Vi förtjänar bättre än så här
egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Krönika Det gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen.
Under årets första veckor har jag haft förmånen att åka runt i Sverige och besöka både arbetsplatser och medlemmar. Närmare bestämt 30 arbetsplatser och över 1 000 medlemmar. Syftet med turnén har varit att informera om vad som står på spel i avtalsrörelsen och naturligtvis också samla på mig intryck och inspel från de medlemmar jag träffat.
Jag är överväldigad av det engagemang jag mött runt om i vårt avlånga land. Det finns ett genuint intresse för de frågor som är på bordet i avtalsförhandlingarna. Det finns också en naturlig förväntan på att GS ska fortsätta leverera starka kollektivavtal och bra löneökningar. Allt detta är ovärderligt att ha med sig i ryggsäcken när förhandlingarna går in i slutskedet. Stort tack till alla jag träffat och alla som varit med och riggat besöken!
En annan sak som har slagit mig är vilket värde som skapas av GS medlemmar. Varje dag landet runt produceras produkter som ska konkurrera på en stenhård marknad. Varje dag väcks nya idéer om effektivare arbetsmetoder och det är på golvet det omsätts till verklighet. Utan det kunnande som ni besitter skulle inte en enda produkt lämna utlastningen.
I den allmänna debatten är det sällan detta arbete lyfts fram. Ändå är vår gemensamma välfärd och vårt samhälle helt beroende av att vi tillverkar produkter som är konkurrenskraftiga på en internationell marknad. Sveriges välstånd bygger på det som lämnar våra arbetsplatser. På det viset är också GS medlemmar välfärdsarbetare.
Ta till exempel H-tryck i Markaryd som nu utvecklar helt fiberbaserade sugrör och muggar. Eller Gyllensvaans i Kättilstorp som producerar bokhyllan Billy till hela världen. Eller NK Lundströms Trävaru i Vännäs som levererar prima sågad träråvara.
Detta är bara några få axplock av det som pågår varje dag på våra arbetsplatser. Oftast på orter som medierna glömt bort för länge sen. Det är ett värdeskapande som förtjänar mycket större utrymme i vårt samhälle. Jag tycker det är hög tid att vi rätar lite på ryggen och faktiskt tar vår rättmätiga plats i debatten.
Allt detta sker med ett gemensamt ramverk som vi kallar kollektivavtal. Samma regelverk för alla i samma bransch. Ett regelverk som satts upp av de som faktiskt ska leva med det. Det är en oslagbar metod för att reglera en arbetsmarknad. När vi nu står i begrepp att teckna nya kollektivavtal gäller det att arbetsgivarna också förstår vilka det är som ser till att det finns något att skicka från utlastningen. Det är det bästa sättet att kvittera vår insats.
