Industriarbetarnas tidning

Löneligan för pappers- och massabruk

3 juni, 2020

Skrivet av

Lönestatistik Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren.

 

6 olika skiftformer

  • Dagtid (7-16)
  • Dagtid kontinuerligt (även lördag/söndag)
  • 2-skift intermittent (förmiddag/eftermiddag, uppehåll helger)
  • 2-skift kontinuerligt (förmiddag/eftermiddag inklusive helger)
  • 3-skift intermittent (dygnet runt, uppehåll helg/storhelg)
  • 3-skift kontinuerligt (dygnet runt, i vissa fall uppehåll storhelg. Antal skiftlag varierar.)

Han har samlat in unik lönestatistik sedan 2001

Göran Widerberg har samlat in statistiken sedan 2001. Den blir bara bättre, säger han.

Så gjorde vi Varje år samlar DA:s reporter Göran Widerberg in uppgifter om lön från de svenska pappersbruken.
– Jag tror inte det finns en bättre statistik när det gäller grundlöner på svensk arbetsmarknad idag, faktiskt, säger han.

Dagens Arbetes reporter Göran Widerberg har samlat in lönestatistiken för de svenska pappers- och massabruken varje år sedan 2001. Från början kom siffrorna från Pappers, som fick dem från arbetsgivarna i Skogsindustrierna, som i sin tur fick dem från dåvarande SAF – svenska arbetsgivareföreningen. Det fanns stora brister, berättar Göran Widerberg, vilket fick honom att själv börja kontakta fackklubbarnas ordförande på varje bruk, för att få in uppgifterna den vägen.

– Sen har statistiken bättrats på under hela processen fram tills idag, och jag törs påstå att de senaste 2-3 åren, den statistiken är den bästa någonsin. Jag tror inte det finns en bättre statistik när det gäller grundlöner på svensk arbetsmarknad idag, faktiskt, säger Göran Widerberg.

Det har också att göra med den höga organiseringsgraden inom Pappers. De fåtal procent som inte finns med i statistiken, på grund av att de inte är anslutna, skulle inte påverka lönenivåer eller placeringar nämnvärt, enligt Göran Widerberg.

Även om enskilda bruk har rört sig lite uppåt eller nedåt i statistiken har det i stort sett varit samma bruk i topp och samma bruk i botten av listan under åren.

– Men lönerna har ökat på vissa bruk, och det beror ofta på att man har slimmat organisationen. De enklare tjänsterna har tagits bort, så du har kvar dem som gör jobbet, på ett annat sätt än förr. När jag började med det här hade Korsnäs 1 200 anställda, och idag har det nästan halverats, säger Göran Widerberg.

Andra faktorer som spelar in på lönenivån är året runt-drift, som ger ett högre löneläge, och om det finns konkurrens om arbetskraften på orten. Även stora avgångar kan påverka mycket, speciellt på mindre bruk.

– Det kan vara negativt, som för Klippan nu senast, där ett gäng med höga löner gick i pension. När det då kommer in ungdomar på betydligt lägre löner, då faller man ju i statistiken.

I graferna över löneutvecklingen för Klippans bruk kan man se att snittlönen för dagtidsarbetare gått från 29120 kronor i månaden 2018 till 25902 kronor i månaden 2019, vilket gör att de nu har en sistaplacering vad gäller dagtidslöner.

Lyckade förhandlingar kan förstås också påverka placeringarna. Göran Widerberg har fått höra att statistiken DA publicerar används i de lokala löneförhandlingarna. Och redan första året bidrog den till förhandlingsframgångar i dalsländska Billingsfors.

– Jag blev närmast hjälteförklarad i Billingfors efter första lönestatistiken, där de låg ohjälpligt sist i botten. De fick full pott i de kommande löneförhandlingarna, för det var lite skämmigt att ligga så långt ner. Då blev jag höjd till skyarna av den dåvarande ordföranden där, berättar Göran Widerberg.

Ibland tar enskilda bruk jättekliv uppåt, eller rasar i placering mellan åren, på ett sätt som inte går att förklara med de faktorer som nämnts ovan.

– Det beror nästan alltid på felrapportering, säger Göran Widerberg, och tillägger att det förekommer på alla nivåer i listan, men att det blir allt bättre.

Topplacerade Swedpaper ökar till exempel nio placeringar, vilket har att göra med att de i år redovisar ett tillägg som inte tagits med tidigare. Det finns alltså anledning att tro att de borde legat högre även tidigare år. Detsamma gäller Billerud Korsnäs Gävle, som efter en förstaplacering 2012 dalat något i rankingen, men i år gör ett uppsving och landar på plats 4.

– De båda bruken ligger på samma industriområde, så när Swedpaper upptäckt att de hade ett tillägg de glömt att ta med dröjde det inte länge innan även Korsnäs hörde av sig om ett liknande tillägg. De delar facklig personal – de sitter i varandras styrelser, säger Göran Widerberg.

Några år har vissa bruk inte förhandlat klart när Göran Widerberg kontaktat dem under hösten. Då redovisar de det löneläge som gäller då, vilket kan ge dem en lägre placering i listan.

– Man skickar det man har, helt enkelt. Men det är inga bruk som saknas på listan, och det ser jag som den stora vinsten.

Att samla in uppgifterna tar ungefär en månad, berättar Göran Widerberg. Han lämnar tydliga instruktioner om vad som ska finnas med: grundlön plus tillägg, men inte ob. Responsen är lite blandad på klubbarna.

– Det här har varit ett påverkansjobb genom alla år, att få folk att inse att alla vinner på att lämna rätt statistik. Det har alla ordförandena i Pappers sagt genom åren, att den här statistiken är ovärderlig för dem att ha och snegla på när de sitter med arbetsgivarna. Pappers är helt unika i det här fallet.

Varför tycker just Pappers att öppenhet är så viktigt?

– Jag tror att det är ett förbund som redan från början ville visa för medlemmarna att de inte har något att dölja. De vill att medlemmarna ska veta varför de är med i ett fack, och då ska man inte mörka vissa saker. Sen tror jag att det på mellannivån kan kännas lite jobbigt att lämna ut siffror som rör det egna bruket och vad man tjänar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Södra Mönsterås 31 756 kr i snittlön.

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här – se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken.
– Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Bästa lönerna på Mönsterås

Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

Så ligger du i lönelistan

Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Jan Lindgren, maskinoperatör, sörjer tiden då han gick sexskift och fick 2 500 mer i plånboken.

Säffle blickar framåt

Nordic Paper Säffle är ett typisk mittenbruk i lönestatistiken. – Lönerna är lite för dåliga. Vi jobbar ändå kvällar, helger och nätter, säger maskinoperatören Jan Lindgren.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.