Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Swedpaper har hoppat upp nio placeringar i löneligan när man tittar på de totala snittlönerna. De ligger nu på 33 875 kronor i månaden. Foto: David Lundmark
Södrakoncernens bruk i Mönsterås, Värö och Mörrum (bilden), har under längre tid legat bra till i lönetoppen. Det gäller även 2019. Södra Mörrum har dock halkat lite i listan över totallöner – från en tredje till en sjätte plats. Foto: Simon Rydén
Metsä Board Husum har tappat sin förstaplats bland dagtidarna, men klättrar ändå till en femteplats när det gäller snittlöner totalt (31 835 kronor). Foto: Per Ågren
I år fick den daggående personalen i Munksund ut ett par procent extra. Foto: Jonas Lindstedt
Tallriksfabriken i Strömsbruk ligger längst ner i tabellen. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Lönetoppen – och botten. De anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

Lönegapet ökar

Snittlöner totalt: Swedpaper i Gävle tar ett rejält skutt i årets lönetabell och petar ner tidigare års suveräner Södra Mönsterås till en tredjeplats. Swedpaper snittar på 33 875 kronor medan Tallriksfabriken i Strömsbruk tagit över sistaplatsen från Ahlstrom Munksjö Falun med sina 25 950 kronor.

Skillnad: 7 925 kronor (6 562 kronor, 2018).

Dagtid:

Fjolårets suverän Metsä Board Husum tappade förstaplatsen till Swedpaper med sina 34 294 i snitt. Klippans bruk är nya i botten med sina 25 902. Klippan är inne i en föryngringsperiod, där många äldre slutat och yngre med lägre löner kommit till.

Skillnad: 8 392 kronor (7 174 kronor, 2018).

Dagtid: (kontinuerlig – alla dagar)

Tre bruk på listan. Stora Enso Nymölla toppar med 31 360 kronor medan nykomlingen Nordic Paper i Säffle sladdar i botten med sina 25 705 kronor.

Skillnad: 5 655 kronor (1 967 kronor, 2018).

2-skift: (intermittent)

Holmen Braviken kvar i toppen med 33 254 kronor i snitt. I botten återfinns numera Nordic Paper Säffle med 25 564 kronor.

Skillnad: 7 690 kronor (7 775 kronor, 2018).

2-skift:(kontinuerligt)

Som i fjol toppar Billerud Korsnäs Gävle med 32 692 kronor i snitt. I botten, precis som i fjol, Nordic Paper Säffle med 26 277 kronor.

Skillnad:6 415 kronor (5 269 kronor, 2018).

3-skift:(intermittent med helg-/storhelgsuppehåll)

Ligno Demo Bäckhammar (före detta Lignoboost i Bäckhammar) behåller med sina 31 222 kronor förstaplasen, medan Metsä-Tissue Nyboholm dalat rejält och tar över sistaplatsen med sina 24 092 kronor.

Skillnad: 7  130 kronor (5 952 kronor, 2018).

3-skift: (kontinuerligt med tre, fyra eller fem skiftlag utan helguppehåll alternativt storhelgsuppehåll)

Även här tar Swedpaper över förstaplatsen med sina 33 802 kronor i snitt. Sämst snittlöner har numera ABB Figeholm med sina 26 467 kronor.

Skillnad: 7 335 kronor (7 016 kronor, 2018).

Tidigare års statistik har massabruken dominerat rejält och 2017 blev Södra Mönsterås första bruk att spränga den magiska 30 000-kronorsvallen. Numera är det 15 bruk som passerat denna gräns.

 

Södrakoncernens bruk i Mönsterås, Mörrum och Värö har under längre tid legat bra till i lönetoppen. Det gäller även 2019.

Men i år är det de lite mindre arbetsplatserna Swedpaper och Waggeryd Cell som kniper första- och andraplatsen.

Pappers ordförande Pontus Georgsson konstaterar att de femton bruken i lönetoppen är desamma som i fjol.

– De byter bara plats med varandra. Men det är alltid lika spännande att se den nya statistiken.

I år fäster han sig särskilt vid att Ahlstrom Munksjö Jönköping tar ett rejält kliv upp från bottenregionen efter ett bra lokalt utfall.

– De gör ett bra fackligt arbete i allmänhet och det här är ett kvitto på detta.

