtalade Lucasplanen och begreppet ”alternativ produktion” nådde ända till svenska nedläggningshotade varv. Men som de själva sa kan man inte skapa öar av ansvar i ett hav av oansvarighet, planen hade krävt ett politiskt stöd som Laborregeringen inte vågade ge. Sedan kom Thatcher och varje tanke på att styra marknaden utplånades grundligt.

Och här står vi nu. Med full fart mot katastrofen, med skam för flygande och köttätande men utan att ställa den mest grundläggande frågan: vad ska vi göra när vi arbetar?

Vår värld är i full färd att förändras. Frågan är om vi ska vänta på låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen. Att självständigt och nyktert börja diskutera den frågan borde vara vår viktigaste fackliga uppgift i dag.

3Kommentarer

Jonte Petter:

Extremt viktiga tankar! Varför är det fortfarande en sån självklarhet att vi inte skall få bestämma vad vi gör på vår arbetstid? Och varför är vi så bekväma med den maktlösheten. Detta är en stor utmaning som facken måste ta.

Christina Gibson:

Lev nu. Gör ditt bästa. Det börjar med dig själv, tänk om. Vidare gör det bästa för din familj och sen vidga dina vyer till att se vad du kan göra för miljön och världen.
Och framför allt var medveten om att tiden är kort. Dagen D kan vara nära. Det tar mycket lång tid att ändra kurs för en oljetanker eller att lägga in backen.

Dan Andersson Åmål:

Det är en utmaning i sig att tänka nytt. Jag jobbar på en industri som har en ändlig råvara. Vi kan inte se allt ur vår snäva synvinkel. Vi måste se var framtidens jobb kommer!
De länder som inser det kommer att klara sig bra. Miljö och återvinning kommer att vara nyckelsektorer.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

DEBATTEn generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

DebattVi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

DebattHur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

2

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Återvinning

Tryck på paus, Isabella Lövin

LedareDet nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Bensinupproret

”Att säga att det handlar om överlevnad är verkligen att ta i”

Replik”I stället för att stödja ett lyxuppror som vill sänka bensinpriset, stöd ett som vill öka möjligheten till avdrag för jobbresor eller sänka fordonsskatten för dem som bor i glesbygd. Där finns det dessutom en reell möjlighet att påverka lagstiftaren och förändra”, skriver Kennet Bergqvist.

5

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

DEBATT”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

2

”Bensin­upproret är ett lyxuppror”

GästkrönikaHade bensinupproret verkligen varit för landsbygdsborna så borde det rimligen handla om bättre samhällsservice, skriver skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

24

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

GästkrönikaJan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

3

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Meningen med livet är att ha något att göra

KrönikaKulturhus ger hopp inför framtiden och ska finnas i hela Sverige, överallt, skriver DA-krönikören och trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Makten över företagen

Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef.

”Kortsiktigheten hotar framtiden”

DEBATTFöretagens kortsiktighet är det stora hotet mot framtiden, skriver Thomas Franzén, före detta vice riksbankschef. Med höga avkastningskrav blir det svårare för politiken att undvika en djup depression. Han efterlyser ”en ordentlig diskussion om kapitalmarknaden och företagens roll”.

2

Noll är en livsviktig siffra

KrönikaTrafiken och arbetsmiljön har mycket att lära av varandra, skriver DA:s krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.