Industriarbetarnas tidning

Ferbe om uppdraget som corona­samordnare: Många är fortfarande i chock

2 april, 2020

Skrivet av

DA MÖTER Regeringens coronasamordnare Anders Ferbe gjorde sin största insats redan före krisen. Han tog fram förslaget på korttidsarbete som nu används i stor skala. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på det.

Hektiska dagar. ”Det är en telefon som ringer och det är mejl som trillar in med olika synpunkter. Numera har jag i huvudsak videomöten med olika partsaktörer och med departementet i stället för fysiska möten.” Foto: Åke Ericson.

Anders Ferbe

Ålder: 65 år

Gör: Utsågs den 13 mars till regeringens särskilda samordnare gällande coronavirusets effekter på näringslivet.

Tidigare: Ordförande för IF Metall mellan 2012 och 2017. Efterträdde Stefan Löfven och efterträddes av Marie Nilsson. Socialdemokratisk politiker. Utredde frågan om korttidsarbete på uppdrag av regeringen och presenterade ett slutbetänkande i februari 2019.

Nu har det gått ett par veckor sedan du utsågs till regeringens coronasamordnare. Vad gör du egentligen på dagarna?

– Mitt uppdrag är att ha direktkontakt med parterna och näringslivets företrädare. Och utifrån de kontakterna ge regeringen en beskrivning av hur det ser ut i olika branscher, hur de upplever situationen och vad de anser behöver göras.

Vad har du fått höra?

– På ett mänskligt plan är det naturligtvis djupt tragiskt att höra de beskrivningar som företagen ger. Människor är förtvivlade. Än råder en klassisk krismentalitet och många är fortfarande i chock.

– Krisen har slagit hårt mot servicesektorn och mot hotell och restauranger. När samhället går från hundra till noll inom loppet av ett par dagar ställer det företagen och de anställda i en hopplös situation. Om det inte finns några kunder, hur ska de klara de fasta kostnaderna?

– Regeringen har antagit ett antal åtgärder för att mildra den ekonomiska krisen för många företag, men de kommer inte kunna rädda alla – det är omöjligt. Men det är bra att korttidsarbetet kom på plats, det är en grundförutsättning för att klara de mycket tunga varslen inom fordons- och verkstadsindustrin.

Ja, inom tillverkningsindustrin har tiotusentals anställda permitterats bara de senaste veckorna.

– Det är fruktansvärt för den enskilde. För även om du får en hygglig lön i samband med korttidsarbete, är det en oro som gnager. När kommer det här att ta slut? Vad händer med mitt jobb?

– Många underleverantörer till bilindustrin prövas oerhört hårt just nu, både själva företagen och de anställda. Många av dem ligger dessutom i mindre orter. När människors anställning hotas börjar de att se sig om efter alternativ, men på mindre orter finns inte alltid så många. Många människor undrar nog också vad som händer om de blir arbetslösa, om de kommer att få a-kassa eller inte.

Det som skedde på fem månader under finanskrisen, det har nu skett under loppet av tre veckor.

Innan du fick rollen som coronasamordnare skissade du på hur korttidsarbete skulle kunna fungera. Var det den här typen av kris som du hade i åtanke?

– Nej, bara för fyra månader sedan hade vi ingen aning om den här pandemin. Systemet är egentligen konstruerat för tillfälliga ekonomiska problem på företagsnivå. Som exempel brukade jag säga att om Donald Trump från en dag till en annan höjer tullarna får det konsekvenser för svenska företag. Då skulle ett system med korttidsarbete kunna hjälpa företagen att ta sig igenom en ekonomisk svacka.

Du har själv en bakgrund som ordförande för IF Metall och vi ser nu framför allt permitteringar inom industrin. Är korttidsarbete verkligen en lösning som fungerar för hela arbetsmarknaden?

– Systemet som sådant gäller alla branscher. Men det som har varit känt under många decennier är att den industriella sektorn är den som snabbast påverkas av konjunkturen och av ekonomiska problem. Därför är industrin van vid att hantera upp- och nedgångar. Den inhemska sektorn – alltså serviceindustrin och hotell och restauranger – har däremot varit ganska stabil över tid.

– Ta finanskrisen som exempel: den inhemska sektorn tuggade på, folk gick ut och käkade och bodde på hotell. Vad vi har sett under alla kriser är att industrin får ta den stora smällen, medan efterfrågan inom andra sektorer kvarstår. Så är inte fallet nu. Efterfrågan på den inhemska servicesektorn försvann över en natt och nu tillämpas korttidsarbete i delar av den.