Den lokala ordföranden Daniel Caisan har med andra ord skäl att räta på ryggen.

Det är bra om medlemmarna berättar för varandra vad de tjänar.

Pontus Georgsson, förbundsordförande.

Till vinnarna i löneracet hör också den daggående personalen. I princip de som sköter underhållet, elektriker, mekaniker, svetsare med flera.

Pontus Georgsson ser detta som ett led i företagens behov av att behålla och rekrytera personal.

Bruken är inte de enda inom industrin som konkurrerar om dessa yrkeskompetenser.

– I Munksund fick man lokalt ut ett par procent extra i år som gick till den här gruppen.

– Medlemmarna i Munksund har också i högre utsträckning börjat gå på medlemsmötena och pressat på om högre lön. Vilket de också fått, säger Pontus Georgsson.

I dagsläget har snittet på 30 000 kronor för daggående passerats på inte mindre än 22 bruk.

Toppar gör även här Swedpaper med sina 34 294 kronor. Förklaringen till Swedpapers rejäla löneuppsving är enkel.

– Vi har ett lokalt lönetillägg för alla och på skift har vi ett generellt tillägg för utfyllnadstiden, kommenterar Pappers Mats Linander.

Det senare är en ersättning för att arbetsgivaren kan lägga ut arbetstiden flexibelt.

– De här två tilläggen har vi inte räknat in tidigare, men gör det i år.

Swedpapers tidigare ”bortglömda” tillägg, fick även Billerud Korsnäs Gävle att erinra sig ett liknande tillägg.

Den lönestatistik som Dagens Arbete publicerar bygger på rundringning och mejlkontakter med alla förbundets avdelningar.

Uppgifterna kommer i varje enskilt fall från avdelningens ordförande – i samarbete med brukens personalavdelningar.

Precis som tidigare år ska de uppgifter som lämnats in handla om fast lön plus tillägg, men utan ob-ersättning och tillfälliga bonusar.

I år tryckte DA på lite extra runt tilläggen, vilket uppenbarligen gav resultat på fler bruk än nyss nämnda.

Men det finns skäl att tro att det finns flera.

– Det vore bra om alla redovisade som man ska. Då får vi en ännu bättre lönestatistik, säger Pontus Georgsson.

– Den här statistiken som DA tar fram är väldigt användbar lokalt. Den ger möjlighet att jämföra löneläget både inom den egna koncernen och geografiskt mellan olika bruk.

Pontus Georgsson tycker att det är bra med en öppen statistik.

– Det är bra om medlemmarna berättar för varandra vad de tjänar. Det blir också ett sätt att avslöja oskäliga löneskillnader.

En intressant iakttagelse i årets statistik är att löneskillnaderna mellan bäst och sämst betalda arbetsplatser ser ut att öka.

Det handlar om dryga tusenlappen på totalsnittet, dagtid och i de olika skiftformerna.

Vad säger Pappers ordförande om detta?

– Vi har använt krontalspåslag i avtalsrörelsen just för att vi inte skulle gå isär. Men det har uppenbarligen inte hjälpt.

Vad kan man annars göra?

– Man måste börja förhandla om löner lokalt på allvar igen. Så är det inte nu.

När Pontus Georgsson intervjuades i fjol tryckte han hårt på att ett enskilt bruks bästa möjlighet att få upp eller förändra sitt löneläge är att byta lönesystem.

Det håller han fast vid.

Men att enskilda bruk hoppar upp och ner i tabellerna beror inte bara på att man bytt system.

Sånt som ändrad skiftgång, äldreavgångar, nyanställda med ingångslöner spelar också in.

Detta märks naturligtvis mest på mindre arbetsplatser, där relativt sett små förändringar kan leda till hopp i statistiken.

Klippans Bruk är ett utmärkt exempel på detta i årets statistik. I negativ bemärkelse.

De rasade från en mittenplacering till sista plats på dagtid, då ett antal äldre med höga löner slutade och yngre anställdes på lägre löner.

Läs mer: Lön


gw@da.se

1Kommentarer

Thomas Nilsson:

Intermittent betyder att man är ledig på lördag söndag.
Jag tror att man menar att det inte är storhelgsdrift . Skillnaderna mellan de olika bruken beror då på hur många storhelgsdygn man arbetar.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

7

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.