Industriarbetarnas tidning

Löneligan för pappers- och massabruk

3 juni, 2020

Skrivet av

Lönestatistik Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren.

 

6 olika skiftformer

  • Dagtid (7-16)
  • Dagtid kontinuerligt (även lördag/söndag)
  • 2-skift intermittent (förmiddag/eftermiddag, uppehåll helger)
  • 2-skift kontinuerligt (förmiddag/eftermiddag inklusive helger)
  • 3-skift intermittent (dygnet runt, uppehåll helg/storhelg)
  • 3-skift kontinuerligt (dygnet runt, i vissa fall uppehåll storhelg. Antal skiftlag varierar.)

Han har samlat in unik lönestatistik sedan 2001

Göran Widerberg har samlat in statistiken sedan 2001. Den blir bara bättre, säger han.

Så gjorde vi Varje år samlar DA:s reporter Göran Widerberg in uppgifter om lön från de svenska pappersbruken.
– Jag tror inte det finns en bättre statistik när det gäller grundlöner på svensk arbetsmarknad idag, faktiskt, säger han.

Dagens Arbetes reporter Göran Widerberg har samlat in lönestatistiken för de svenska pappers- och massabruken varje år sedan 2001. Från början kom siffrorna från Pappers, som fick dem från arbetsgivarna i Skogsindustrierna, som i sin tur fick dem från dåvarande SAF – svenska arbetsgivareföreningen. Det fanns stora brister, berättar Göran Widerberg, vilket fick honom att själv börja kontakta fackklubbarnas ordförande på varje bruk, för att få in uppgifterna den vägen.

– Sen har statistiken bättrats på under hela processen fram tills idag, och jag törs påstå att de senaste 2-3 åren, den statistiken är den bästa någonsin. Jag tror inte det finns en bättre statistik när det gäller grundlöner på svensk arbetsmarknad idag, faktiskt, säger Göran Widerberg.

Det har också att göra med den höga organiseringsgraden inom Pappers. De fåtal procent som inte finns med i statistiken, på grund av att de inte är anslutna, skulle inte påverka lönenivåer eller placeringar nämnvärt, enligt Göran Widerberg.

Även om enskilda bruk har rört sig lite uppåt eller nedåt i statistiken har det i stort sett varit samma bruk i topp och samma bruk i botten av listan under åren.

– Men lönerna har ökat på vissa bruk, och det beror ofta på att man har slimmat organisationen. De enklare tjänsterna har tagits bort, så du har kvar dem som gör jobbet, på ett annat sätt än förr. När jag började med det här hade Korsnäs 1 200 anställda, och idag har det nästan halverats, säger Göran Widerberg.

Andra faktorer som spelar in på lönenivån är året runt-drift, som ger ett högre löneläge, och om det finns konkurrens om arbetskraften på orten. Även stora avgångar kan påverka mycket, speciellt på mindre bruk.

– Det kan vara negativt, som för Klippan nu senast, där ett gäng med höga löner gick i pension. När det då kommer in ungdomar på betydligt lägre löner, då faller man ju i statistiken.

I graferna över löneutvecklingen för Klippans bruk kan man se att snittlönen för dagtidsarbetare gått från 29120 kronor i månaden 2018 till 25902 kronor i månaden 2019, vilket gör att de nu har en sistaplacering vad gäller dagtidslöner.

Lyckade förhandlingar kan förstås också påverka placeringarna. Göran Widerberg har fått höra att statistiken DA publicerar används i de lokala löneförhandlingarna. Och redan första året bidrog den till förhandlingsframgångar i dalsländska Billingsfors.

– Jag blev närmast hjälteförklarad i Billingfors efter första lönestatistiken, där de låg ohjälpligt sist i botten. De fick full pott i de kommande löneförhandlingarna, för det var lite skämmigt att ligga så långt ner. Då blev jag höjd till skyarna av den dåvarande ordföranden där, berättar Göran Widerberg.

Ibland tar enskilda bruk jättekliv uppåt, eller rasar i placering mellan åren, på ett sätt som inte går att förklara med de faktorer som nämnts ovan.

– Det beror nästan alltid på felrapportering, säger Göran Widerberg, och tillägger att det förekommer på alla nivåer i listan, men att det blir allt bättre.

Topplacerade Swedpaper ökar till exempel nio placeringar, vilket har att göra med att de i år redovisar ett tillägg som inte tagits med tidigare. Det finns alltså anledning att tro att de borde legat högre även tidigare år. Detsamma gäller Billerud Korsnäs Gävle, som efter en förstaplacering 2012 dalat något i rankingen, men i år gör ett uppsving och landar på plats 4.

– De båda bruken ligger på samma industriområde, så när Swedpaper upptäckt att de hade ett tillägg de glömt att ta med dröjde det inte länge innan även Korsnäs hörde av sig om ett liknande tillägg. De delar facklig personal – de sitter i varandras styrelser, säger Göran Widerberg.

Några år har vissa bruk inte förhandlat klart när Göran Widerberg kontaktat dem under hösten. Då redovisar de det löneläge som gäller då, vilket kan ge dem en lägre placering i listan.

– Man skickar det man har, helt enkelt. Men det är inga bruk som saknas på listan, och det ser jag som den stora vinsten.

Att samla in uppgifterna tar ungefär en månad, berättar Göran Widerberg. Han lämnar tydliga instruktioner om vad som ska finnas med: grundlön plus tillägg, men inte ob. Responsen är lite blandad på klubbarna.

– Det här har varit ett påverkansjobb genom alla år, att få folk att inse att alla vinner på att lämna rätt statistik. Det har alla ordförandena i Pappers sagt genom åren, att den här statistiken är ovärderlig för dem att ha och snegla på när de sitter med arbetsgivarna. Pappers är helt unika i det här fallet.

Varför tycker just Pappers att öppenhet är så viktigt?

– Jag tror att det är ett förbund som redan från början ville visa för medlemmarna att de inte har något att dölja. De vill att medlemmarna ska veta varför de är med i ett fack, och då ska man inte mörka vissa saker. Sen tror jag att det på mellannivån kan kännas lite jobbigt att lämna ut siffror som rör det egna bruket och vad man tjänar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

”Dubbelskift ska undvikas”

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här – se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken.
– Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Bästa lönerna på Mönsterås

Bästa lönerna på Mönsterås

Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

Så ligger du i lönelistan

Så ligger du i lönelistan

Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?