Industriarbetarnas tidning

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

3 mars, 2020

Skrivet av

Dilemmat Det handlar inte om att ha ”lite mensvärk”. Mer som en kniv som hugger i magen. Endometrios är en osynlig sjukdom, många lider i tysthet och det är vanligt med långa sjukskrivningar. För Madelene Andersson tog det nästan 20 år att få en diagnos.

Var tionde är drabbad

Endometrios innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen. De vanligaste symtomen är kraftiga menssmärtor, smärta vid samlag, och vid toalettbesök. Endometrios kan leda till ofrivillig barnlöshet.
Källa: 1177.

Du kan slippa karensavdrag

Om du har svåra smärtor och behöver sjukskriva dig ofta kan du ansöka om högriskskydd hos Försäkringskassan. Du kan då också slippa karensavdragen. Vänd dig till din läkare för ett utlåtande.
Källa: Försäkringskassan.

Kronisk smärta

Om du har ont under en längre tid finns risk att kroniskt smärtsyndrom utvecklas. Då kan man behöva träffa en smärtspecialist  för att få hjälp.
Källa: 1177

Problemen har funnits där ända sedan tonåren. Vid ett tillfälle blödde hon så kraftigt att hennes mamma tog henne till akuten. ”Det är bara riklig mens”, fick hon höra och blev hemskickad. Flera dagar varje månad fick smärtan henne att sitta dubbelvikt på toaletten och kräkas. När hon sökte hjälp på vårdcentralen rekommenderades hon att ta Alvedon. Ingenstans nämndes ordet endometrios.

– Det var först när jag googlat symptomen och tjatat på vårdcentralen som jag fick remiss till en gynmottagning.

Behandlingen med hormoner hjälper ofta bra, men vissa får besvärliga biverkningar.

– I stället för att några dagar i månaden vilja dö – bokstavligen – för att slippa ha ont, mådde jag mer jämntjockt kasst hela tiden. Så jag valde att sluta med hormonerna och har ännu inte hittat någon långsiktig lösning.

Efter två års heltidssjukskrivning har Madelene nu börjat arbetsträna på ett kooperativ. Att gå tillbaka till linan på Tectubes i Hjo, där hon jobbade fram till för tre år sedan, känns inte som en möjlighet.

– Jag hade bra stöd från chefen, och det är verkligen jätteviktigt. Men fabriksarbete är inte så lätt att anpassa till att någon behöver gå ifrån eller vara hemma ofta med kort varsel.

Att arbetsgivaren och Försäkringskassan har kunskap om hur man fungerar när man har endometrios och annan smärtproblematik är avgörande om det ska fungera att jobba, säger Madelene.

– Och så önskar jag att tjejerna som har så här ont får hjälp mycket tidigare. De måste få hjälp redan i skolan!

”Vilorum ska finnas på jobbet”

Matts Olofsson, överläkare, Endometrioscentrum, Uppsala:

Eftersom långvarig smärta riskerar att bli kronisk är det viktigt att behandlingen startar tidigt. Kraftig mensvärk, som inte lindras med receptfria smärtstillande, ska tas på allvar.

På jobbet är det bra om man tidigt kan sätta sig tillsammans – läkare, patient, arbetsgivare och försäkringskassa, för att diskutera långsiktiga lösningar. Arbetsgivaren kan behöva hitta nya arbetsuppgifter. Tunga lyft bör kanske undvikas. Det är viktigt att kunna växla mellan sittande och stående och att man kan ta några pauser under dagen. Vilorum ska finnas på arbetsplatserna.

Det är också bra om jobbet går att planera så att en upprepad sjukfrånvaro inte ställer till med allt för stora problem för arbetsgivare och arbetskamrater.

”Varje chef bör ha en plan”

Maud Johansson, RSO på IF Metall, HSO och mamma till Madelene (ovan) som har endometrios:

Jag hade aldrig hört talas om sjukdomen innan Madelene
fick sin diagnos. Kunskapen är fortfarande så dålig överlag.

Vi behöver prata ihop oss med arbetsgivarna. Varje chef borde ha ett kompendium med information om hur man ska agera, det här är så pass vanligt att det förr eller senare kommer att behövas.

Företagshälsovården behöver kopplas in och ibland kan den som är drabbad behöva hjälp att slussas vidare till sjukvården.

Det är ju fortfarande så att många hunnit ut i arbetslivet utan att ens ha fått en diagnos, och då behöver de också medicinsk hjälp.

”Arbetslivet sticker ut”

Christina Liffner, ordförande Endometriosföreningen, Sverige:

Vi har sett lite av en ketchupeffekt de senaste två åren, medvetenheten har blivit bättre. Men det finns fortfarande en stor okunskap på många håll – och där sticker arbetslivet ut.

Jag var 30 år när jag fick min diagnos och hade en stabil position på mitt jobb. Då var det lättare att ställa vissa krav. Vi fick ett vilorum och jag hade möjlighet att gå ifrån. För en ung person med en osäker anställning är det förstås mycket svårare.

Men om man ska prata arbetsgivarspråk så är en rimlig anpassning ett sätt att få ut mer av sina anställda.

Endometriosföreningen har tagit fram ett faktamaterial som man som anställd eller facklig företrädare kan ge till arbetsgivaren för att få i gång ett samtal.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Fixar din chef tampongerna?

Fixar din chef tampongerna?

Att ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

”Politikerna avgör vem som kan arbeta”

”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

Här har du sjuktalen i siffror

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

”Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna”

”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.

”Försäkringskassan följer inte domen”

”Försäkringskassan följer inte domen”

”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.

Lagen ger sjuka rätt till a-kassa

Lagen ger sjuka rätt till a-kassa

Har du fått sjukpenningen indragen eftersom Försäkringskassan anser att du är frisk nog att ta ett annat arbete? Be om tjänstledigt. Då kan du ha rätt till a-kassa trots att du redan har ett jobb.

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Sjuktalen har gått ner, det lokala facket är aktivt i all rehabilitering.

Ljunghäll ska bli friskare

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

”Sjuk­försäkringen måste bli tryggare – nu!”

Alltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.