Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren.

Han har samlat in unik lönestatistik sedan 2001

Så gjorde vi Varje år samlar DA:s reporter Göran Widerberg in uppgifter om lön från de svenska pappersbruken.
– Jag tror inte det finns en bättre statistik när det gäller grundlöner på svensk arbetsmarknad idag, faktiskt, säger han.

Dagens Arbetes reporter Göran Widerberg har samlat in lönestatistiken för de svenska pappers- och massabruken varje år sedan 2001. Från början kom siffrorna från Pappers, som fick dem från arbetsgivarna i Skogsindustrierna, som i sin tur fick dem från dåvarande SAF – svenska arbetsgivareföreningen. Det fanns stora brister, berättar Göran Widerberg, vilket fick honom att själv börja kontakta fackklubbarnas ordförande på varje bruk, för att få in uppgifterna den vägen.

– Sen har statistiken bättrats på under hela processen fram tills idag, och jag törs påstå att de senaste 2-3 åren, den statistiken är den bästa någonsin. Jag tror inte det finns en bättre statistik när det gäller grundlöner på svensk arbetsmarknad idag, faktiskt, säger Göran Widerberg.

Det har också att göra med den höga organiseringsgraden inom Pappers. De fåtal procent som inte finns med i statistiken, på grund av att de inte är anslutna, skulle inte påverka lönenivåer eller placeringar nämnvärt, enligt Göran Widerberg.

Även om enskilda bruk har rört sig lite uppåt eller nedåt i statistiken har det i stort sett varit samma bruk i topp och samma bruk i botten av listan under åren.

– Men lönerna har ökat på vissa bruk, och det beror ofta på att man har slimmat organisationen. De enklare tjänsterna har tagits bort, så du har kvar dem som gör jobbet, på ett annat sätt än förr. När jag började med det här hade Korsnäs 1 200 anställda, och idag har det nästan halverats, säger Göran Widerberg.

Andra faktorer som spelar in på lönenivån är året runt-drift, som ger ett högre löneläge, och om det finns konkurrens om arbetskraften på orten. Även stora avgångar kan påverka mycket, speciellt på mindre bruk.

– Det kan vara negativt, som för Klippan nu senast, där ett gäng med höga löner gick i pension. När det då kommer in ungdomar på betydligt lägre löner, då faller man ju i statistiken.

I graferna över löneutvecklingen för Klippans bruk kan man se att snittlönen för dagtidsarbetare gått från 29120 kronor i månaden 2018 till 25902 kronor i månaden 2019, vilket gör att de nu har en sistaplacering vad gäller dagtidslöner.

Lyckade förhandlingar kan förstås också påverka placeringarna. Göran Widerberg har fått höra att statistiken DA publicerar används i de lokala löneförhandlingarna. Och redan första året bidrog den till förhandlingsframgångar i dalsländska Billingsfors.

– Jag blev närmast hjälteförklarad i Billingfors efter första lönestatistiken, där de låg ohjälpligt sist i botten. De fick full pott i de kommande löneförhandlingarna, för det var lite skämmigt att ligga så långt ner. Då blev jag höjd till skyarna av den dåvarande ordföranden där, berättar Göran Widerberg.

Ibland tar enskilda bruk jättekliv uppåt, eller rasar i placering mellan åren, på ett sätt som inte går att förklara med de faktorer som nämnts ovan.

– Det beror nästan alltid på felrapportering, säger Göran Widerberg, och tillägger att det förekommer på alla nivåer i listan, men att det blir allt bättre.

Topplacerade Swedpaper ökar till exempel nio placeringar, vilket har att göra med att de i år redovisar ett tillägg som inte tagits med tidigare. Det finns alltså anledning att tro att de borde legat högre även tidigare år. Detsamma gäller Billerud Korsnäs Gävle, som efter en förstaplacering 2012 dalat något i rankingen, men i år gör ett uppsving och landar på plats 4.

– De båda bruken ligger på samma industriområde, så när Swedpaper upptäckt att de hade ett tillägg de glömt att ta med dröjde det inte länge innan även Korsnäs hörde av sig om ett liknande tillägg. De delar facklig personal – de sitter i varandras styrelser, säger Göran Widerberg.

Några år har vissa bruk inte förhandlat klart när Göran Widerberg kontaktat dem under hösten. Då redovisar de det löneläge som gäller då, vilket kan ge dem en lägre placering i listan.

– Man skickar det man har, helt enkelt. Men det är inga bruk som saknas på listan, och det ser jag som den stora vinsten.

Att samla in uppgifterna tar ungefär en månad, berättar Göran Widerberg. Han lämnar tydliga instruktioner om vad som ska finnas med: grundlön plus tillägg, men inte ob. Responsen är lite blandad på klubbarna.

– Det här har varit ett påverkansjobb genom alla år, att få folk att inse att alla vinner på att lämna rätt statistik. Det har alla ordförandena i Pappers sagt genom åren, att den här statistiken är ovärderlig för dem att ha och snegla på när de sitter med arbetsgivarna. Pappers är helt unika i det här fallet.

Varför tycker just Pappers att öppenhet är så viktigt?

– Jag tror att det är ett förbund som redan från början ville visa för medlemmarna att de inte har något att dölja. De vill att medlemmarna ska veta varför de är med i ett fack, och då ska man inte mörka vissa saker. Sen tror jag att det på mellannivån kan kännas lite jobbigt att lämna ut siffror som rör det egna bruket och vad man tjänar.

Lotta Holmström