Industriarbetarnas tidning

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

3 mars, 2020

Skrivet av

Dilemmat Det handlar inte om att ha ”lite mensvärk”. Mer som en kniv som hugger i magen. Endometrios är en osynlig sjukdom, många lider i tysthet och det är vanligt med långa sjukskrivningar. För Madelene Andersson tog det nästan 20 år att få en diagnos.

Var tionde är drabbad

Endometrios innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen. De vanligaste symtomen är kraftiga menssmärtor, smärta vid samlag, och vid toalettbesök. Endometrios kan leda till ofrivillig barnlöshet.
Källa: 1177.

Du kan slippa karensavdrag

Om du har svåra smärtor och behöver sjukskriva dig ofta kan du ansöka om högriskskydd hos Försäkringskassan. Du kan då också slippa karensavdragen. Vänd dig till din läkare för ett utlåtande.
Källa: Försäkringskassan.

Kronisk smärta

Om du har ont under en längre tid finns risk att kroniskt smärtsyndrom utvecklas. Då kan man behöva träffa en smärtspecialist  för att få hjälp.
Källa: 1177

Problemen har funnits där ända sedan tonåren. Vid ett tillfälle blödde hon så kraftigt att hennes mamma tog henne till akuten. ”Det är bara riklig mens”, fick hon höra och blev hemskickad. Flera dagar varje månad fick smärtan henne att sitta dubbelvikt på toaletten och kräkas. När hon sökte hjälp på vårdcentralen rekommenderades hon att ta Alvedon. Ingenstans nämndes ordet endometrios.

– Det var först när jag googlat symptomen och tjatat på vårdcentralen som jag fick remiss till en gynmottagning.

Behandlingen med hormoner hjälper ofta bra, men vissa får besvärliga biverkningar.

– I stället för att några dagar i månaden vilja dö – bokstavligen – för att slippa ha ont, mådde jag mer jämntjockt kasst hela tiden. Så jag valde att sluta med hormonerna och har ännu inte hittat någon långsiktig lösning.

Efter två års heltidssjukskrivning har Madelene nu börjat arbetsträna på ett kooperativ. Att gå tillbaka till linan på Tectubes i Hjo, där hon jobbade fram till för tre år sedan, känns inte som en möjlighet.

– Jag hade bra stöd från chefen, och det är verkligen jätteviktigt. Men fabriksarbete är inte så lätt att anpassa till att någon behöver gå ifrån eller vara hemma ofta med kort varsel.

Att arbetsgivaren och Försäkringskassan har kunskap om hur man fungerar när man har endometrios och annan smärtproblematik är avgörande om det ska fungera att jobba, säger Madelene.

– Och så önskar jag att tjejerna som har så här ont får hjälp mycket tidigare. De måste få hjälp redan i skolan!

”Vilorum ska finnas på jobbet”

Matts Olofsson, överläkare, Endometrioscentrum, Uppsala:

Eftersom långvarig smärta riskerar att bli kronisk är det viktigt att behandlingen startar tidigt. Kraftig mensvärk, som inte lindras med receptfria smärtstillande, ska tas på allvar.

På jobbet är det bra om man tidigt kan sätta sig tillsammans – läkare, patient, arbetsgivare och försäkringskassa, för att diskutera långsiktiga lösningar. Arbetsgivaren kan behöva hitta nya arbetsuppgifter. Tunga lyft bör kanske undvikas. Det är viktigt att kunna växla mellan sittande och stående och att man kan ta några pauser under dagen. Vilorum ska finnas på arbetsplatserna.

Det är också bra om jobbet går att planera så att en upprepad sjukfrånvaro inte ställer till med allt för stora problem för arbetsgivare och arbetskamrater.

”Varje chef bör ha en plan”

Maud Johansson, RSO på IF Metall, HSO och mamma till Madelene (ovan) som har endometrios:

Jag hade aldrig hört talas om sjukdomen innan Madelene
fick sin diagnos. Kunskapen är fortfarande så dålig överlag.

Vi behöver prata ihop oss med arbetsgivarna. Varje chef borde ha ett kompendium med information om hur man ska agera, det här är så pass vanligt att det förr eller senare kommer att behövas.

Företagshälsovården behöver kopplas in och ibland kan den som är drabbad behöva hjälp att slussas vidare till sjukvården.

Det är ju fortfarande så att många hunnit ut i arbetslivet utan att ens ha fått en diagnos, och då behöver de också medicinsk hjälp.

”Arbetslivet sticker ut”

Christina Liffner, ordförande Endometriosföreningen, Sverige:

Vi har sett lite av en ketchupeffekt de senaste två åren, medvetenheten har blivit bättre. Men det finns fortfarande en stor okunskap på många håll – och där sticker arbetslivet ut.

Jag var 30 år när jag fick min diagnos och hade en stabil position på mitt jobb. Då var det lättare att ställa vissa krav. Vi fick ett vilorum och jag hade möjlighet att gå ifrån. För en ung person med en osäker anställning är det förstås mycket svårare.

Men om man ska prata arbetsgivarspråk så är en rimlig anpassning ett sätt att få ut mer av sina anställda.

Endometriosföreningen har tagit fram ett faktamaterial som man som anställd eller facklig företrädare kan ge till arbetsgivaren för att få i gång ett samtal.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Fixar din chef tampongerna?

Fixar din chef tampongerna?

Att ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

Här har du sjuktalen i siffror

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

”Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna”

”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.

”Försäkringskassan följer inte domen”

”Försäkringskassan följer inte domen”

”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.

Lagen ger sjuka rätt till a-kassa

Lagen ger sjuka rätt till a-kassa

Har du fått sjukpenningen indragen eftersom Försäkringskassan anser att du är frisk nog att ta ett annat arbete? Be om tjänstledigt. Då kan du ha rätt till a-kassa trots att du redan har ett jobb.

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Sjuktalen har gått ner, det lokala facket är aktivt i all rehabilitering.

Ljunghäll ska bli friskare

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

När coronan inte släpper

När coronan inte släpper

Många har kvarstående symtom efter att ha drabbats av covid-19. Det här ska du tänka på om du är drabbad.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.