Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

30 april, 2020

Skrivet av Carl-Einar Häckner

Carl-Einar Häckner är trollkarl och artist.

Krönika Det finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

Chopins dystra toner i Prelude nummer 6 i B-moll förflyttar mig till en plats där det sorgesamma blir oändligt vackert. I en dystopisk förnimmelse i mitt inre stjärnsystem ger jag upp. Det får gå som det går med jorden, människan och vår tid.

Musiken öppnar upp sinnena. Glömmer av att jag är. Funderar på allt och inget. Vad kommer hända när låten tar slut? Är världen förbi då? Människans existens borta? Allt över?

Verkligheten har blivit som på film. Rätt som det är kanske Tom Cruise dyker upp, här på landet i Halland, där jag just nu befinner mig i en självvald exil för att vänta ut pandemin. Med vild blick kommer vår actionhjälte in i stugan och frågar något käckt på engelska, som för handlingen framåt.

Vi måste tillverka en flotte och ta oss ut till en ö och öppna ett lock i marken och stoppa ner en flaska med ett medel före klockan 15.00. Då kommer världen att räddas.

För att klara det måste vi gå upp på det nyrenoverade kiseltaket och skrapa lite sot från skorstenen på en kniv, ner i en plastflaska och sedan sätta på oss klätterutrustning och sakta vinscha oss två meter ner till verandan.

Bara en tanke. Mitt i allt. Plasttaket ovanför verandan är helt nytt. Det gamla hade ett hål orsakat av en sopkvast – när jag försökte skrämma bort smutsen genom att stöta sopkvastskaftet mot taket underifrån.

Jag hoppas inte taket går sönder mitt i uppdraget.
Finns tid för tankar nu.

Undrar om han kommer? Tittar ut genom fönstret. Ser bara åker. Tittar ut genom andra fönstret. Ser bara hav. Hör vinden vina och hör fåglarnas sång och himlen är helt blå.
Ingen Cruise så långt ögat når.

Jag är inte ensam. Silea är här med sin hund Matshka, gathunden från Moskva, som hon adopterade i januari. Den har redan acklimatiserat sig och är en livsförhöjande existens som gör livet mer värdigt som människa.

Jag upptäcker mer inom mig själv genom hunden. När jag ser Matshkas sorglösa blick tror jag vi kommer klara den här krisen. Hon tittar upp på mig när jag sitter och övar piano.
Matshka har lagt sig precis där pedalerna är.

Prelude nummer 6 i B moll har beskrivits som regndroppar – men också som att själen kastas in i en rädd depression.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Hondon blev min biljett till världen

Hondon blev min biljett till världen

Man kan prata om nitar och långt hår, men egentligen handlar all rock’n’roll bara om en sak, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus.

Framtiden finns – än så länge

Framtiden finns – än så länge

Lyssna på vad framtidens riddare sitter och mumlar: Vi måste fortsätta att slåss, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Flykten från nuet borde få ett slut

Jag kanske aldrig växer upp helt, men det är dags att glänta på dörren till det verkliga livet, skriver frilansskribenten Carl Linnaeus.

Min mamma är en superkraft

Vår kärlek sträcker sig hela vägen till jävlarna på Handelsbanken, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Konsten jag älskar finns nu i sprithyllan

Att sälja bärs med fräsiga flasketiketter är det nya svarta, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus.

Kärleken har inga gränser

Vi möttes genom ett kulturutbyte, det ryska blandades med det svenska. Vad blev det av henne?, skriver Carl-Einar Häckner.

Jag är gjord för att älska (allt av) Kiss

Trots att jag är en bitter jävel klarar jag inte ens av att hata bandets största hit, skriver Carl Linnaeus.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Ångesten fäster när det blir tyst

Carl Linnaeus: Jag har lärt mig att godta mina regelbundna depressioner och parera dem genom att knarka musik.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.