”Det är fruktansvärt för den enskilde. För även om du får en hygglig lön i samband med korttidsarbete, är det en oro som gnager. När kommer det här att ta slut? Vad händer med mitt jobb?”, säger Anders Ferbe. Foto: Åke Ericson.

Men korttidsarbetet var från början tänkt för industrin?

– Bakgrunden till systemet är den erfarenhet vi har av stora industriella svängningar. Men i dag finns industriliknande produktion och utsatthet även i andra sektorer än för tjugo, trettio år sedan. Handeln är mer beroende av och utsatt för internationell konkurrens och stora hotellkedjor är ofta utlandsägda. Det har skett en förändring i det svenska näringslivet, så till vida att fler sektorer känner av när den internationella konjunkturen svänger.

– Tyskarna var först med att införa ett system för korttidsarbete, ”kurzarbeit”. Det var framförallt riktat till den industriella produktionen. Vi har tagit många lärdomar från industrin i skapandet av ett system för korttidsarbete, men det är bevisat att det fungerar också inom andra sektorer.

Du gjorde en jämförelse med finanskrisen. Hur skiljer sig krisen vi ser nu från den?

–  Snabbheten, allt går så ohyggligt fort. Jag har haft uppdraget att samordna näringslivets behov och insatser i drygt två veckor. Men det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår. Jag får många vittnesmål från olika branscher. Alltifrån den enskilde bagaren som helt plötsligt inte vet vad han ska göra för att alla kunderna har försvunnit, till hotellägaren i en bruksort som inte haft en enda gäst på fjorton dagar. Konsekvenserna är enorma och de har skett snabbt. Situationen som vi står inför är fullständigt exceptionell.

Men är det då rimligt att jämföra med finanskrisen?

– När Europas industri nu har stängt ner, finns det likheter med finanskrisen när den var som djupast. Då lärde vi oss att de länder som gav företagen möjlighet att ha kvar anställda, de klarade konkurrens framöver bättre. Men det som skedde på fem månader under finanskrisen, det har nu skett under loppet av tre veckor. Ingen kris är den andra lik. Finanskrisen var oerhört brutal och slog hårt mot industrin. Mängder av människor blev arbetslösa.

Är detta en värre kris?

– Jag tror inte att vi ska värdera krisen på det sättet ännu. Det får vi göra när vi ser ljuset i tunneln. Svartmålar vi redan nu, riskerar vi att förstärka människors oro. Därför vill jag nog vänta med att recensera den.

– Men det finns ett annat perspektiv också: Kina är ”up and running”, deras industrier är igång. Självklart kommer krisen att ha väldiga konsekvenser, men om vi ser en ljusning framåt sommaren kanske vi får igång hjulen snart igen?

De som nu har permitterats, kommer de att kunna gå tillbaka till sina jobb?

– Det beror på vad som händer med den globala handeln. Alla länder vet att de är beroende av varandra. De är beroende av handel med varukomponenter över gränserna.

– Jag vet att de svenska ministrarna och deras kollegor från andra länder gör sitt yttersta för att öppna upp gränserna och få igång transporter och handel. Kommer det igång igen inom två, tre veckor tror jag att livskraftiga företag känner att detta kommer att reda sig på sikt. Men det motsatta gäller också. Om den här självisoleringen består under väldigt många veckor finns risken att mängder med företag inom alla sektorer slås ut.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Korttidsstödet räddade 40 000 jobb

Korttidsstödet räddade 40 000 jobb

Så lätt att glömma, att ta något för givet. Så lätt att tro att det som gäller idag alltid har funnits där. Som korttidsstödet. Testet kom under pandemin, 40 000 jobb räddades enligt en utvärdering.

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Anders Ferbe: Stora delar av industrin har kommit igång

Många branscher har fortfarande gigantiska problem, enligt regeringens coronasamordnare Anders Ferbe. Däremot kan stora delar av industrin vara på väg att återhämta sig. I mars, två veckor efter att du hade utsetts till coronasamordnare, sa du att ”det känns som att jag har hållit på med det här i ett halvår”. Nu har du gjort […]

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Mest korttidsstöd till industrin

Mest korttidsstöd till industrin

Scania, Volvo och andra stora industriföretag är de som tagit emot mest korttidsstöd under pandemin. ”Stödet har haft en väldigt stor betydelse för jobben”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilssson.

Privatiseringen måste stoppas

Privatiseringen måste stoppas

Resurser och arbetsro behövs för att klara massarbetslösheten, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Kulturen behöver en Anders Ferbe

Kulturen behöver en Anders Ferbe

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein efterlyser en corona-samordnare som lyssnar in kultur, idrotts- och mediebranschen .

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.